The study examines the differences between women’s and men’s perception of visual aesthetics on Pinterest. Therefore, we have chosen to examine the visual aesthetics through the lens of simplicity, diversity, colour and craftmanship. The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the perception of visual aspects between men and women on the social media platform Pinterest. As society grows and develops on a variety of levels, we humans must increasingly adapt to a higher pace of life. A higher pace of life can mean that we as humans are forced to have a greater focus on where we spend our time and what we choose to focus our attention on. This indicates that people in today's society and in their everyday lives must decide which social media they choose to pay attention to. We ask ourselves the question: How do people do when they must distribute time and attention over social media? What factors drive these decisions? Are men and women attracted to different factors? After studying the results, we were able to conclude that female participants valued Pinterest as less aesthetically pleasing than the male participants did. Finally, we would like to point out that even though the majority of users are women on Pinterest, our study shows that men value the visual aesthetics higher than women.

The task for this work was assigned by Erik Nyberg, a researcher at LTU (Luleå University of Technology). The task is to solve the problem for doctoral students in finding interdisciplinary research projects due to their limited network. Erik Nyberg has personal experience with this issue from his own time as a doctor- al student. The purpose of the work can be summarized as solving this task, and the goal is to meet the needs of potential clients by creating an interface. The work has been conducted using an established design process and has utilized relevant methods such as personas, brainstorming, and various detailed prototypes to create a solution that addresses the prob- lem. Relevant literature has also been examined to gain insight into the requirements for creating a user interface and the aspects that need to be considered during the design phase. Areas explored during the literature review include usability, user experience, emotional design, and accessibility. The result of the work is a user interface in the form of a job bank for doctoral students, researchers, and other potential users. The job bank facilitates easy networking between users and promotes continued interdisciplinary research. The final result has been based on a previous prototype that has been evaluated through user testing. In the user testing, the prototype has been evaluated based on the theory that was investigated. / Uppgiften för detta arbete tilldelades av Erik Nyberg, en forskare vid LTU (Luleå tekniska universitet). Up- pgiften är att lösa problemet för doktorander att hitta tvärvetenskapliga forskningsprojekt på grund av deras begränsade nätverk. Erik Nyberg har personlig erfarenhet av denna problematik från sin egen tid som doktorand. Syftet med arbetet kan sammanfattas som att lösa denna uppgift, och målet är att tillfredsställa behovet hos potentiella uppdragsgivare genom att skapa ett gränssnitt. Arbetet har genomförts med hjälp av en etablerad designprocess och har använt sig av relevanta metoder som tex personas, brainstorming och olika detaljerade prototyper för att skapa en lösning som adresser- ar problemet. Relevant litteratur har också undersökts för att få insikt i vad som krävs för att skapa ett användargränssnitt och vilka aspekter som behöver beaktas under utformningen. Områden som har un- dersökts under litteraturundersökningen är användbarhet, användarupplevelse, emotionell design och tillgänglighet. Resultatet av arbetet är ett användargränssnitt i form av en platsbank för doktorander, forskare och andra potentiella användare. Platsbanken underlättar enkelt kontaktskapande mellan användare och främjar fortsatt tvärvetenskaplig forskning. Det slutgiltiga resultatet har baserats på en tidigare prototyp som har utvärderats med hjälp av ett användartest. I användartestet har prototypen utvärderats utifrån den teori som undersökts.

This study presents an analysis of UR Play's homepage and its use of visual and textual elements as online control mechanisms from a technographic perspective with a focus on social semiotics. The study employed the social semiotic method of multimodal critical discourse analysis (MCDA). The findings revealed that UR Play employed conventions - socially accepted meanings familiar from other websites - in a user-oriented manner from a technical perspective, providing users with a sense of control and choices. For instance, program images were designed as clickable links, clearly indicating their interactive nature when the mouse hovered over them. UR's power as an established, trusted actor was expressed through the linguistic categorization and the determination of which programs received attention. Discourses of UR as a trusted knowledge authority were reiterated through lexical choices. The study emphasized the importance of digital literacy as a prerequisite for analysis and the need to develop new concepts within media research to better comprehend these dynamics. / Denna studie visar en analys av UR Plays startsida och dess användning av visuella och textuella element som styrmedel online utifrån ett teknografiskt perspektiv med ett socialsemiotiskt fokus. Studien har genomförts med hjälp av den socialsemiotiska metoden multimodalt kritisk diskursanalys (MCDA). Resultatet visade att UR play vid undersökningens genomförande använde konventioner - socialt vedertagna betydelser, bekanta genom andra webbsidor, på användarorienterat sätt ur ett tekniskt perspektiv som gav användarna en känsla av kontroll och valmöjligheter. Exempelvis hur programbilder byggts upp som länkar och tydligt visade sig klickbara när musen hovrade över dem. UR:s makt som etablerad aktör med högt förtroende tog sig uttryck genom språklig utformning av kategorier och genom bestämmandet av vilka program som fick uppmärksamhet. Diskurser av UR som betrodd aktör med makt över kunskap upprepades genom lexikala val. Studien underströk vikten av digital litteracitet som en förutsättning för analys och behovet av att utveckla nya begrepp inom medieforskningen för att förstå dessa dynamiker bättre.

