Syftet med studien är att bidra med kunskaper som möjliggör arbete med historiskt källmaterial i språkhistorisk undervisning på gymnasiet. Avslutningsvis diskuteras språkhistorieämnets potential för arbete med språklig medvetenhet genom lingvistiska metoder och om det kan främja förståelsen för språkets natur och strukturella mönster. Undersökningsmaterialet för studien är ett urval av texter från Siælinna thrøst och frågeställningarna rör vilket inflytande medellågtyskan haft på ordförrådet och ordbildningen i texterna. Analysmetoden har gått ut på att kategorisera ordstoffet efter dess etymologiska koppling till medellågtyskan. I resultatet lyfts de ord som av ordbokslitteraturen pekats ut som medellågtyska lånord. Studien har ett kontaktlingvistiskt perspektiv och utgår från de didaktiska begreppen historisk medvetenhet om språk och lingvistisk litteracitet. Resultatet visar att medellågtyskan både kunde berika det fornsvenskan ordförrådet och skapa betydelseförskjutningar av de inhemska orden. Medellågtyskan har även bidragit till och påverkat användningen av ordbildningselement. Språkkontaktfenomenet förblir liknande och jämförbart och ett studium av äldre språkbruk kan bidra till kunskap om språket idag och i framtiden. Historiskt källmaterial kan verka för en konkretisering av språkliga fenomen och lingvistiska metoder kan bidra till tydligare arbetssätt och mål inom språkhistorieundervisningen.

Denna studie undersöker hur svenska läroböcker för gymnasiekursen svenska 3formulerar och presenterar språkhistoria samt integrerar historisk medvetenhet om språk.Särskild uppmärksamhet riktas mot förklaringsdjupet i beskrivningarna av språkligaförändringar. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jonatan Petterssons begrepp historiskmedvetenhet om språk och den metod som har använts är en innehållsanalys utformad avNiklas Ammert. Resultatet visar att de tre läroböcker som har analyserats har bådelikheter och skillnader i förklaringsdjupet, och att de på varierande sätt möjliggör enhistorisk medvetenhet om språk.

A Journey from the Wordless is a study of the development of the author’s own professional knowledge.  After an introductory chapter on theory and method, there are four chapters treating of the author`s academic training as an artist (Ch. 2), a presentation and analysis of his own exhibitions (Ch. 3), a chapter on a cooperative effort entitled Pompeii in Time and Space (Ch. 4), and a concluding discussion of the nature of personal knowledge (Ch. 5). Questions are addressed concerning artistic knowledge; how it is built and transferred and how it is developed and transformed. Since the author`s own professional knowledge is the object of the research, special perspectives on personal experience emerges that otherwise would be difficult to articulate. The thesis is also a contribution to the debate surrounding artistic research in the visual arts, focusing on the importance of reflection and analysis in art education and creative art work.

This paper aims to investigate a relatively unexplored area in archeology. The target area is funerals located outside of the cementery in coastal areas and the landscape Bohuslän. The paper has also looked at other areas of investigation such as etnological folklore and historic research. Purpouse for this has been to broaden the perspective.  The timeperiod studied is primaly historic and by that means the studdy starts in late middle age Scandinavian time and finnish in early 20th century . The essay shows this burial form where a wast burial culture which coexisted with strictly  church controlled burial traditions. The locals named the burial tradition for ”döingerös”. From the begining it supposed to be burials for peopel who worked as sailors but this investigation shows that other people could suffer the same threatment. Keywords: Burials, Historic time, carins, funeral outside cementery, folklore, costal enviroment.

The thesis focuses on how students learn history in the classroom, more precisely on their possibilities and difficulties in developing competence in the school subject of history. There is a particular emphasis on how they explain and understand historical processes and concepts within the subject of history. Participants are students of different grades, 8–19 years old. The purpose of the study is to explore how students learn history in concrete learning situations and my focus is on the types of knowledge students understand, learn, develop and use in comparison with what they are expected to learn.  This is done based on three fundamental and well-established principles of learning. To examine what kinds of knowledge students need I use three main types of knowledge: declarative content knowledge (facts and concepts), procedural knowledge (knowledge about how to do things) and self-regulatory knowledge (knowledge about how to regulate our memory, thought and learning). I also use concepts and insights from systemic functional linguistics (SFL) in order to explain why the students use language and communicate the way they do. The thesis shows that history is challenging for young students. Young students have difficulties with complex and abstract concepts in history as they treat concepts as facts. Older, more competent, students use concepts on a more abstract level and use different kinds of linguistic resources when formulating explanations of higher complexity, more similar to the way explanations in the domain of history are commonly written. The youngest students and some of the older students lacked factual knowledge, concept knowledge, domain specific self-regulatory knowledge and linguistic resources. Declarative content knowledge and facts are more important and more difficult for young students to understand, develop, organize and learn than previous scholars have shown empirically. Students’ abilities to understand facts and ideas in the context of a conceptual framework and to organize and structure facts with the help of concepts at different level of abstraction (conceptual understanding) are crucial. Students also need linguistic resources, both lexical knowledge and knowledge of text structures. Language is crucial both in the process of acquiring knowledge and in the process of communication. In the learning process, teaching is crucial, since individual students’ potential to develop competence depend on the potential of the teacher to discover and engage their preconceptions and arrange for learning in a way that give students the kind of knowledge they need.

