I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild & formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning. / In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

The results for the Swedish children and adolelscents in International surveys of literacy has since 2009 indicated a decrease. The aim of this thesis is to examine if there is a correlation between the education achievement and the level of reading comprehension for students at the upper secondary school. Vocational programmes and programmes preparing for higher education are compared. The scores and marks of two different reading comprehension tests and the average score for 58 students from a public upper secondary school has been studied and compared. The results shows development for students with a weak reading comprehension on both programmes and comparative good study achievments. Students with the highest measured reading comprehension shows higher study achievements but with an overall lesser impact in the vocational programmes compared to the programmes preparing for higher studies. There is no significant level difference in grades between the vocational compared to the theoretical courses. The reading test indicates to a greater extent accordance with the study achievement compared with the national exam. The existing differences between the reading test and the national exam may be explained by the elements of open answers in the national exam. The study indicates that girls at the programmes preparing for higher education with weak reading comprehension develops more and achieve higher results compared to the boys in the same group.

The purpose of this study was to increase knowledge about how socio-economic conditions in different groups of students can affect students' perceptions of the subject of social studies. This was done by accounting for, analysing and discussing differences and similarities in perceptions of the subject of social studies between students in vocational and in tertiary preparatory programsin upper secondary school in Sweden. The data for this qualitative study was collected through focus group interviews and was thereafter thematically analysed. The results show that all students, regardless of program, find social studies important both for themselves and for the society as a whole. However, preferences regarding teaching methods vary between programs. Vocational programs tend to prefer shorter individual writing assignments while tertiary preparatory programs like to work both individually and in groups as well as both orally and in writing. There are also differences in how the programs view their use for social studies in the future. The vocational programs consider themself to have the most use for knowledge regarding economy while the tertiary preparatory programs believe they will have most use forwhat they have learned concerning the subject of individuals and identity. These differences can be explained by the student´s different capacities and different access to cultural and language capital as well as the real functions of the school system and cultural reproductionwhich are all due to socio-economic differences that exist between the students in vocationalprograms and the students in tertiary preparatory programs.

Students ‘motivation for religious studies at upper secondary school decrease on a yearly basis. The reasons for this lack of motivation are, among other things, the rising secularization in the Swedish society as well as the methods used for teaching religious studies.  The aim of this pedagogic study is to elucidate the challenges connected to the motivation of the students ‘regarding the motivation for religious studies that teachers encounter, as well as to understand how teachers undertake these challenges in their teaching practices. The method used for this study was semi structured interviews with active teachers conducted on the telephone or in person. The interviews were recorded and then transcribed. From this data a number of key factors were selected through thematized content analysis.  The result of the study confirms that the motivation of religious studies dwindles in Swedish Upper Secondary Schools. Teachers encounter vast challenges when trying to explain why students should take religious studies, especially vocational students find religious studies superfluous. The teachers who reached the highest degree of attainment reported that they teach in close connection to the students. Furthermore, they aim at using a broad variety of methods adjusted for the different students. Future research ought to study the reception of the subject by the students ‘ and how they perceived their own motivation for religious studies. By interviewing students, you might also collect data representing the experiences and perception of the students.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.