101 |
Val av K-regelverk för mindre svenska onoterade företagNygren, Gustav, Blomqvist, Gustav January 2020 (has links)
Litteraturens fokus på jämförbara finansiella rapporter har från att huvudsakligen riktats mot noterade företag, under senaste åren inkluderat onoterade. Bokföringsnämndens införande av K-regelverket 2014, ställde svenska minde onoterade företag inför det obligatoriska valet mellan regelbaserade redovisningsstandarden K2 och principbaserade K3. Införandet ger en undik möjlighet att undersöka vad det är som särskiljer de mindre onoterade företag som tillämpar regel- respektive principbaserad redovisning. En tvärsnittsstudie genomförs på ett urval av 150 företag från år 2014, för att undersöka vad som kännetecknar de mindre onoterade företag som tillämpar K2 respektive K3. Genom logistisk regressionsanalys undersöks påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Resultatet fastställer att företagets storlek, bransch, skuldsättningsgrad och avskrivningar påverkar valet av redovisningsstandarderna K2 och K3. Vi finner starka stöd för att företagsspecifika egenskaper kan förklara valet mellan princip- och regelbaserad redovisningsstandard för mindre onoterade företag i Sverige. Vi finner även att resultat från tidigare studier utförda på utländska noterade och onoterade företag till mycket även går att applicera på svenska mindre onoterade företag.
|
102 |
The Effects of IFRS Lease Accounting Project on the Swedish Commercial Real Estate Market : A qualitative study of the latest developments in IASB’s Leasing projectRosén, Johan January 2012 (has links)
Today problems exist with how the leases are recognized in public companies that uses the IFRS. The liability to make lease payments is not recognized as a liability in the balance sheet even though it should according to the current lease accounting standard. There are two different classifications of leases, financial and operational, where the latter means that the liability to make lease payment does not end up in the balance sheet. Today many lease contracts are tailored to be classified as operational to avoid the liability on the balance sheet. The problem described above has for long been known and the international accounting organisations, IASB and FASB, have been working on a solution to the problem for many years. The project’s completion in form of a new standard has been postponed several times and it is currently scheduled for the earliest to entry into service during 2013. This thesis aims at investigating the IASB’s and FASB’s joint project to solve the lease accounting problem and its effects on the Swedish commercial real estate market. The approach adopted in this thesis is to examine the available literature about the problem and the project and to conduct interviews with expert in the field and possible future stakeholder that will be affected. The conclusions of the thesis are that the effects due to the project will mainly be for the lessee and then indirectly for the lessor. The lessees will try to find solutions like shorter leases to avoid the biggest effects of the new standard but to what extent they will avoid these remains uncertain. The lessor will most likely see a higher demand for shorter leases that will increase the risk in the lessors business. This will probably cause higher rental prices for listed companies.
|
103 |
Vägen till högkvalitativa hållbarhetsredovisningar : En kvalitativ studie om skogsbranschens prisbelönta hållbarhetsedovisningarColak, Esra, Sarihan, Sevdin January 2022 (has links)
Klimatförändringar har blivit ett alltmer allvarligt samhällsproblem, vilket har ökat trycket på företag att redogöra för dess miljöpåverkan. Hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt ämne inom redovisning där det fortfarande sker kontinuerliga utvecklingar. Senast 2016 infördes nytt lagkrav i Sverige om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Även om det är obligatoriskt för diverse företag att hållbarhetsredovisa, finns det inte exakta riktlinjer att följa vid upprättandet. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka egenskaper som bidrar till hög kvalitet i rapporterna. För att redovisa detta analyserades hållbarhetsredovisningar från den svenska skogsbranschen som blivit prisbelönta för sitt högkvalitativa innehåll. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Innehållet som har analyserat är fyra företag från skogsbranschens hållbarhetsredovisningar. Dessa företag har blivit prisbelönade för sina hållbarhetsredovisningar, vilket gör det till intressanta rapporter att studera. För att kunna studera dessa har en kodningsmanual samt kodningsschema upprättats. Resultatet av granskningen visar att fem av åtta av de analyserade egenskaperna kan vara det som skiljer högkvalitativa hållbarhetsredovisningar från kvalitativa hållbarhetsredovisningar. BillerudKorsnäs stod ut som det företag att följa vid upprättning av högkvalitativa hållbarhetsrapporter.
