<p>Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.</p>

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.

The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust. The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust. The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions. The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.

<p>The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust.</p><p>The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust.</p><p>The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions.</p><p>The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i en kommun inom Stockholmsområdet förhåller sig till retorikundervisningen i svenskämnet. Metoden som används i denna undersökning är av kvantitativ karaktär och genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till två gymnasieskolor i den avsedda kommunen inom Stockholmsområdet. Resultatet av studien visade att majoriteten av gymnasieeleverna i den valda kommunen inom Stockholmsområdet ställer sig positivt till retorikundervisningen. Gymnasieeleverna motiverade sina ställningstaganden för retorikundervisningen bland annat med att retoriska kunskaper är viktiga att ha i dagens samhälle. Resultatet visade vidare att en mindre grupp ställde sig negativt till retorikundervisningen och detta motiverade informanterna med bland annat att alla inte tycker om att prata inför publik. Resultatet visade även att elever som läser på gymnasieskola X ställde sig mer positivt gentemot retorikundervisningen än elever som läser på gymnasieskola Y.

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkescareership teori?Som teoretisk utgångspunkt används careership teorin av Hodkinson och Sparkes sombidragande del i att förklara syftet med den här undersökningen. Teorin är relevant för arbetet eftersom den bland annat innehåller Bourdieus begrepp habitus. Begreppet syftar till att beskriva hur tidigare erfarenheter och lärdomar påverkar individer, idag och i framtiden.Studien bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod har valts för att skapa möjlighet till en djupare förståelse för varje enskild informants historia.Intervjuerna är genomförda enskilt av oss författare med sex elever som bor i medelstorakommuner i Sverige. Eleverna har gjort ett omval eller står inför ett omval av gymnasieutbildning.Resultatet visar att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Det är en process som blir påverkad av många olika faktorer. Inom informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet samt vantrivsel i klassen, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ”casemetoden” som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ”casemetoden”.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras. Läraren ser positiv på att använda casemetoden i undervisningen med syfte att stimulera elevers initiativ- och analysförmåga. Dessutom visade resultatet att casemetoden bör kombineras med andra undervisningsformer t.ex. föreläsning och rollspel.

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

Syfte Syftet med studien är att undersöka och analysera rektorers syn på gymnasieelevers möjlighet till att vistas i natur- och utemiljöer. Samt att använda naturen som en källa till välbefinnande under tiden i gymnasieskolan. Frågeställningar Vad anser rektorer om att gymnasieskolan ska erbjuda utemiljöer till elever under skoldagen? Vilka utemiljöer erbjuder skolan till sina gymnasieelever under deras tid där? Hur uttalar sig rektorer om utemiljöers och naturens effekter på gymnasieelevers välbefinnande? Metod Den kvalitativa ansatsen som faller in under “ett hermeneutiskt vetenskapsideal” har tillämpats (Hassmén &amp; Hassmén, 2008, s. 104). Kvalitativa intervjuer har använts för att få svar på studiens frågeställningar och de är således studiens datainsamlingsmetod. Detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Urvalet för studien bestod av fyra rektorer från gymnasieskolor i Stockholms storstadsområde. Analys av resultatet har skett med utgångspunkt i ramfaktorteorin. Resultat Rektorerna kan inte uppge en exakt tid på hur mycket en gymnasieelev i en stockholmsskola ges möjlighet att vistas i natur- och utemiljöer. Dock kan slutsatsen dras att elever ges möjligheter mellan 10–75 min per dag. Denna tid är då främst på raster, eller tillfällen för förflyttning mellan lektioner. Årstider och väder har också stor påverkan då våren ses som den stora möjligheten till utevistelse. Möjlighet ges också via schemabrytande aktiviteter som friluftsdagar, temaveckor eller förlängd tid i idrott och hälsa. Ämnet som ger störst möjlighet och mest tid är idrott och hälsa, följt av biologi eller naturkunskap. Platsen som är den viktigaste utemiljön är skolgården. Andra platser som nämns är naturreservat, gräsytor och skogsdungar. Informationsspridningen om utemiljöers och naturens effekter sker via ämnena och kurserna. Slutsats Studiens viktigaste resultat är att ramfaktorn tid påverkar möjligheterna. Tiden som spenderas i uteoch naturmiljöer sker främst via skolgården. / Aim The purpose of the study is to investigate and analyze the principal's views on the possibility of high school students to live in outdoor environments. At the same time, use nature as a source of well-being while in high school Issues What do the principals think about that the school should offer outdoor environments to students during the school day? What outdoor environments does the school offer to its high school students during their time there? What do the principals say about the effects of outdoor environments and nature on the wellbeing of high school students? Method The qualitative approach that falls under “a hermeneutic ideal of science” has been applied (Hassmén &amp; Hassmén, 2008, p. 104). Qualitative interviews have been used to answer the study's questions and are thus the study's data collection method. This was done through semi-structured interviews with the support of an interview guide. The study sample consisted of four principals from upper secondary schools in the Stockholm metropolitan area. Analysis of the results has been based on the framework factor theory and the issues on which the study is based. Results The principals cannot state an exact time on how much a high school student in a Stockholm school is given the opportunity to be in outdoor and natural environments. However, it can be concluded that students are given opportunities between 10–75 minutes per day. This time is then mainly via breaks, or occasions for moving between lessons. The seasons and weather also have a big impact as spring is seen as the great opportunity to be outdoors. Opportunity is then given through schedule-breaking activities such as outdoor days, theme weeks or extended time in sports and health. The subject that provides the greatest opportunity and most time is sports and health, followed by biology or science. The place that is the most important outdoor environment is the school yard. Other places mentioned are nature reserves, grasslands and woodlands. The dissemination of information about the effects of outdoor environments and nature takes place via the subjects and courses. Conclusion The most important result of the study is that the framework factor time affects the possibilities. The time spent outdoor and natural environments mainly takes place in the school yard.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet.