Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer. Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas. Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group – immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it’s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability. In the re-written information Ihave focused on explaining difficult words and writing simpler sentences. / Det här examensarbetet handlar om att anpassa en diskrimineringsbyrås webbtexterför nyanlända invandrare med måttliga kunskaper i svenska. Gruppen är oftautsatt för diskriminering och det är därför viktigt att de kan ta del av byråns information.För att finna svaren på mina frågeställningar har jag studerat olika relevanta teorier,genomfört kvalitativa intervjuer med representanter för målgruppen samtgjort en läsbarhetsanalys på webbtexterna. En utprovning av de bearbetade texternahar också ägt rum, både med representativa personer från målgruppen ochandra läsare.Jag kom fram till att det som var svårt i de nuvarande webbtexterna var främstorden, och även till viss del meningslängd och meningsuppbyggnad. I de omskrivnatexterna har jag därför fokuserat på att förklara svåra ord och att skrivaenklare meningar.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå. Vidare har ett frekvensordtest (FOT-test) använts för att analysera informanternas receptiva ordförståelse. Studien visar att 30 % av alla informanter i sfi-gruppen når processbarhetsnivå fyra och fem. I SVA-gruppen är siffran 60 %. I sfi-gruppen har tre informanter över 80 % rätt på FOT-testet och tre stycken har under 50 % rätt. I SVA-gruppen har sex informanter över 80 % rätt på samma test och samtliga informanter över hälften rätt. På så sätt kan vi se hur informanternas processbarhetsnivå och resultatet på FOT-testet korrelerar med den studienivå informanterna befinner sig på. De informanter som befinner sig på processbarhetsnivå fyra och fem i båda grupperna har också bättre resultat på frekvensordstestet, 85 % rätt, jämfört med de informanter som befinner sig på processbarhetsnivå tre som har 60 % rätt. Studien visar på så sätt ett samband mellan processbarhetsnivå och receptiv ordförståelse hos de enskilda informanterna. Resultatet av undersökningen var inte oväntat. De informanter som befinner sig på en högre nivå i utbildningssystemet har helt enkelt bättre grammatisk förståelse och ordförståelse än de som befinner sig på en lägre nivå och de informanter som har nått de högsta nivåerna i sin processbarhet kan också fler ord. Undersökningen visar samtidigt att vissa, om än få, testdeltagare på sfi når bättre resultat än deltagare i SVA på båda testerna, vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om korrelationen mellan utbildningsnivå, grammatisk nivå och ordförståelsenivå med stöd i undersökningen.

Sammanfattning   Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2. Hur jobbar lärarna formativt i en utbildningsform där vuxna deltagare med olika modersmål genomgår utbildningen på 525 timmar och på olika nivåer? 3. På vilket sätt bedöms deltagarnas språkkunskaper på SFI? För att undersöka dessa frågor har fem SFI-lärare intervjuats och betygsatt två olika texter skrivna inom ramen för det nationella provet i kurs C. De har läst och betygsatt texterna och reflekterat över sina sätt att bedöma skriftlig färdighet i kurs C. Resultatet visar att lärare bedömer texten på olika sätt och att det slutgiltiga betyget kan variera med flera betygssteg vilket har konsekvenser för deltagarnas fortsatta skolgång. Slutsatsen är att betyg och bedömning på SFI är ett område som behöver mer forskning för att säkerställa en likvärdig och rättssäker betygssättning.

Syftet med denna studie är att undersöka den semantiska och morfologiska utvecklingen hos två elevgrupper med olika studietakt som studerar kurs C på SFI. Syftet är också att undersöka om det finns några skillnader mellan elevgrupperna samt att belysa viktiga didaktiska moment i studiens lektionsgenomgång. Informanterna i studien är sex till antalet. Tre informanter studerar i en klass med långsammare studietakt. Dessa kallas beta-elever. Tre informanter studerar i en ordinarie klass. Alla informanter är persisktalande kvinnor mellan 22 och 32 år. Studiens undersökningsmaterial består av en enkät och ett test som är kopplat till en text om mödravårdscentralen i Sverige. Testet består av fyra delar. Två av dessa testar den semantiska aspekten och två testar den morfologiska aspekten. De morfologiska delarna fokuserar på att testa informanternas kunskaper och utveckling i verbböjning och substantivböjning. Inledningsvis skrev informanterna testet en första gång utan hjälpmedel. Därefter följde en ingående lektionsgenomgång av studiens text. En vecka efter lektionsgenomgången skrev informanterna testet igen, även denna gång utan hjälpmedel. Resultaten har analyserats utifrån en kvalitativ metod då resultaten från studiens få informanter har granskats djupgående. Resultaten visar att de generella svårigheter i svenska som andraspråksinlärning som redovisas i studiens litteraturgenomgång kan appliceras på studiens informanter. Informanterna med långsammare studietakt förbättrar sina resultat mer markant på de semantiska delarna och verbböjning, medan de ordinarie eleverna visar större utveckling i substantivens numerus och genus. De ordinarie eleverna visar sig ha större förkunskaper inom båda områdena och har därför inte samma utvecklingspotential. Den lektionsgenomgång som genomfördes hade positiv effekt då elevgrupperna förbättrar sina resultat på studiens andra test.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.

