Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I. Schierenbecks (2003) comparative study based on three different relationships a frontline bureaucrat has to take into account: regulations, the dual role and a relationship to the immigrant client. I have used a qualitative approach where I interviewed workers in two different employment exchange offices in the country. The results show that there is an opportunity to adapt the law to individual needs which meets the criteria for an extensible and flexible framework. All frontline bureaucrats find the dual role as debilitating where they feel torn between the organization's goals and the applicant's needs. When these needs conflict, the majority chooses to follow the employment services directives. Frontline bureaucrats in the study are sharing a disposal, problem- solving approach towards the immigrant clients. There is a perception among frontline bureaucrats on new immigrant clients as carriers of specific cultural characteristics, however, there is nothing saying that these perceptions affect the exercise of authority. This study expands further through the dimension of newcomers' opportunities in achieving active citizenship. In the essay I discuss the usage of discretion among workers at the employment exchange office and the new establishment reform as two factors playing a significant role in the activation of active citizenship for the new immigrants as well as in the integration of the same.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt. Det har i min undersökning visat sig, att det vanligaste sättet att använda en bild på är att eleverna får beskriva bilden som läraren visar. Eleverna tas idag inte tillvara som den resurs de borde vara i skolan. Då eleverna tar med sig egna bilder till skolan används dessa i ringa utsträckning. Förbarnsligande material ska inte användas till vuxna elever men resultatet visar ändå att alla elever inte tycker att materialet är förbarnsligande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör vi ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i dessa kan lärare och elever tillsammans arbeta med att utveckla elevernas bildtolkningsförmågor och möjligheter att diskutera bilder. / In this study I have examined how teachers of Swedish for Immigrants (sfi) work with their students using pictures and communication. The purpose of the study has been to contribute to the knowledge of sfi-teachers' selection of pictures in order to initiate verbal communication in Study path 1. I have completed a survey on the internet which included 105 active teachers. The results of the study show that more than half of the teachers use pictures every day. The picture material that the teachers use are recognizable color photographs of different incidents. The teachers use many different types of pictures and the material is often designed in a varied way. My study has shown that the most common way to use a picture is to let the students describe the picture the teacher displays. In today´s school the students are not utilized as the resources they should be. When they bring their own pictures to school this is seldom used. Juvenile material should not be used with adult students but the result shows that not all the students think that material for children is juvenile. From a special education teachers' point of view we should put the students' own skills and life experiences into use. Using these as our starting point teachers and students can work together to develop the students' abilities in image interpretation and create opportunities to discuss pictures.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being “tossed around”, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents. In the positive stories of social services, the caseworker hasgiven room for error, been readily available, proven commitment and understanding and hasbeen helpful. The respondents expressed a wish for a joyful caseworker who will show anunderstanding and commitment to the client. The caseworkers will also have an understandingof immigrant client's background. It also appears in the study that the respondents generallyhave inadequate knowledge of social service duties and powers. We suggest further researchon why information about social services do not reach out to immigrant clients, how culturalcompetence can be introduced more in practical work and how to reduce the high staffturnover in caseworkers. / Studiens syfte är att undersöka invandrares upplevelser av socialtjänstens bemötande samtderas förväntningar på socialtjänsten. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: hurhar invandrare upplevt socialtjänstens bemötande, på vilket sätt vill invandrare bli bemötta avsocialtjänsten samt vilka föreställningar och förväntningar har invandrare när det gällersocialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi har använt oss av kvalitativ metod istudien som består av tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska begrepp vi använt oss avär kultur, etnicitet, kulturkompetens, professionellt bemötande och socialpsykologi. Studienvisar på en majoritet av negativa upplevelser som exempelvis en känsla av att blivit ”bolladrunt”, misstänksamhet och diskriminering från handläggarens sida på grund avrespondenternas etniska tillhörighet. I de positiva berättelserna om socialtjänsten harhandläggaren gett utrymme för misstag, varit lättillgänglig, visat engagemang och förståelsesamt varit hjälpsam. Respondenterna uttrycker en önskan om att handläggaren ska vara glad,visa förståelse och engagemang för klienten. Handläggarna ska även ha en förståelse förinvandrarklientens bakgrund. Det framkommer även i studien att respondenterna överlag haren bristfällig kunskap om socialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi föreslår vidareforskning på varför information om socialtjänsten inte når ut till invandrarklienter, hurkulturkompetens kan införas mer i det praktiska arbetet samt hur man kan minska den högapersonalomsättningen på handläggare.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden. Det uttrycktes likaså en del möjligheter för att kunna utöva fysiskaktivitet. Kompisars deltagande i aktiviteterna var här i fokus för att skapa den motivationsom krävs för att vara fysiskt aktiv. Utifrån studiens folkhälsovetenskapliga relevans drogsslutsatsen att det krävs förståelse för de unga kvinnornas bakgrund, såväl som kunskap omfysisk aktivitet, för att bryta den negativa trend kring inaktivitet som finns. / In order to maintain good health throughout life, physical activity is of great importance.Previous studies have shown that physical activity is low among young women in Swedenwho have a different cultural background than Swedish, but the causes are relativelyunknown. The purpose of this study was to illuminate the prerequisites of young women witha different cultural background than Swedish to practice physical activity at school and atleisure time, and to seek explanations for perceived opportunities and barriers that may formthe basis for continued efforts for health promotion directed to the target group. The methodof data collection was an interview study with eight young women who all had a differentcultural background than Swedish, where one focus group interview and four individualinterviews were conducted. The result, based on a qualitative content analysis, mainly showedthe barriers of physical activity that the young women experienced. The barriers that wereilluminated were cultural factors, alienation, lack of information and lack of interest inphysical activity, which were primarily associated with the school’s Sport classes, but alsowith physical activity in their leisure time. The young women also expressed someopportunities for the pursuit of physical activity, where friends' participation in the activitieswas the focal point for the creation of motivation to be physically active. Based on thescientific study of public health relevance, the conclusion was that an understanding of theyoung women's backgrounds is required, as well as knowledge about physical activity, inorder to break the negative trend that exists around their inactivity.

