In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad förståelse om hur normer som etnicitet ochhudfärg framställs i barnlitteratur och hur det påverkas ur ett postkolonialt perspektiv.Detta analyseras utifrån en innehållsanalys. Detta undersöktes genom att 13 kapitelböckerför barn i åldern 6–9 år som är utgivna under 2016 slumpades fram från cirka 290 titlaroch analyserades genom ett analysschema bestående av fyra frågor. Dessa fyrs frågoranvändes sedan för att svara på de tre frågeställningarna som studien har. Resultatenvisade på att det nästan alltid är vita, svenska karaktärer representerade i barnlitteraturenoch att de flesta författare kommer från Sverige.

Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?   Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.   Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.

Denna C-uppsats i ämnet Sociologi studerar hur kvinnor med latinamerikanska rötter upplever fenomenet Colorism inom den latinamerikanska diasporan och dess möjliga effekter. Effekter som berör både deras egna självbild men också hur de ser och uppfattar andra. Tidigare forskning visar att hudfärg har ett starkt symboliskt värde i samhället inom de latinamerikanska länderna. Den visar också hur historiska skeenden som kolonialismen har skapat sociala hierarkier som efterföljs än idag och påverkar relationen mellan människor. Detta exemplifieras genom att en ljus hudton generellt anses som mer önskvärd och intar en hegemonisk ställning gentemot en mörk hudton. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor med latinamerikansk bakgrund egna subjektiva upplevelse av fenomenet och eventuella erfarenheter av detta. Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer är den metod som använts för insamlingen av det empiriska materialet. Sex stycken kvinnor mellan åldrarna 25–45 har genom semi strukturerade intervjuer utifrån teman intervjuats om deras upplevelser. Dessa teman har berört kvinnornas eventuella erfarenheter av hur hudfärg givits betydelse då det kommer till familjelivet, deras självbild, val av partner och syn på andra. Resultatet visar att alla kvinnor på ett eller annat sätt upplevt att hudfärg haft en betydelse i deras liv. Detta visar sig som starkast inom familjelivet där en ljus hudton uttryckts som vackert och önskvärt medans en mörk hudton anses som något som bör undvikas. Det visar sig också genom ofta förekommande skämt och uttalanden om människor med mörk hud. Resultatet visade också att alla kvinnor upplevde sig själva som exotifierade av andra inom det svenska samhället.

Studiens syfte är att undersöka hur representation av svart och brun hudfärg ter sig i populära bilderböcker. Detta avseende förekomst av antalet karaktärer men även avseende porträttering och karaktärsskildring. Som hjälp för att besvara syftet formulerades följande frågor: Hur många av den totala mängd karaktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur många av den totala mängd huvudkaraktärer har svart eller brun- samt vit hudfärg? Hur porträtteras karaktärer med svart eller brun hudfärg? Urskiljs en annanhetsdiskurs eller stereotypisering i porträtteringen av karaktärer med svart eller brun hudfärg? Studien genomsyras av en postkolonial ansats som problematiserar vithetsnormen och materialet som analyseras utgörs av en bilderbokssamling på 70 böcker. Metoderna som tillämpades är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär då materialet behandlas via en kvantifiering och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar på att den förekomna representationen är ojämlik då vit hudfärg representeras i en majoritet avseende karaktärsantal, huvudkaraktärsantal, förekomst i antalet böcker samt förekomst i positionering som huvudkaraktär. Resultatet visar även på hur representationen förefaller på två distinkta sätt; som outtalad samt som stärkande av en annanhetsdiskurs. Något som i vidare led synliggör den komplexitet som finns närvarande i fråga om representation i bilderböcker.