|
104 |
Specificering av identifierade immateriella tillgångar : Utvecklingen sedan IAS/IFRS infördes / Specification of the identified intangible assets : Developments since the implementation of IAS / IFRSWetterholm, Marcus, Flood, Lars-Bertil January 2009 (has links)
<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>
|
105 |
Specificering av identifierade immateriella tillgångar : Utvecklingen sedan IAS/IFRS infördes / Specification of the identified intangible assets : Developments since the implementation of IAS / IFRSWetterholm, Marcus, Flood, Lars-Bertil January 2009 (has links)
Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.
|
106 |
Conceptual and historical underpinnings of accountingDetzen, Dominic 01 August 2013 (has links) (PDF)
Die vorliegende kumulative Dissertationsschrift befasst sich mit den konzeptionellen Grundlagen und der historischen Entstehung verschiedener Aspekte der Rechnungslegung. Der erste Artikel setzt sich mit den konzeptionellen Grundlagen des amerikanischen Standardsetzers FASB auseinander und zeigt, dass die Entstehung des amerikanischen Rahmenkonzepts in den 1970er und 1980er Jahren stark von Umweltfaktoren abhing. Im zweiten Beitrag wird dargelegt, dass das vom internationalen und amerikanischen Standardsetzer im Jahr 2010 überarbeitete Rahmenkonzept, mithin die qualitativen Anforderungen an nützliche Finanzinformationen, im konditional-normativen Sinne keine ausreichende Basis für die Entwicklung von Rechnungslegungsnormen ist. Der dritte Artikel fokussiert auf die regulatorische Entwicklung der Bewertung von Vermögenswerten in Deutschland und stellt regulatorische Änderungen sozioökonomischen und politischen Umweltfaktoren gegenüber. Der abschließende vierte Beitrag enthält eine historisch-kritische Analyse des der Rechnungslegung zugrunde liegenden Rechenschaftskonzepts, welches zur Zeit des Nationalsozialismus an einer deutschen Hochschule untersucht wird. Dabei werden insbesondere die Grenzen von Rechnungsanforderungen analysiert und dargelegt. / This cumulative dissertation covers the conceptual foundations and historical evolution of various aspects in accounting. The first article discusses the conceptual framework of the U.S. standard setter FASB and shows that the evolution of the U.S. GAAP conceptual framework in the 1970s and 1980s was considerably influenced by economic factors. The second manuscript employs a conditional-normative approach to analyze the 2010 joint conceptual framework of the international and the U.S. standard setter, in particular the qualitative characteristics of useful financial information. The paper shows that the qualitative characteristics are not a sufficient basis for developing accounting standards. The third article focuses on the regulatory history of asset valuation in Germany and explains regulatory changes by socio-economic and political events. The fourth and final article contains a historical-critical analysis of the concept of accountability, which forms the basis of accounting. The article analyzes accountability at a German university during the Nazi regime and illustrates the limits of the concept.
|
107 |
Vykazování leasingů dle IFRS v novelizované podobě - příprava, očekávání a finální dopad / Reporting of the leases in revised form – preparation, anticipation and final impactNartova, Darya January 2015 (has links)
This thesis focuses on the convergence project of IASB and FASB with the aim to create a new lease standard. The main goal of this thesis is to point on weakness of existing IAS 17 which is criticized, go through the history of the project development for preparing new standard since 2006 and to find out which changes have been prepared and accepted by IFRS for eliminating critical deficiencies. IASB published two drafts, the final standard has been published on 13 January 2016.
|
108 |
Nedskrivning av goodwill : Kan intressenter lita på redovisningen? / Goodwill impairment : Can stakeholders trust the accounts?Leopold, Fredrik, Lundborg Larsson, Jennifer, Olofsson, Sofia January 2021 (has links)
Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.
|
109 |
Redovisning av goodwill under IAS 36 : Bestämmande faktorer som påverkar aktualisering av goodwillnedskrivning hos företag på Nasdaq StockholmBerbic, Almir, de Barès, Markus January 2020 (has links)
Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare. / This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.
