Utvecklingen av HBTQ-frågor och mänskliga rättigheter i världen är olika. De tre senaste årtiondena har det skett många förbättringar för HBTQ-personer, dock finns det fortfarande förbättringsområden. Syftet med denna studie är att beskriva HBTQ-personers erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. Detta resulterade i sex kategorier; Att uppleva brister på kunskap och tillgänglighet i vården, Att uppleva exkluderade och kränkande behandling, Att uppleva svårigheter med kommunikation och vårdpersonals attityder, Att uppleva heteronormativa mallar, Att mötas av kunskap och respekt och Att bli accepterad för den man är skapar positiva möten. Resultatet var att HBTQ-personer upplevt annorlunda behandling av vårdpersonal utifrån okunskap men även i form av homofobi. Det fanns också positiva erfarenheter av möten i vården. Som sjuksköterskor bör vi reflektera över vårt förhållningssätt i mötet med alla människor i vården för att inte göra kränkande antaganden.

Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.

Many athletes experience homophobia in sport environments and lgbtq is a rather invisibletopic in organized sport. The purpose with the study was to investigate coaches’ perspective ondiscrimination and heteronormativity in youth sport. Another purpose was to examine howcoaches perceived their own awareness about lgbtq. The result is based on seven semistructuredinterviews with coaches from four different sports and five different sport clubs. Firstof all, results showed that the role as a coach involved two main tasks. These were, education inthe specific sport and social education. The result also showed that discrimination based onsexual orientation, gender identity and gender expression was said to be unusual from thecoaches’ perspective. One coach experienced that discrimination had occurred to one of theplayers in his team. The coach from the opposing team argued that the player in the girls’ teamwas actually a boy, because of the person’s appearance and skills in floorball. Coachesexperienced that their own awareness about lgbtq could improve and those with sometheoretical knowledge about heteronormativity hadn’t implemented that in the role as a coach.Regarding lgbtq, the result from the interviews also showed that coaches’ awareness wasinadequate in some aspects, which affected how situations were handled. For example ifnegative language about lgbtq occurred it was many times seen as harmless and didn’t result inconsequences from coaches. Negative languages about lgbtq were more or less normalized in allof the boy’s teams. At the same time lgbtq was not a subject that had been brought up in thetraining groups, between coaches, in the sport clubs or in coaches’ education. One possibleconclusion to the ”invisibility” of lgbtq in the sport environments may be highly connected to alack of awareness. For instance, problems in this context were principally connected to anindividual who was discriminated against or treated badly.

Bakgrund: Heteronormativitet genomsyrar samhället och även sjukvården. Detta påverkar mötet mellan HBTQ personer och vårdpersonal. Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944. Sedan dess har olika lagar tagits fram i syfte att minska diskrimineringen av HBTQ personer i samhället. 38 % av deltagarna i en studie har någon gång upplevt sig illa bemötta i sjukvården. 36 % legitimerade sjuksköterskor i Sverige skulle välja att inte vårda personer ur HBTQ gruppen om den möjligheten fanns. Syfte: Att beskriva HBTQ personers upplevelser av mötet med vårdpersonal i den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Forsberg och Wengströms modell. Resultat: Tre huvudkategorier med vardera två underkategorier. Upplevelsen av den skickliga vården, upplevelsen av den begränsade vården och upplevelsen av den diskriminerande vården. Det framkom att de flesta upplevde mötet med sjukvården som negativt. Heteronormativa antaganden var ett genomgående tema för resultatet, där både negativa och positiva möten grundade sig i dessa antaganden och frånvaron av dessa. Slutsats: Kunskapen kring olika sexuella läggningar och identiteter måste förbättras inom sjukvården för att skapa en accepterande miljö och ett bättre möte. Detta för att folkhälsan för HBTQ gruppen skall kunna förbättras. Kommunikativa hinder och heteronormativa normer måste belysas redan i utbildningen för vårdpersonal.