Sweden identifies itself as one of the world's most equal and equal countries, and within preschool, educators must actively work with the values ​​so that children will gain an understanding of the equal value of people. Research shows that Sweden's self-image has led to the color-blind anti-racism and that the claim of race or skin color has become taboo. This has contributed to a false belief that racism has been left behind, when the focus is on "real racism", there is a risk of making the everyday racism and discrimination to which children are exposed invisible. In our study, race has been treated by preschool teachers from two points of view, one is with color blindness, that skin color is not a factor for discrimination. The second is that race is a social construction, a common consensus whose meaning can be changed through discussion, reflection and action. Previous research shows that preschool teachers are unsure of how to respond to issues regarding racial and ethnic discrimination in preschool. This study is based on a social constructivist perspective where we address the issue of whether skin color is a factor for discrimination in preschool. The study data consists of qualitative interview interviews that have been analyzed in two steps, first through a phenomenographic analysis method, then a social constructivist perspective. The results show that both educators and children are discriminated against on the basis of their race and ethnicity. The majority of respondents did not consider skin color to be a factor in discrimination in preschool. What we found most prominent in the study was that preschool teachers can not always identify situations where racism or discrimination takes place. Our perception of the problem is based on the fact that preschool teachers do not have sufficient tools to deal with and pay attention to racial and ethnic discrimination, which leads to them not gaining enough knowledge to assess when children are discriminated against on the basis of skin color. / Sverige identifierar sig som ett av världens mest jämlika och jämställda länder, och inom förskolan ska pedagoger aktivt arbeta med värdegrunden för att barn ska få en förståelse för människors lika värde. Forskningen visar att Sveriges självbild har föranlett till den färgblinda antirasism och att talan om ras eller hudfärg blivit tabu. Detta har bidragit till en falsk övertygelse om att man lagt rasismen bakom sig, när fokus läggs på den "riktiga rasismen" riskerar man att osynliggöra den vardagliga rasism och diskriminering som barn utsätts för. I vår studie har ras bemöts av förskollärarna  utifrån två ståndpunkter, den ena är med färgblindhet, att hudfärg inte är en faktor för diskriminering. Den andra handlar om att ras är en social konstruktion, ett gemensamt samförstånd vars innebörd går att ändra med hjälp av diskussion, reflektion och agerande. Tidigare forskning visar att förskollärare är osäkra på hur de ska bemöta frågor gällande ras- och etnisk diskriminering i förskolan. Den här studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där vi adresserar frågan om  hudfärg är en faktor för diskriminering i förskolan. Studiens data består av kvalitativa intervjusamtal som har analyserats i två steg, först genom en fenomenografisk analysmetod, därefter ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att både pedagoger och barn diskrimineras utifrån sin ras och etnicitet. Majoriteten av respondenterna ansåg inte att hudfärg var en faktor för diskriminering i förskolan. Det vi fann mest framträdande i studien, var att förskollärarna inte alltid kan identifiera situationer där rasism eller diskriminering försiggår. Vår uppfattning av problematiken grundar sig i att förskollärarna inte har tillräckliga verktyg för att hantera och uppmärksamma ras- och etniskt diskriminering, vilket leder till att dem inte får  tillräckligt med  kunskap för  att bedöma när barn diskrimineras utifrån hudfärg.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Uppsatsens huvudsyfte är att analysera hur rasism utformas och problematiseras inom de politiska partiprogrammen för att förstå hur problemet framställs och vilka underliggande antaganden som finns. Studien ämnar också visa på de makthierarkiska kopplingar som finns i samhället och hur det finns ett samband mellan förtryck mot icke-vita och andra förtryckta grupper i samhället.    Genom att undersöka begreppet hudfärg i relation till rasism analyseras vilka föreställningar inom problemformuleringen som ligger till grund för inkludering/exkludering av hudfärgsrasism. Genom att studera riksdagspartiernas partiprogram ämnar uppsatsen analysera hur de framställer och lyfter fram problematiken för den rasism som finns i samhället. Till hjälp används Carol Bacchis analysverktyg (What’s the problem represented to be) som gör att förståelse för underliggande och förgivettagna budskap kan framträda. Med hjälp av Bacchis policyanalytiska frågeställningar uppfylls studiens syfte och gör analysen möjlig. Då Bacchi har både teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger hennes synsätt till grund för båda dessa delar som kompletteras med andra forskare för att skapa ett bredare perspektiv på uppsatsen. Resultatet presenteras sedan utifrån tre identifierade teman: Utanförskap, Hudfärg och Strukturer. Med hjälp av tre teoretiker: Bacchi, Essed och Ahmed, drogs slutsatser kring analysen om att de föreställningar som ligger till grund för om partiet inkluderar eller exkluderar hudfärgsrasism är beroende på hur de ser på problematiken. Vissa partier (V & S) inkluderar hudfärg i de strukturella sammanhang som de anses ligga till grund för problematiken. Andra partier (C, L & M) lägger ett betydligt större fokus på invandring och nyanlända i relation till utanförskap skapat av strukturella problem inom arbets- och bostadsmarknaden som den största problematiken bakom rasism.

Denna undersökning har fokuserat på kvinnliga spelare och deras uppfattning och val av kvinnliga spelkaraktärer då representationen av kvinnliga karaktärer i spel är mindre varierad än den av manliga. Målet med undersökningen var att undersöka vilken av de fyra karaktärerna i undersökningen de valde baserat på utseende, och spelklass, samt ifall de kände sig representerade av någon av karaktärerna och hur de motiverade sina val. Detta för att undersöka vad av utseende och spelklass som väger tyngst hos kvinnliga spelare och, ifall utseende väger tyngre; vilka designval de anser mest viktiga hos karaktären. Resultaten av undersökningen tyder på att spelklass är viktigare vid val av karaktär men att det även finns en efterfrågan gällande en bredare representation av kvinnliga spelkaraktärer.

Eftersom The Walt Disney Company är en stor producent av barnkultur kan det vara av intresse att analysera hur detta filmbolag framställer karaktärernas kroppar i sina filmer. Detta för att få en insyn i vilka olika kroppsideal som barn möter. Studiens fokus riktar sig på hur kroppar, genus och kön konstrueras i tre Disneyfilmer utgivna mellan åren 2009 och 2013, filmerna ger en bild av hur Disney representerar kropp, genus och kön. Fokus ligger på kontureringen av filmerna Frost, Prinsessan och grodan samt Trassel. Det är en kvalitativ studie där text – och filmanalys tillämpas som metod för studiens analys av filmerna. Termen den heterosexuella matrisen av Judith Butlers (2005; 2006) performativa genusteori tillämpas i analysen av karaktärerna. Maria Nikolajevas (2017) matris över stereotypa feminina respektive maskulina karaktärsdrag används för att systematisera och framhäva huruvida karaktärerna är normativa och icke-normativa gällande deras kroppsstorlek. Resultatet visar på att de karaktärer vi analyserat innehar en normativ kropp gällande Disneys storlek på karaktärernas kroppar, men stundtals bryts genusnormer vad gäller beteende. Vidare visar karaktärernas egenskaper på att de karaktärer som framställs som onda ofta innehar en birollskaraktär med en normbrytande kropp då de oftast är överviktiga.