The aim with this thesis is to find out how one can understand the exceptions not to introduce the euro as the currency of Denmark and the United Kingdom, as well as their attitude to European integration. It has been implemented in a comparative case study using theories in which the case has been the central focus of the investigation. The theories being used is rational actor model that emphasizes rational decision-making and self-interest. In comparison to that theory has a historical institutional perspective been used, which emphasizes path-dependency and critical events. The focus of the study is the time when the countries became members of the European Economic Community in 1973 to the Maastricht Treaty in 1993 where these exceptions not to introduce the euro as the currency was ratified. In the analysis section, one can see portions of both theories to a varying degree. The conclusions of the study is that both countries show a skeptical attitude to European integration and that the exceptions to not introduce the euro as a currency is based on this critical view of moving power to centralized institutions.

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.

Today our society is greatly built on modern technologies. In most parts of the world itis a social standard to have access to a smartphone and the Internet. Being able to keepin touch with others, consuming information, or being entertained independent of placeand time are assumed standards. From an entertainment perspective, the interactivemedium has changed in the modern society, the gaming community is still growing, andfor many it is a daily routine to play some sort of game, either on the computer, tablet orsmartphone. However, new ways to engage the user in fun activities are still beingexplored. At the same time, the consumption of media and use of digital technologiesraises concerns towards health issues and time spend outside in the nature, according tocritics. Pokemon Go, a smartphone application released in 2016, presented a possiblesolution to this problem, encouraging users to go outside and catch Pokemons due to thelocation-based nature of the application. The need to physically move to certain placesin order to catch a certain Pokemon facilitated not just people’s exercise, but also socialaspects as one would likely meet other players trying to catch Pokemons. While this is astep in the right direction, I strongly believe that this technological advancement couldalso be used for other entertaining and beneficial needs to people. This thesis investigates an approach of using similar technologies compared to thoseused in Pokemon Go, combined with narrative elements and a linear task system, inorder to create an experience with the purpose to engage users with local places ofhistorical value. By using geolocation-based technology, the application guides the userto places of historical value, while augmented reality (AR) elements are used to raisethe user’s interest, and further engage them in an interactive way. The developedapplication allows the user to solve tasks, which require interaction and exploration withthe real world environment in order to gain the necessary information, related to thehistorical value of the place, to solve the task. To provide a more meaningful scenario,all this is accompanied with a complete narrative. Design and concept have beenevaluated by four experts within explorative discussions, which lead to the laterimplementation of a digital prototype. This prototype was then tested and evaluated,providing practical feedback and insights. The user interaction study, conducted withnine participants around the Linnéparken area in Växjö, suggests that the users overallfelt engaged interacting with the application and the real world environment. They alsoseemed to have developed a better understanding about the local history by gaining newinsights about the information and areas presented to them. Users also stated that duringprevious visits to the area they had not payed attention to the statues and otherinformation signs, thus resulting in a new experience visiting the area facilitated throughthe use of the developed application. The users were positive about exploring even morepoints of interest in the future if presented this way, indicating their acceptance towardsthe developed application. Some users also stated that the narrative elements made theexperience interesting and motivating. While both application design and concept wereunderstandable, the applied navigation system would need further improvements,although all users were successfully able to navigate to the real world points of interest.The AR-features seemed to increase the user’s enjoyment, while being useful at thesame time, as the AR-markers provided necessary clues considering where to findanswers to the presented questions as well as a sense of progression with the narrative. / Idag är vårt samhälle starkt byggt på modern teknik. I de flesta delar av världen är deten social standard att ha tillgång till en smartphone och Internet. Att kunna hållakontakten med andra, konsumera information, eller underhållas oberoende av plats ochtid, antas vara normer. Ur ett underhållningsperspektiv har det interaktiva medietförändrats i samhället, spelindustrin växer fortfarande och för många är det en dagligrutin att spela något slags spel, antingen på datorn, surfplattan eller smartphonen. Mennya sätt att engagera användaren i roliga aktiviteter undersöks fortfarande. Samtidigt,enligt kritiker, ger konsumtionen av media och användningen av digital teknikanledning till oro för hälsoproblem samt tid spenderad ute i naturen. Pokemon Go, ensmartphone-applikation som släpptes 2016, presenterade en möjlig lösning på dessaproblem, och uppmuntrade användarna till att gå ut för att fånga Pokemons tack vareapplikationens platsbaserade karaktär. Behovet av att fysiskt flytta sig till olika platserför att fånga Pokemons underlättad inte bara människors motionering, men bidrogockså med sociala aspekter då man sannolikt kommer möta andra spelare ute iverkligheten. Även om detta är ett steg i rätt riktning, tror jag starkt att dessa tekniskaframsteg också kan användas för andra underhållande och fördelaktiga syften. Denna studie undersöker ett sätt att använda liknande tekniker jämfört med de somanvänds i Pokemon Go, kombinerat med narrativ och ett linjärt uppdragssystem, för attskapa en upplevelse med syfte att engagera användare mot lokalhistoriska platser.Genom att använda geolocation-baserad teknik, guidar applikationen användaren tilllokalhistoriska platser, medans elementen inom förstärkt verklighet (AR) används föratt höja användarens intresse och engagera dem på ett interaktivt sätt. Den utveckladeapplikationen låter användaren lösa uppgifter som kräver interaktion och utforskning avden verkliga världsmiljön, för att få den information som krävs för att lösa uppgiften.För att ge ett mer meningsfullt scenario kompletteras detta med ett narrativ. Design ochkoncept har utvärderats av fyra experter genom utforskande diskussioner, vilket senareledde till implementering av en digital prototyp. Denna prototyp testades ochutvärderades mot användare, vilket gav feedback och insikter. Interaktionsstudier medanvändare, vilken genomfördes med nio deltagare vid Linnéparken i Växjö, föreslår attanvändarna i allmänhet kände sig engagerade under interaktion med applikationen ochvärldsmiljön. De verkade också ha utvecklat en bättre förståelse om lokalhistoriagenom att få nya insikter om informationen som presenteras för dem. Användareuppgav också att de under tidigare besök i området inte hade uppmärksammat statyernaeller andra informationsskyltar, vilket resulterade i en ny upplevelse genom att besökaområdet tack vare applikationen. Användarna var positiva till att utforska flerintressanta platser i framtiden om de presenterades på detta sätt, vilket indikerar derasacceptans mot den utvecklade applikationen. Vissa användare uppgav också att denarrativa elementen gjorde upplevelsen intressant och motiverande. Medans bådeapplikationsdesign och koncept var förståeligt skulle det tillämpadenavigationssystemet behöva ytterligare förbättringar, även om användarna lyckadesnavigera till platserna i den verkliga världen. AR-funktionen verkade öka användarensnöje samtidigt som den var användbar eftersom att AR-markörerna tillhandahöllnödvändiga ledtrådar åt vart användaren kunde hitta svaren på presenterade frågor.