|
110 |
IFRS 15 - Den nya intäktsstandarden för avtal med kunder : Implementeringen av den nya intäktsstandarden IFRS 15Batte, Piran, Isik, Zagros January 2021 (has links)
Title: IFRS 15- The new revenue recognition standard from contracts with customers. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Piran Batte and Zagros Isik Supervisor: Jean-Claude Mutiganda and Pär Vilhelmson Date: 2021 – June Aim: The study aims to examine how listed companies in Sweden are affected by institutional pressures in the implementation of IFRS 15 and what organizational changes the revenue standard entails. Method: The study examines listed companies in the construction and real estate industry in the Swedish market that have implemented IFRS 15 in their revenue recognition. The study is characterized by a qualitative research approach that produced data through semi-structured interviews and literary sources which were then analyzed via coding and thematic analyzes presented in tabular form. Result & Conclusions: The results presented in the study show that the examined companies are affected by the isomorphic factors arising from the new institutional theory in the adoption and transition to IFRS 15. The companies are strongly influenced by a mandatory isomorphism as they are listed and are thus legally obliged to comply with IFRS standards. The companies are also characterized by an imitating isomorphism in the form of cooperation with competing companies because of uncertainty regarding the handling of the new standard. A normative isomorphism has been of a lesser degree. The results show no significant changes in the company's internal operations around their internal controls, IT systems and contract design, however, these have been permeated by high workload in the early phase of the implementation process of the standard. All companies felt an overestimated effect of the standard on its internal operations. Contribution of the thesis: The study fills the existing gap around research on IFRS 15 and its impact on listed companies that are in the Swedish market. The study contributes to the new institutional theory by showing how companies experience pressure from society and norm-setting bodies. The theoretical contribution shows that mandatory and mimicking isomorphism has affected companies in the implementation of IFRS 15. Compliance with laws and advice as well as taking inspiration and collaborating with other companies have been demonstrated. The practical contribution is that companies tend to act under pressure from the environment in the goal of achieving legitimacy. Suggestions for future research: As the companies examined in this study have been in the construction and real estate industry, a proposal for future research may be to study other listed companies that have adopted IFRS 15 as a revenue standard. Key words: IFRS 15, Organizational Change, Implementation, New Institutional Theory, IASB, Internal Controls, IT Systems, Contract Design and Work Tasks. / Titel: IFRS 15 – Den nya intäktsstandarden för avtal med kunder Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Piran Batte och Zagros Isik Handledare: Jean-Claude Mutiganda och Pär Vilhelmson Datum: 2021 – Juni Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börsnoterade företag i Sverige påverkas av institutionella påtryckningar vid implementeringen av IFRS 15 samt vilka organisationsförändringar intäktsstandarden medför. Metod: Studien undersöker börsnoterade företag inom bygg -och fastighetsbranschen på den svenska marknaden som implementerat IFRS 15 i sin intäktsredovisning. Studien präglas av en kvalitativ forskningsansats som samlat in data genom semistrukturerade intervjuer och litterära källor som sedan analyserats via kodningar och tematiska analyser som presenterats i tabellform. Urvalet består av tio respondenter Resultat & slutsats: Resultaten som framställs i studien visar att de undersökta företagen påverkas av de isomorfa faktorerna som härrör den ny institutionella teorin vid antagandet och övergången till IFRS 15. Företagen påverkas starkt av en tvingande isomorfism då dessa är börsnoterade och är således lagenligt skyldiga att följa IFRS-regelverken. Företagen präglas även av en härmande isomorfism i form av samarbete med konkurrerande företag till följd av ovisshet kring hanteringen av den nya standarden. En normativ isomorfism har varit av mindre grad. Resultatet visar inga påtagliga förändringar på företagens interna verksamhet kring dess interna kontroller, IT-system och kontraktsutformning dock har dessa genomsyrats av en hög arbetsbörda vid en tidig fas av implementeringsprocessen av standarden. Samtliga företag kände en överskattad effekt av standarden på dess interna verksamheter. Examensarbetets bidrag: Studien fyller det existerande gapet kring forskning om IFRS 15 och dess påverkan på börsnoterade företag som befinner sig på den svenska marknaden. Studien bidrar till den ny institutionella teorin genom att visa hur företag påverkas av påtryckningar från samhället och normgivningsorgan. Det teoretiska bidraget visar att tvingande och härmande isomorfism har påverkat företag i implementeringen av IFRS 15. Att följa lagar och rådgivning samt att ta inspiration och samarbeta med andra företag har påvisats. Det praktiska bidraget är att företagen tenderar att agera under press från omgivningen i mål om att uppnå legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Då företagen som undersökts i denna studie befunnit sig inom bygg -och fastighetsbranschen kan ett förslag till framtida forskning vara att studera andra branscher ute på börsen som antagit IFRS 15 som intäktsstandard. Nyckelord: IFRS 15, Organisationsförändring, Implementering, New institutional theory, IASB, Interna kontroller, IT-system, Kontraktsutformning och Arbetsuppgifter
|
Page generated in 0.0515 seconds