ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet Socialt arbete 41-60 p C-uppsats, 10 p Ht 2007 En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung - Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land? Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Sammanfattning Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal. För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst. Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen. Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox. / Örebro University The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Social work programme Social work advanced course, 41-60 points Essay, 10 points Ht 2007 A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin. - How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country. Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Abstract The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff. The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service. The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care. Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

Örebro University The Department Behavioural, Social, and Legal Sciences Education of social work C-essay 41-60 p Abstract Title: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants’ access to the Swedish labour market. Authors: Emma Gustavsson and Sandra Tjärnberg Tutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban Karlsson Today many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants’ access to the Swedish labour market. The main questions treated are: which structural obstacles or possibilities there are to be identified in the local work with integration and in which way the obstacles and possibilities affects the immigrants’ opportunities to obtain employment and there by be integrated in the society. By a qualitative interview study, three professions’ view on structural obstacles and possibilities for immigrants’ access to the Swedish labour market were investigated by interviews with employees within the introduction programme in Falköping. The study is based on earlier research; discrimination, the concept of marginality and local and national guidelines. The respondents point out that structural obstacles and possibilities in the establishment on the labour market exists. It expresses through discriminating behaviour such as negative attitudes and prejudice. Obstacles and possibilities that are highlighted in this study are within language, contacts and evaluation of immigrants’ earlier work experience and education. Methods that are used to minimise difficulties in immigrants’ establishment on the labour market are meritportfölj, yrkesbedömning, validering and personliga utvecklingstjänster. The time of introduction is another obstacle that is pointed out and affects the opportunities for the immigrants to get established on the Swedish labour market and may have affect on the individuals’ position in the society from the process of marginalization. Keywords: integration, immigration, immigrant, structural obstacles, discrimination, self-sufficiency, introduction

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor. / In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration. / Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don’t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of Finspång. The purpose of this study is to analyze how civil servants in Finspång apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of Finspång. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in Finspång. The main focus has been to study how power relations that could be generated through structural/institutional discrimination related to ethnic/ cultural and gender based differentiation take place and regulate opportunities on the Swedish labor market.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis.  The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population. Since a majority of the populations in the three suburbs are of foreign origin, no specific conceptual apparatus (such as immigrant) is required. Furthermore, the study shows no significant differences between library personnel and local politicians in their perception of the public librarys role in the integration process. There were, however, in the case of Fisksätra, different views expressed concerning the primary purposes of the local library.  According to Diaz model of the integration process, the library primarily plays a role in the social, communicative and personal integration dimension. All of the library's four roles (identified by Andersson and Skot-Hansen  as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre) are of importance for the integration, but the roles sometimes compete, indicating a lack of sufficient economic and human resources.

Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede’s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D. Reggie Pawle utifrån Hofstede’s identitetsdimension och översatt av uppsatsens författare till svenska, samt till Japanska av en japansk översättare. Resultatet utgör en samling tabeller och intressanta iakttagelser som t.ex. att ungdomar med utländska föräldrar svarat på enkäten utifrån olika kulturella värderingar vilket stämmer in med tidigare forskningars rapporter att dessa ungdomar slits mellan sina föräldrars kultur och den nya. Teoretiska jämförelser påvisar att det finns intersektionella tendenser. / The purpose of this study is to see how individualistic and collective values can be understood from an intersectional perspective, focusing on the cultural identity. In a convenience sample we found respondents from Middle sized municipalities in classes for SFI (Swedish For Immigrants) and SAS (Swedish as a second language) as well as collective homes for unaccompanied refugee children. By performing the study on Swedish students at two high schools and Japanese individuals we obtained reference points in relation to Hofstede's data on cultural values and dimensions. Respondents were asked to answer a questionnaire form designed by Ph.D. Reggie Pawle based on Hofstede's identity dimensions and translated by the essay writers into Swedish, and Japanese by a Japanese translator. The result is a collection of tables and interesting observations such as that young people with foreign parents responded to the survey based on different cultural values which fits in with previous research reports that these young people are torn between their parents' culture and the new. Theoretical comparisons indicate that there are intersectional trends.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap. Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar; · Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro? · Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande: Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen? Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur? Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan? Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.