No description available.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära. Slutsatsen är att det finns luckor i kunskapsläget när det gäller studier som är baserade på de äldre invandrarnas subjektiva upplevelser, önskemål och krav. / The population of elder immigrants in Sweden is increasing and many older people among the group have come late in life. Language difficulties and cultural differences make it difficult for them to get the same care as the majority population. The purpose of this essay is to examine how factors such as language barriers and cultural differences affect the situation of older immigrants and their contacts with elder care.  Communication theories and related definitions of language, culture and communication have been used for the analysis.This study is a literature review. A total of 18 articles with both quantitative and qualitative approaches, and literature reviews are included.The results have been presented in a number of subheadings. A central issue was that there was a clear connection between language and cultural barriers and poor health, perceived quality of care and access to formal and systematic means.This connection and the interpreter's role in communication and how elder care should be designed to be more accessible to elderly immigrants has been discussed as well as what culturally congruent elderly care could include. The conclusion is that there is a lack of knowledge based on the subjective experiences, wishes and requirements of older immigrants' themselves.

<p>Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?</p> / <p>This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?</p>

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor. Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa. Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund. Av 90 elever med invandrarbakgrund inkluderades 87 (97%) elever i studien. Resultat: Eleverna hade goda kunskaper om munhygienvanor. De flesta användetandborste och tandkräm två gånger dagligen. De hade de goda kunskaper om karies.Däremot visade de brist på kunskap om fluor och gingivit. De flesta av elevernatyckte att tandhälsan var viktig för dem. Slutsats: Eleverna uppgav ganska goda munhygienvanor. När det gäller kunskaperom tandhälsa fanns goda kunskaper vad som orsakar karies men inte gingivit. / Introduction: A good dental health can be defined as the teeth and oral cavity is free from pain and discomfort. Dental health is a part of the general and is related to the quality of life. Aim: The aim of this study was to assess knowledge in dental health and oral hygiene among 16-19-year-old immigrant-students. The student’s perception of oral health is also assessed. Materials and methods: This study is quantitative and is conducted with a questionnaire. Data was collected at three high schools in the South of Sweden. Two classes with students with immigrant origins were selected. Out of 90 participated 87 (97 %) were included in the study. Result: Results showed that the students had a good knowledge in oral hygiene habits. Most of them used a tooth brush and tooth paste twice a day. They also had a good knowledge in dental caries. However, there was a lack of knowledge about fluoride and gingivitis. Most of the students thought that the dental health was of importance. Conclusion: The participated had good oral hygiene habits. They had good knowledge about dental caries, but not about gingivitis.

Forskningen visar att språket är viktig när det kommer till vård. Denna studie syftar till att undersöka hur vårdgivare inom hemtjänsten hanterar och uppfattar språksvårigheter med äldre invandrare som inte kan svenska. För att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex stycken vårdpersonal inom hemtjänsten. Resultatet visar att språksvårigheter är vanligt förekommande men att det inte alltid behöver vara ett problem. För att hantera språkskillnaderna användes bland annat teckenspråk, kroppsspråk, ögonkontakt samt beröring. Utförliga besöksplaner, kontaktmannaskap och kontinuitet användes som arbetsredskap för att förebygga missförstånd och underlätta kommunikationen. Det rådde olika meningar huruvida de äldre invandrarna var ensamma och isolerade. Personalen upplevde att de äldre upplevde språksvårigheterna som jobbiga, blev ledsna, arga och kände hopplöshet. Skapandet av goda relationer påverkades inte av språksvårigheterna ansåg fyra av sex intervjupersoner. Antaganden användes inte för att underlätta språksvårigheterna då de behandlade alla individuellt. Tillmötesgående, förtroendeingivande, sunt förnuft och vänlighet var ord som förknippades med positivt bemötande. / Research shows that language is important when it comes to healthcare. This study aims to investigate how caregivers in home care handle and understand language difficulties with older immigrants who don’t speak Swedish. To answer the question qualitative, semi-structured interviews were conducted with six health workers in home care. The result shows that language difficulties are common but not always need to be a problem. To deal with the different languages following were used; sign language, body language, eye contact and touch. Detailed visit plans, contact persons and continuity were used as tools to prevent misunderstandings and to facilitate communication. There was a difference of opinion whether the older immigrants were alone and isolated. The staff felt that the older experienced language difficulties hard, that they were sad, angry and felt hopelessness. Four interview persons thought that the establishment of good relations were not affected by language difficulties. Assumptions were not used to facilitate language difficulties since they treated everyone individually. Accommodating, trustworthy, good sense and kindness were words that were associated with positive reception.

