Purpose: The purpose of this study was to investigate what measures the Nordic building company JM AB are using or plan to use to get points in the criterion, of the nordic eco-labeling company Svanen, that they call “Gröna Grepp”. The criterion “Gröna Grepp” aims to implement measures that benefit ecosystems, social sustainability, and energy efficiency. Methods: Three methods were used to complete the study. A literature study was used for searching facts about the subject and support why these measures are important. An interview study was made with the project managers at JM to investigate which points in the criterion they had taken or was planning to take. A survey was also performed with the general public to investigate their views of the measures in the criterion. Results: The study resulted in that 41 % of the investigated projects at JM are using their basic license which consists of solutions such as that 10% of the parking spaces must be adapted to be able to charge an electric car and at least 50% of the bicycle spaces are placed under a roof. The survey indicated that people in society were most interested in being able to charge electric cars and in being able to measure their energy consumption. But other aspects were also discovered from the survey and presented in the results. Conclusions: The conclusion is that the criterion Gröna grepp contributes in a positive way to several aspects. And that one should therefore invest more in Gröna grepp in the future. Taken together, one should invest more in implementing ecosystems and greenery in cities through well-planned gardens or growing boxes.

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ undersökningsmetod ta reda på hur lärare lär ut naturorienterande begrepp till sina elever. Arbetets mål är att få en bild av NO-lärares perspektiv på sin undervisning i förhållande till forskning. För att ta reda på relevant information inom detta område genomfördes en kvalitativ undersökning där lärare intervjuades om deras undervisning bl. a av begreppen fotosyntes och friktion. Resultatet utgår från empiri anknutit till utförda lärarintervjuer för att ge läsaren förståelse och kunskap om olika problem som kan uppstå vid undervisning av naturorienterande begrepp. En tydlig svårighet som alla de deltagande lärarna upplyste om, är att få eleverna att förstå innebörden av ett begrepp och sedan att få dem att använda sig av ett mer naturvetenskapligt språkbruk. Alla de deltagande lärarna anser att de svårigheter som elever har inom de naturorienterande ämnena beror främst på grund av att det naturvetenskapliga språket skiljer sig enormt från elevernas vardagliga språkbruk. Det gör att ämnesspråket som används i naturorienterad undervisning kan uppfattats vara komplext och främmande. Det är lärarens ansvar att lära ut alla dessa abstrakta begrepp genom att göra dem gripbara och kända för eleverna. Det är många elever som har svårt att beskriva och förstå ämnesinnehållet i biologi, fysik och kemi, vilket kan sammankopplas till att en stor andel elever inte når upp till ämnenas kunskapskrav. En stor orsak till detta är på grund av att undervisningen inte anses vara tillräcklig konkret i att lära ut begrepp. Materialet från intervjuerna analyseras utifrån det teoretiska perspektivet - Pedagogical Content Knowledge som kommer här efter förkortas till PCK. Vår analys utgår från PCK för att undersöka och analysera lärarens ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper utifrån deras erfarenhet inom läraryrket. Resultatet från studien visar att de deltagande lärarna försöker att ge eleverna förståelse om olika begrepp såsom fotosyntes och friktion genom att använda sig av ett korrekt naturvetenskapligt språk när de undervisar. Lärarna beskriver att deras elever behöver arbeta flitigt med naturorienterande begrepp i olika sammanhang för att kunna lägga till begreppen i sitt ordförråd och att de har som lärare en ledande roll i elevernas lärande. Utifrån deras resonemang diskutera denna studie om lärarnas val av strategier för att lära ut begrepp i undervisningssammanhang och vilken komplexitet det innebär för läraren.

Äldre litteratur har visat att talkonsten kan användas för att övertyga sina åhörare. En väsentlig del i läraryrket är att göra sig förstådd hos elever och studenter. I denna studie undersöktes det hur musiklärare använde sig av retoriska grepp i sin undervisning samt hur deras elever uppfattade musiklärarnas retorik. Studien genomfördes genom observering av musiklärarnas lektioner, därefter intervjuades deras elever. Resultatet visade att musiklärarna använde rösten på olika sätt, via övertygelse, tempo, betoningar och pauser, för att framföra sitt budskap. Studien visade att elevernas förståelse för ämnet kan påverkas genom att läraren anpassar sitt sätt att tala. / In the olden literature it has been shown that the art of speech can be used to convince its listeners. An essential part of the teaching profession is to make oneself understood by pupils and students. This study examines how music teachers use rhetorical devices in their teaching and how their students perceive the music teachers' rhetoric. The study was conducted by observing the music teachers' lessons, afterwards their students were interviewed. The results show that music teachers use their voice in different ways, through conviction, tempo, strategic emphases and pauses for effect, to convey their message. The study shows that students' understanding of the subject can be influenced by the teacher adapting his or her way of speaking.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.

