Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs. The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet? / This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?

Studien undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur etnicitetskonstruktioner är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer, särskilt kön och klass. Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, som framförallt omfattar deltagande observationer av klassrumssituationer, olika typer av möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete och elever. Detta har kompletterats med intervjuer. Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolsammanhanget. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare. En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer. / The study examines how ethnicity is turned into a central category for the social organisation of the school and used to emphasise differences, whereby students are categorised as Swedes and immigrants. Interest is also levelled at how ethnicity constructions are bound up with social complexity and interact with other relations, especially gender and class. The study is based on ethnographical field studies in a comprehensive secondary school, primarily consisting of participant observations of classroom situations, different types of staff meetings and informal discussions where teachers talk about their work and students. This has been complemented with interviews. The study shows that the differences that are generated and sustained through the school personnel’s actions, argumentation and interactions with the students are complex, varied and closely bound up with the school context. This means that individual students are not only and alternately identified as immigrants or Swedes, but are dependent on contexts that can also be understood in a variety of ways. For example, students who are successful in their schoolwork are, to a lesser extent, identified as immigrants. One important observation is that the school personnel’s everyday work and contact with the students are ambitious when it comes to justice and tolerance, but that these intentions are seldom combined with insights into the power aspects associated with social relations. Daily practices are instead overshadowed by the need to accomplish certain teaching elements, where attention is focused on the classroom situation in preference to highlighting or discussing students’ individual experiences and living conditions. The school personnel’s intentions and possibilities of working towards equality and against discrimination are thus transformed so that the school instead produces and sustains relations of inequality.

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område. / The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. / Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.

The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on. / Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod. Studien riktar sig till studenter i tredje året på gymnasiet i en kommun i Sverige. Resultatet av studien har visat att flödesskrivning lämpar sig väl som metod och därigenom har tankar lyfts fram kring begreppen. Tankar kring begreppet svenskar rör främst det ljusa som; vit, blond, och vänlighet. Tankar kring begreppet invandrare rör främst det mörka som; svart, bråk och kriminalitet. Tankar kring begreppet integration rör främst bråk och missförstånd och upplevs i stor utsträckning svårt. Ett krav för integration är positiva möten i tidig ålder mellan personer med svensk bakgrund och personer med utländsk bakgrund.

Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.