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer. This essay aims to look into the protection of confidential information for the client against offenses from staffing agency workers that are working within the clients’ organization. Protection of confidential information is included in the duty of loyalty in terms of confidentiality, protection of trade secrets and competition clauses. Duty of loyalty lies within the employment contract between the agency employer and the staffing agency. Therefore the agency employer has no duty to be loyal against the client. For the agency worker to be able to perform the required work duties he or she might be provided with confidential information. Spreading of this information could cause damage for the client. Can the rules of justice that regulates duty of loyalty be applied on the relationship between the client and the agency worker?  What are the consequences of the rules that exist today? This essay is written with a juridical method and with sociology of law perspective. Other parts of the duty of loyalty is not included as well as the duty of loyalty for the employer. The conclusion is that the staffing agency is responsible for indemnity towards the client if an agency employer reviles confidential information about the clients’ organization.  Some rules of justice can be interpreted as an expression that duty of loyalty lays between the client and the agency worker. For example, the agency worker is bound by confidentiality in terms of the conditions at the clients’ organization.  Suggestions of changes in the regulations about protection of confidential information will force the agency worker to pay indemnity to the client if he or she reviles confidential information.   In staffing agencies there are twice as many immigrants than in the regular labor market. The rules of duty of loyalty can contribute to a holdback for immigrants that are working in staffing agencies. Immigrants will be at bigger risk of standing outside the general labor market than people born in Sweden because of static discrimination. / Företag har under senare delen av 1900-talet gått från traditionell varuproduktion till att allt mer bygga sin verksamhet på information och kunskap. Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att överföra och sprida kunskap i samhället vilket ökar sårbarheten hos företagen. Icke- traditionella anställningar såsom tidsbegränsade anställningar och inhyrd arbetskraft ökar och företag har en högre personalomsättning nu än tidigare. Fler personer får tillgång till företagsspecifik information och spridning av den skulle kunna skada arbetsgivaren. I min uppsats undersöker jag skyddet av hemlig information för arbetsgivare som hyr in arbetskraft från ett personaluthyrningsföretag. Skydd för hemlig information ingår i den så kallade lojalitetsplikten i form av tystnadsplikt, skydd för företagshemlighet och konkurrensklausuler. Lojalitetplikt föreligger i anställningsavtalet mellan uthyrd arbetstagare och uthyrningsföretaget men arbetstagarens arbetsprestation utförs hos kunden. Kan regleringar kring lojalitetsplikt tillämpas på förhållandet mellan kund och inhyrd arbetstagare? Vad blir konsekvenserna av de regler som finns idag? Uppsatsen är skriven med juridisk metod som har sin utgångspunkt i rättskälleläran samt med rättssociologisk angreppssätt. Andra delar av lojalitetsplikt såsom upplysningsskyldighet, bisysslor eller kritikrätt behandlas inte i uppsatsen, ej heller lojalitetsplikt för arbetsgivaren. Slutsatsen är att uthyrningsföretaget står för den uthyrde arbetstagarens handlingar mot kundföretaget eftersom det föreligger lojalitetsförpliktelser i uthyrningsavtalet mellan kund och uthyrare. Uthyraren står för exempelvis skadestånd om en arbetstagare röjer eller utnyttjar en företagshemlighet hos kunden. Vissa regleringar ger uttryck för att det föreligger lojalitetsplikt mellan kund och inhyrd arbetstagare. Exempelvis är den uthyrda arbetstagaren bunden av tystnadsplikt vad det gäller förhållanden hos kunden. I ett förslag från regeringen på kommande ändringar i lagstiftningen kommer den inhyrde arbetstagaren bli direkt skadeståndsansvarig vid röjande eller utnyttjande av företagshemlighet hos kunden. I uthyrningsbranschen finns dubbelt så stor andel utlandsfödda arbetstagare som på arbetsmarknaden generellt. På grund av hur regleringen kring lojalitetsplikt ser ut idag kan den bidra till inlåsningseffekter för utlandsfödda arbetstagare som arbetar i uthyrningsbranschen. Skilda villkor för svensk- och utlandsfödda såsom statisk diskriminering på arbetsmarknaden gör att utlandsfödda arbetstagare löper större risk än svenskfödda arbetstagare att få stå utanför den traditionella arbetsmarknaden.