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general. However the new discoruse is not without conflicts of its own, som e of which are addressed in this thesis. In order to provide for a basis of method concerning the making of a discursive reading of the articles of Biblioteksbladet included in the investigation are several discourse analytical perspectives such as amongst others that of Michel Foucault discussed in the thesis.

Nature and culture are closely connected and in constant change in relation to each other. Although this is well known by now the cultural aspects rarely are concidered when it comes to conserving of nature (in Sweden). This paper examines naturums (Swedish visiting centres) relationship to the cultural aspects of landscapes and nature. It also examines how the Swedish nature (Naturvårdsverket) and culture (Riksantikvarieämbetet) conservation agencies work together. Beyond this the paper looks in to why it is important to include the cultural aspects within nature conservation and in what way archaeology could be a rewarding factor in reaching this knowledge. This paper points out why a more holistic picture is needed if we want to take care of the nature in the best possible way for future generations, also why a working ecosystem and landscapes with high natural values are important. This paper focuses on naturum because it´s the biggest museum of nature in Sweden - with great power comes great responsibility. Naturum often works with and for children and youngsters. Therfore it is most important that naturum teaches and inform about all aspects within landscapes, nature and the role humans play within the ecosystem. This to give future generations a holistic picture from the beginning. Naturum will be assessed from a theoretical frame based on the concept of biocultural heritage, which suggests a holistic view of a landscape within research and stewardship concerning landscapes and to transform knowledge in to policy. In the end of the paper, I discuss possible improvements within nature and culture conservation work in Sweden to reach a better cooperation between the two government agencies Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet. In conclusion I argue that there is knowledge in both Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet about the importance of including cultural aspects to optimize the conservation of nature. The same seems to go for most naturum, although there is a need of more concrete guidelines from Naturvårdsverket to help naturum to include the aspects in a clearer way. This is important if naturum are gonna be able to inform their visitors about the cultural aspekts within landscapes. I argue that the best thing to do for nature and culture conservation in Sweden is to merge the two agencies into one. I believe this would result in an easier and more natural cooperation between the two.