Marknaden för mobila applikationer är mycket stor och växer hela tiden. För att kunna konkurrera på en sådan marknad behöver en applikation ha en hög nivå av användbarhet, den behöver vara lättanvänd och ha ett genomtänkt användargränssnitt.  I detta arbete har en mobilvänlig applikation utvecklats från idé till färdig produkt.  Med hjälp av ett för mobila applikationer anpassat utvecklingsramverk och användartester har en produkt med en verifierad hög nivå av användbarhet utvecklats.

When using graphical user interfaces (GUIs), the main problems that frustrates users are long response times and delays. These problems create a bad impression of the GUI, as well as of the company that created it.When providing a GUI to users it is important to provide intuition, ease of use and simplicity while still delivering good performance. However, some factors that play a major role regarding the performance aspect is outside the developers’ hands, namely the client’s internet connection and hardware. Since every client has a different combination of internet connection and hardware, it can be a hassle to satisfy everyone while still providing an intuitive and responsive GUI.The aim of this study is to find a way to monitor performance of a web GUI, where performance comprises response times and render times, and in doing so, enable the improvement of response times and render times by collecting data that can be analyzed.A framework that monitors the performance of a web GUI was developed as a proof of concept. The framework collects relevant data regarding performance of the web GUI and stores the data in a database. The stored data can then be manually analyzed by developers to find weak points in the system regarding performance. This is achieved without interfering with the GUI or impacting the user experience negatively. / När man använder grafiska gränssnitt upplevs lång responstid och fördröjning som de främsta problemen. Dessa problem är frustrerande och ger användare en negativ syn på både det grafiska gränssnittet och företaget som skapat det.Det är viktigt att grafiska gränssnitt är intuitiva, lättanvända och lättfattliga samtidigt som de levererar hög prestanda. Det finns faktorer som påverkar dessa egenskaper som är utanför programmerarnas händer, t.ex. användarens internetuppkoppling och hårdvara. Eftersom varje användare har olika kombinationer av internetuppkoppling och hårdvara är det svårt att tillfredsställa alla och samtidigt tillhandahålla ett intuitivt och responsivt gränssnitt.Målet med denna studie är att hitta ett sätt att övervaka prestandan av ett grafiskt gränssnitt där begreppet prestanda omfattar responsiviteten och hastigheten av den grafiska renderingen, och genom detta möjliggöra förbättring av responstider och renderingstider.Ett ramverk som övervakar prestandan av ett grafiskt gränssnitt utvecklades. Ramverket samlar in relevant prestandamässig data om det grafiska gränssnittet och sparar datan i en databas. Datan som sparats kan sedan bli manuellt analyserad av utvecklare för att hitta svagheter i systemets prestanda. Detta uppnås utan att störa det grafiska gränssnittet och utan att ha någon negativ påverkan på användarupplevelsen.

In the age of Big data and exponential digitalization, data visualization is becoming a ubiquitous tool to understand trends, patterns and identify deviations that better help in decision making. The purpose of this thesis is to explore how a scalable data visualization interface can be designed with the open-source web library D3.js. The interface is designed to display a range of patients’ physiological measurements to help healthcare professionals with Covid-19 diagnosis. Several prerequisites were identified through a qualitative study, which proved to alleviate the implementation process, such as choosing a robust model that can support visualizations despite discontinuous and incomplete datasets. Since faulty visualizations may lead to potential harm in the highly sensitive medical setting, a dedicated risk analysis was deemed beneficial and thus formulated. The design of the interface also revealed functionality that could be considered when implementing any visualization interface, such as the rendering of different views and features that can further assist the user in interpreting the visualizations. / I en tid med Big Data och en exponentiellt växande digitalisering, blir datavisualisering ett mer förekommande verktyg för att förstå trender, mönster och identifiera avvikelser för att underlätta beslutsfattande. Syftet med studien är att utforska hur ett skalbart datavisualiseringsgränssnitt kan utformas med hjälp av det webbaserade biblioteket D3.js. Gränssnittet är utformat för att visa ett omfång av patienters fysiologiska mätvärden med syftet att hjälpa sjukvårdspersonal med diagnostiken av Covid-19. Flera förutsättningar kunde upptäckas med hjälp av en kvalitativ förstudie. Denna studie visade sig underlätta implementeringsprocessen, där bland annat en robust modell som stödjer visualiseringar trots diskontinuerliga och ofullständiga dataserier identifierades. Eftersom felaktiga, eller delvis fungerande visualiseringar kan leda till potentiell skada i den mycket känsliga medicinska miljön, ansågs en riskanalys vara fördelaktig. Därför utformades en sådan analys, som dessutom visade sig sedan kunna vara användbar i flera sammanhang. Gränssnittets design visade också på gemensam funktionalitet som kan övervägas vid implementeringen av andra visualiseringsgränssnitt, bland annat hur vyer renderas men även funktioner som vägleder användaren till att lättare kunna tolka de olika visualiseringarna.