Denna uppsats behandlar Joseph Sheridan Le Fanus kortroman ”Carmilla”(1871-72). Berättelsen handlar om hur den unga kvinnan Laura lär känna den mystiska Carmilla, och de tycks forälska sig i varandra. Men Carmilla visar sig vara en vampyr, och hon dödas. Tolkningar av verket har gått isär kring huruvida berättelsen ska forstås som ”queer” och transgressiv, eller som patriarkal och konservativ. I min läsning av verket utgår jag från Tzvetan Todorovs undersokning av den fantastiska genren i boken The Fantastic: A Structural Approach to a Literary Genre(1975). Den fantastiska genren karaktäriseras enligt Todorov av en hermeneutisk tvekan mellan olika förklaringar av en övernaturlig händelse. Jag undersöker hur ”Carmilla” passar in i denna genre, samt undersöker huruvida Lauras känslor inför Carmilla, där hon tvekar mellan skräck och kärlek, kan förstås som en form av fantastik. Slutsatsen är att en fantastisk läsning av ”Carmilla” kan belysa hur verket undflyr en tolkning som ser verkets ideologiska innehåll som fast och entydigt. Istället menar jag att tolkningsarbetet kan ses som ett begär efter kunskap, som speglas av hur Lauras eget begär gestaltas i berättelsen, samt hur själva läsakten kan ses som meningsskapande.

I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.

Reklam och media har en stor påverkan på samhället och består ofta av homogena och stereotypa representationer av människor. Syftet med studien är att undersöka HBTQ-personers uppfattning och åsikter om normbrytande reklam och deras representation i media. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer i form av respondentintervjuer och en informantintervju. Huvudresultatet är att uppfattningen om normbrytande reklam skiljer sig bland respondenterna då några är positivt inställa medan andra ställer sig negativt till den typen av reklam.

Andelen av Sveriges befolkning som är 80 år eller äldre kommer öka kraftigt de kommande åren. Den generation som under de närmsta åren når en hög ålder och därmed får ett behov av vård och omsorg förväntas vara öppna med sin sexuella läggning. Många äldre HBTQ-personer har vuxit upp i en tid då homosexualitet varit en kriminell handling och klassats som en sjukdom och därmed har det funnits en utpräglad homofobi. De flesta äldre vill i ett framtida äldreomsorgssammanhang bli accepterade för dem de är och vill inte vara oroliga för att bli diskriminerade, kränkta eller få ett sämre bemötande, vård och omsorg för att de har en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. För att äldre HBTQ-personer i äldreomsorgen ska kunna få en trygg och säker omvårdnad där de inte blir osynliggjorda, kränkta eller diskriminerade behövs kunskap. Denna studie har undersökt vilken kunskap och inställning till HBTQ som finns bland personal i äldreomsorgen. Resultatet visar att personal inom äldrevården tycker det är viktigt med kunskap inom detta område och att de tror att en ökad HBTQ-kunskap påverkar mötet med brukare och kollegor. Samtidigt verkar det inte pågå något aktivt arbete med HBTQfrågor på arbetsplatserna i någon större utsträckning och personal önskar inte heller mer kunskap i HBTQ-frågor. Den till synes låga kunskapen i HBTQ-frågor riskerar således att äldre HBTQ-personer kränks eller döljer sin sexuella läggning och inte vågar vara öppna med vilka de egentligen är eller dröjer med att söka den hjälp de behöver.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika perspektiv vad gäller Svenska kyrkans engagemang i hbtq-frågor samt hur sexualitet konstrueras inom institutionen och upplevs av informanterna. Som metod genomför jag tre semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med hbtq-frågor inom Svenska kyrkan i tre olika församlingar. Dessa är Sofia församling, Högalids församling och Engelbrekts församling. Jag transkriberar materialet utifrån ljudinspelningar och använder mig sedan av en stegvis-deduktiv induktiv metod för att kunna identifiera återkommande teman eller begrepp genom kodning. I analysen tar jag upp teman utifrån intervjuerna som jag sedan analyserar utifrån mina teoretiska utgångspunkter som berör stigmatiseringen av religiositet i ett sekulariserat samhälle, föreställningen om hbtq och religion som varandras motsatser och skillnadsskapande i relation till konstruktionen av”den andra”. Jag utgår även ifrån teoretisering av olika ”komma ut”-processer och plats i relation till identitetsskapande. I den avslutande diskussionen visar jag på den upplevda motsättningen i att vara hbtq-person och kristen samt hur den påverkar den enskilda individen. Jag sammanfattar de strategier som informanterna använder sig av i sitt förändringsarbete samt hur stigmatisering förändras genom normaliserande processer över tid. Jag diskuterar även platsens och språkets betydelse för utvecklingen av strategierna. Utöver detta talar jag om hur det går att bryta ner dikotomin och över gränserna samarbeta mellan religion och sekularism samt diskuterar hur teologin omtolkas i informanternas förändringsarbete.