The aim of this study is to investigate the experiences of parental cooperation between the pre-school teachers and parents in preschools located in multi-ethnic areas. To get a fair picture of the parental cooperation between the pre-school teachers and parents, both the views of the pre-school teachers and the parents have been explored. The research question has been explored by using qualitative interviews as the method for data collection. The theoretical approach is hermeneutic and focuses on subjective experience of individuals. The main result is that the parental cooperation between the pre-school teachers and parents works dissatisfactory. The reasons for the dissatisfaction that can be found through the analysis in the study are that there are various factors such as prejudice, ignorance and language barriers that create barriers for good parental cooperation. The informants in the study attributes the area to poor characteristics, and the results of the study show a pattern that both parties, i.e., Parents and educators experience a disinterest of parental cooperation from the other party. The study's results also show that prejudices and misunderstandings can lie behind these experiences. Misunderstandings and prejudices in the sense that both parents and educators mean they want to cooperate but that they feel that the opposite party is not interested in this.

This thesis examines how school libraries can adapt their programme to new arrival immigrant students. The purpose is to survey the regulatory documents for school libraries to investigate how they adapt their programme based on the documents; how new arrival students regard their information needs and if the regulatory documents and practice cover those needs; and finally, if the regulatory documents and practice can lead to integration. The theoretical framework consists of integration theory, discourse analysis and SWOT-analysis. The methods used to collect data were semi-structured interviews, conducted with five librarians at four high school libraries, in addition to two student interviews, observations, and 26 questionnaires that were collected from students. Important findings are that the regulatory documents advocate an adaption to the new arrival students, and thereby interpellate them with certain needs, such as literature in their native language as well as easy reader books in Swedish. The school libraries adapt their programme based on these needs. From the students' perspective, the requirements specified in the regulatory documents align with the new arrivals’ needs to a certain extent. There are, however, additional needs, which the students expressed that are not yet being met by the regulatory documents or library programme. Based on the empirical material it is recommended to do an inventory of the newcomer students’ needs before adapting the library programme. Finally, the results suggest that the regulatory documents and the library programme make integration in the library context possible when it comes to the communicative dimension. However, more could be done regarding social integration, which is one of the needs the students express, but that does not have sufficient support in the regulatory documents. These additional needs should be met in order to improve integration for new arrivals into the library programme. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med studien har varit att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet samt hur deras livsvillkor påverkas av att bo i ett stigmatiserat område. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffman och Loic Waquants stigmateorier och Thomas Scheffs teori om sociala band. Resultatet visar att informanterna känner sig stigmatiserade dels för att de har utländsk bakgrund och dels för att det finns en territoriell stigmatisering genom deras bostadsområde. Informanternas föräldrar har inte alltid lyckats bli integrerade i Sverige, vilket även påverkar informanterna. Föräldrarna behöver ha en tillhörighet som då främst har blivit hemlandets kultur, som informanterna i olika grad tar efter. De flesta känner därför tillhörighet till sina föräldrars kultur och hemland, vilket också påverkar att informanterna föredrar umgänge med personer som har en liknande bakgrund. / This research addresses the understanding of how second generation immigrants perceive their sense of belonging and how their living conditions are affected by living in a stigmatized area. The study has been done with a qualitative method, where five semi-structured interviews have been conducted. The collected material has been analyzed with the help of Vanessa May’s theory of belonging, Erving Goffman and Loic Waquant’s stigma theories and Thomas Scheff’s theory of social ties. This research presents that the informants in some ways feel discriminated and stigmatized, partly because of their foreign background and partly because there is a territorial stigma through their residential area. The parents of the informants have not always managed to become integrated in Sweden, which affects the young people. As a result of this, the parents retain more of the culture of their home country, which the informants then have inherited. The majority of the informants feel that they belong to their parents culture an homeland, they then prefers to interact with people with similar background.