Den här studien undersöker hur ett användarcentrerat tillvägagångssätt kan utveckla gränssnittet för den digitala läroplattformen Canvas, baserat på hur plattformen upplevs av studenter med ADHD/ADD. Genom intervjuer och observationer har data samlats in kring studenternas interaktion med Canvas och vad de upplever för problematik med plattformen. Baserat på studenternas upplevelse, samt riktlinjer som går att återfinna i teorin, har ett alternativt gränssnitt har sedan skapats. Detta gränssnitt har sedan testats av studenterna för att samla in ytterligare information om vad som kan förbättras samt för att testa om förändringarna som gjorts är något studenterna upplever positivt. För att utveckla en produkt som fungerar för samtliga användare är det viktigt att i ett tidigt skede ta i beaktning de med funktionsnedsättningar, och genom att involvera dessa tidigt i designprocessen kan en digitalt tillgänglig produkt utvecklas. Data från denna studie har gett värdefulla insikter i vad studenter med ADHD/ADD upplever problematisk med digitala läroplattformar. / This study examines how a user centered approach can develop the learning management system Canvas, based on how it is perceived by students with ADHD/ADD. By conducting interviews and observations data has been collected about the students interaction with Canvas and what they experience as problems with the platform. Based on the students experiences and guidelines that can be found in the theory, an alternative interface has since been created. This interface has since been tested by the students to gather additional information about what can be improved, and to test whether the changes that have been made are well met. In order to develop a product that work for all users, it is important to take those with disabilities into account at an early stage in the design process, and by doing so a digitally accessible product can be developed. Data from this study provides valuable insights into what students with ADHD/ADD experience as problematic with learning management systems.

En trend inom svensk stadsbyggnad idag är att försöka återskapa stadsdelar med innerstadens karaktär i nybyggnadsområden. Dessa gator konstrueras i många fall inte i närheten av städernas traditionella stadskärnor där de från början uppkom. Det finns en del röster inom ämnet som pratar om hur en stadsgata som gynnar folkliv ska se ut. Friisgatan i Malmö har vid en opinionsundersökning blivit utsedd till stadens hetaste gata. Detta gav oss en bra anledning att använda den som en fallstudie för denna uppsats då den identifierats besitta fysiska egenskaper som lockar människor. Syftet med uppsatsen är att förstå vilka fysiska egenskaper Friisgatan besitter. Vidare är syftet också att skapa kunskap kring hur Friisgatans fysiska egenskaper påverkar användningen av gatan.Metoder som används i fallstudien genomförd i denna uppsats innefattar kartstudier, inventering, passiv observation samt kortare samtalsintervjuer som komplement. Litteratur som behandlar gators fysiska egenskaper har studerats för att kunna förstå de resultat empirin har genererat.Arbetets slutsats är att kontinuerligt folkliv skapas genom ett samspel mellan flera olika fysiska egenskaper. Var gatan är placerad i förhållande till närliggande noder skapar flöden. Dessa flöden stannas upp genom att byggnader och gränssnitt skapar förutsättning för att verksamheter ska finnas. Dessa verksamheter gör anspråk i det offentliga rummet som lockar människor att stanna upp. / A current trend within the Swedish city planning is to try to recreate inner city-like areas on the outskirts of Swedish cities where new neighbourhoods are being built. There are different opinions regarding what a lively city street should look like. Friisgatan in Malmö in south of Sweden is an inner city street that has been previously chosen as the “coolest” street in the city. This provided us with an excellent reason to use this street as a case study for this thesis as the street seems to possess the characteristics of a “people magnet”. The aim of this thesis is to understand what physical features are prevalent on Friisgatan. Further, the aim is to create understanding for how these features affect street life.The methods used in the case study part of this thesis include: map studies, inventory, unstructured observation as well as informal interviews conducted on Friisgatan. We researched literature about physical street features to help us better understand the results the empirical study generated.The conclusion of this thesis is that the continuous street life is created through a range of interconnecting features. The ability of buildings and urban interfaces to house different kinds of businesses is essential, along with the location of the street in relation to nodes, for creating a stable flow of people. Street businesses are able to claim the public space outside of their shops which ultimately results in passers-by becoming part of the continuous street life.