Undersökningens syfte är att med hjälp av semiotiska och receptionsestetiska verktyg undersöka hurArvida Byström i Inflated Fiction (2018) ifrågasätter den manliga blicken och föreställningar om femininitet. Mot en blickteoretisk bakgrund har begrepp som maskeraden och subversiv affirmationtillämpats för att visa hur objektifierande bildkonventioner används för att konkretisera ideologiska fenomen. Analysen uppmärksammar hur intertextuell opposition, retorisk integrering, retorisk likhet ochskriftliga element används för att bekräfta, returnera och störa. Den manliga blicken i synnerhet och denpatriarkala ideologin i allmänhet. Avslutningsvis föreslås begreppet subversiva affirmationer, snarare än maskeraden, för att beskrivaByströms konstnärliga strategi. Trots begreppets begränsningar menar jag att det mer effektivt betonarhur ideologiska fenomen kan konkretiseras genom mimesis. Maskeraden som begrepp riskerar osynliggöra andra sociala grupper och reproducera föreställningar om relationen mellan biologiskt könoch socialt genus. Subversiva affirmationer blir därför mer lämpligt med tanke på det queer-feministiskasammanhang Byström rör sig inom

El objetivo de este estudio consiste en mostrar la hipótesis de que Allende utiliza la invisibilidad como recurso literario antropológico de crítica poscolonial en los encuentros entre la gente de la Neblina y los expedicionarios Occidentales en La Ciudad de Las Bestias. Para lograr el objetivo el estudio se desarrolla con el análisis de texto como método; basándose primeramente en las teorías antropológicas de Turner y en segundo lugar en la teoría poscolonial para averiguar cómo la obra de Allende toma parte en la construcción de la cultura – con el fin de mostrar otras perspectivas y formas de pensar en contraste con los estereotipos coloniales. Esto también eleva la necesidad de la problematización de estudios previos de la obra que la definen como una novela para niños: moralista, instructiva y más bien pedagógica que una obra con cualidades literarias. Finalmente, el resultado confirmó la hipótesis y se consiguió el objetivo. Además de esto el estudio demostró que los comentarios del narrador reforzaban la función de la invisibilidad y que las cuestiones que la novela hace resaltar son universales y cruciales, algo que rebate la banalización de la obra por sus grandes cualidades literarias. / Syftet med denna studie är att påvisa hypotesen att Allende använder sig av osynlighet som ett litterärt antropologiskt grepp för postkolonial kritik vid mötena mellan grupperna La gente de la Neblina och de västerländska upptäckarna i La Ciudad de Las Bestias. För att uppnå syftet har studien utvecklats genom textanalys som metod, vilken i första hand har baserats på Turners antropologiska teorier och i andra hand på den postkoloniala teorin för att närmare utreda hur Allendes verk är en del av konstruktionen av kulturen ­– med ändamålet att påvisa andra perspektiv och sätt att tänka i kontrast med de koloniala stereotyperna. Det här lyfter också behovet av att problematisera tidigare studier som definierar verket som barnlitteratur och därmed som någonting moraliskt, instruktivt och pedagogiskt snarare än ett verk med litterära kvaliteter. Slutligen så bekräftar resultatet hypotesen och syftet uppfylls. Dessutom visar studien att berättarens kommentarer förstärker osynlighetens funktion och att frågorna som verket belyser är universella och vitala, vilket är något som omkullkastar banaliseringen av verket på grund av dess högt stående litterära kvaliteter.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.

Line following robots are a practical mechatronics solution in a world that is becoming more and more automated. With added gripping and lifting abilities, a very versatile robot can be created. The goal of this thesis was to create a prototype that could navigate a black line using infrared sensors whilst gripping and lifting a package. A working prototype was built and five different sensor placements were evaluated to assess which was optimal for linefollowing. The results showed that too close placement of the sensors led to a less stable system while more distance between the sensors made a faster and more accurate system. / Linjeföljarrobotar är en praktisk mekatroniklösning i en värld som blir allt mer automatiserad. Med grepp- och lyftförmågor kan en väldigt anpassningsbar robot skapas. Målet med detta arbete var att skapa en prototyp som kunde navigera en svart linje med hjälp av infraröda sensorer medan den greppade och lyfte ett paket. En fungerande prototyp byggdes och fem olika sensorplaceringar utvärderades för att bedöma vilken som var optimal för att följa en linje. Resultatet visade att för nära placering av sensorerna skapade instabilitet. Ett större avstånd mellan sensorerna var att föredra då detta gav ett snabbare och stabilare system.

Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna. / Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.

This study examines four different scenes in the documentary Kan vi förlåta Margaux? produced by the Swedish television company SVT. The scenes were studied through a qualitative analysis of the three different film techniques: speech and interaction, editing and setting in relation to how the main character Margaux Dietz is portrayed. Thereafter the results were decoded with the purpose to study the sympathy for Dietz in each scene separately and in relation to each other. The theoretical framework of Bill Nichols book Introduction to Documentary were used as the basis of the analysis as well as Bordwell and Thompsons theories of mise-en-scène and editing. The conclusion of this paper suggested that Margaux Dietz is portrayed dissimilar in the various scenes. This also implied that the sympathy for Dietz throughout the documentary shifts. In the discussion of this study the results and the conclusion was debated in relation to the documentary genre. Media production: How do you speak about a subject as sensitive as sex to a young target group? New studies have shown the negative effect of young people’s exposure to pornography, which lacks consent and has defected gender norms. At the same time, the accurate information is visually dull, avoiding, and childish. RFSU didn’t do the job with their visual communication targeting teens aged 15-20. This was when plej came to life — a sex magazine challenging conventional norms about how sex is taught to teens, focusing on lust, consent, and pleasure. A project by Amanda Lindh, Helena Ljunggren and Jennie Eklund.