Tillämpningen av pekskärmar i fordon har de senaste åren ökat i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt, samtidigt som användandet av handhållna smartphones förbjudits då det anses vara för riskfyllt vid bilkörning. För att inte föraren ska rikta sin uppmärksamhet för mycket mot bilens infotainmentskärm istället för vägen är det viktigt att minska den kognitiva belastning som ställs på föraren. Genom att använda ett gränssnitt framtaget baserat påkognitionsvetenskapliga teorier och jämföra det mot ett gränssnitt baserat på dagens infotainmentsystem som i studien går under namnet designkursgränssnittet, undersöker denna observationsstudie om ett kognitionsvetenskapligt gränssnitt kan minska tiden då föraren tittar bort från vägen. Hypotesen är att det kognitionsvetenskapliga gränssnittet kommer minska tiden som föraren tittar bort från vägen jämfört med designkursgränssnittet. Denna studie har totalt 10 deltagare (5 män och 5 kvinnor) som fick utföra 8 olika uppgifter på vardera gränssnitt medan de skulle ha koll på vägen som presenterades på en dator framför dem, samt svara på en semistrukturerad intervju innan testen och efter vardera test. Både ljud och video spelades in genom programmet Camtasia för att kunna registrera deltagarnas ögonrörelser samt svar på intervjuerna. Resultaten av denna studie pekar på att ett infotainmentsystem för bilar baserat på kognitionsvetenskap kan minska tiden en förare tittar bort från vägen. Vidare forskning kan undersöka ifall fler eller andra kognitiva teorier kan bidra till att minska tiden som en förare tittar på infotainmentskärmen, eller med andra metoder såsom en bilkörnings-simulator eller en eye tracker. / The integration of touch screens in vehicles has increased in recent years as the technological development progresses. At the same time the use of handheld smartphones has been banned as it is considered too risky whilst driving. It is important to reduce the cognitive load placed on the driver so that the driver does not focus too much on the car’s infotainment screen insteadof the road. This observation study investigates whether a cognitive science interface can reduce the time spent looking away from the road by using an interface based on cognitivescience theories and comparing it to an interface based on today’s infotainment systems, whichin the study is referred to as ”the design course interface”. The hypothesis is that the cognitive science interface will reduce time the driver looks away from the road compared to the design course interface. This study has a total of 10 participants (5 men and 5 women) who had to perform 8 different tasks on each interface and answer a semi-structured interview before the tests and after each test. Both audio and video were recorded using the program Camtasia inorder to register the participants’ eye movements and interview answers. The results of this study indicate that an infotainment system based on cognitive science can reduce the time a driver looks away from the road. Further research can investigate wether other cognitive science theories can contribute to reduce the time, or try other methods such as a simulator or an eye tracker.

En turistbroschyr är en bekant produkt som turister kan hämta information ifrån. Men hur upplever användarna interaktionen med ett obekant navigationskoncept som vi kallar DSI i kontexten av att söka turistinformation och vad har DSI för påverkan på användarupplevelsen? Vi har utfört en studie på tio respondenter. Studien inkluderar en observation där respondenterna har fått interagera, med applikationen vi skapade med navigationskonceptet DSI, och utföra ett antal uppgifter. De har även fått utföra ett antal uppgifter på en PDF med samma innehåll men med en annan struktur. Därefter utförde vi metoden Product Reaction Cards och till sist en intervju. Vi kom fram till att det tar tid att lära sig någonting obekant som DSI men när respondenterna väl har lärt sig konceptet så har det haft en positiv påverkan på användarupplevelsen och majoritet ansåg den som användbar i kontexten av att söka turistinformation. / A tourist brochure is a familiar product that tourists collect information from. But how do users experience the interaction with an unfamiliar navigation concept we call DSI in the context of seeking tourist information and what impact does DSI have on the user experience (UX)? We conducted a study of ten respondents. The study includes an observation in which the respondents had to interact with the application we created with the navigation concept DSI, and perform a number of tasks. They also performed a number of tasks on a PDF with the same content but with a different structure. Afterwards we performed the method Product Reaction Cards and lastly an interview. We concluded that it takes time to learn something unfamiliar as DSI but when the respondents have learned the concept it turned out to have a positive impact on the user experience and the majority considered it useful in the context of seeking tourist information.