Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ. Målet med diskussionen är att finna en medelväg mellan de två ytterligheterna. Vidare ges en förklaring till den diskursiva makten enligt Michel Foucault och Judith Butler. I uppsatsen analyseras därefter de normer som behandlas under undervisningen i mansgrupperna. Dessa normer hämtar näring från stereotyper om invandrarmannen samt den svenska mannen. Stereotyperna är i ett avseende endast fiktiva. Å andra sidan är de dock idealbilder vilka tillhandahåller möjligheter och begränsningar för männens identitet. Den svenska mannen återfinns inom en jämställdhetsdiskurs. Invandrarmannen är dess motsats, det vill säga den icke-jämställda. På så vis fungerar jämställdhetsdiskursen till stor grad som identitetsmarkör. Invandrarmän tycks dock begränsas till större grad av sin stereotyp än vad den svenska mannen gör. Genom att placera männen i grupper riskerar man att upprätthålla och befästa stereotypen. Samtidigt leder undervisningen till ökad förståelse om det normala. Detta kan i sin tur leda till att invandrarmännen utmanar den negativa bilden av dem själva. / In 2006 Helsingborg municipality receives a financial grant in order to establish educational groups for immigrant men. Approximately 300 men have by now taken part in these groups. The purpose is to increase immigrant men´s participation in society. Moreover, the groups are to affect the men´s attitudes towards gender equality. The theoretical discussion rests in an attempt to find a deeper understanding of the relation between societal structures and the free agent. Also, there is given an explanation of the term discursive power. In accordance to Judith Butler, who draws heavily on Foucault, the individual is created in and through the deed. In this understanding, the individual is free to act in a non-expected way. In this sense the individual is a free agent who at the same time is restricted by existing societal structure. In the analysis Swedish norms on masculinity are critically examined. These norms are informed by stereotypes of the Swedish man and the immigrant man. Stereotypes are in a sense nothing but imagined figures. Nevertheless, they constrain our ways of action. The stereotype of the Swedish man has a core of gender equality values. That is, the Swedish man, in accordance to the stereotype, are on an equal footing with women. In contradiction, the immigrant man, is the opposite. Now, the stereotypes are not necessarily true. However, they are nonetheless part of who we are. Knowledge of the countertype implies that your own identity is strengthened. When groups of immigrant men are created there will be a risk to sustain stereotypes. At the same time, education in Swedish norms can increase the immigrant men´s possibilities to take part in the normal. Awareness of the normal can eventually be a foundation from which the normal can be questioned and changed.

The purpose of this study is to investigate how people living with a mixed culture experience the integration process in Sweden. The overall point of the essay is to create a greater understanding of how my interviewees, who belong to the second generation of immigrants, experience that their identity is shaped by the fact that they live in mixed cultures at the same time. The motive is also to create an understanding of their experiences of inbetweenship. To achieve the goal of the study, I will interview six different people who belong to the second generation of immigrants. The results of the study showed that their social interactions and the environment affect their identity development and the feeling of inbetweenship. I have come to the conclusion that not all my informants experience inbetweenship

Enligt Skolverket ska nyanlända ha tillgång till studie- och yrkesvägledare i kommunen man bor i eller skolan man går på. Vägledare bör ge information både om utbildningar och den svenska arbetsmarknaden. Däremot flertal statiska rapporter visar på att många nyanlända har svårt att övergå från svenska för invandrare (SFI) till övriga studier eller arbete. Detta pekar på att det finns utmaningar när det gäller övergången. Syftet med studien är att undersöka och belysa vilka strategier och resurser använder studie- och yrkesvägledare för att stödja nyanlända i deras övergång från SFI till andra studier eller arbete. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där sex olika studie- och yrkesvägledare som jobbar med nyanlända på vuxenutbildning intervjuades. Den insamlade empirin analyserades utifrån Careership-teori och begreppet handlingshorisont. I studien resultat framkommer det att studie- och yrkesvägledare använder sig av olika resurser och strategier för att stödja nyanlända. Vägledarna samarbetar med både interna och externa aktörer och de använder sig av olika metoder för att underlätta kommunikationen. De tar hänsyn till olika utmaningar som nyanlända står inför såsom ekonomiska förutsättningar, familjeförhållande, språkliga hinder och kulturella skillnader. Vägledarna vidgar nyanländas handlingshorisont genom bland annat integrera information om studier och arbete både i undervisning och samtal samt få möjligheten att gå på praktik.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur invandrare porträtterades i tidningsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter under tidsperioden 2020–2023. Studien grundar sig i en kritisk diskursanalys, där det empiriska materialet bestod av 16 nyhetsartiklar som analyserades med hjälp av det socialkonstruktionistiska perspektivet samt begreppen stereotyper och kategorisering. Studiens resultat visade på en övervägande negativ porträttering av invandrare och tre framträdande diskurser identifierades i det analyserade materialet: ”vi” och ”de andra”, den kriminella och våldsamma invandraren samt invandrare som ekonomisk och kulturell belastning. Resultatet visade på en tydlig differentiering mellan invandrare och svenskar, där invandare porträtteras som det avvikande i förhållande mot det normativa ”svenska”. Resultatet visade också på en genomgående kategorisering av invandrare där de framställs i negativ dager och repetitivt förväntas assimileras till det svenska samhället och ta efter ”svenska” normer och värderingar. / The purpose of this study was to examine and analyze how immigrants were portrayed in newspaper articles published in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the period 2020–2023. The study is grounded in a critical discourse analysis, where the empirical material consisted of 16 news articles analyzed using the social constructionist perspective along with the concepts of stereotypes and categorization. The results of the study showed a predominantly negative portrayal of immigrants, and three prominent discourses were identified in the analyzed material: "us" and "them", the criminal and violent immigrant, and immigrants as an economic and cultural burden. The results indicated a clear differentiation between immigrants and Swedes, with immigrants portrayed as deviating from the normative "Swedish" society. The results also showed a consistent categorization of immigrants in a negative light, with an expectation for them to assimilate into Swedish society and adopt "Swedish" norms and values.

<p>Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.</p><p>Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk.</p><p>Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism.</p> / <p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.</p><p> </p><p>It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.</p><p> </p><p>The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.</p><p> </p><p>None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom.</p><p><--></p>

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk. Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism. / <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] > The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.   It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.   The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.   None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom. <-->

Sammanfattning  Denna studie har som mål att utforska hur digitalisering inom SFI på vuxenutbildning påverkat undervisning och lärande för lärare och elever. Den ämnar specifikt att undersöka vilken roll digitala tjänster spelar för att elever ska kunna utveckla digitala kompetenser och litteracitet inom SFI-lärande. Fallstudiestrategi med en kvalitativ-induktiv ansats har valts som metod för att samla in och analysera data.Sex respondenter som bestod av fyra lärare och två elever deltog i studien. Lärarna skickade skriftliga svar på mejlade frågor och elever intervjuades på telefon i semistrukturerade intervjuer. Även sekundärt material har använts i form av tidigare resultat om digital kompetens och litteracitet inom vuxenutbildning. Resultatet visar att digitala verktyg och tjänster används av både lärare och elever som stöd för att effektivisera lärandet. Det innebär att elever får olika sätt att träna på det svenska språket och kunna utveckla sin digitala kompetens och litteracitet. Slutsatserna visar att digitalisering inom SFI ger elever möjligheter att motverka utmaningar och skapa likvärdighet i lärande. Förslag på vidare studier i framtiden ska undersöka hur olika resurser kan integreras i SFI lärandet för att hjälpa elever utveckla digitala kunskaper och skapa likvärdighet samt minska digitala gapet mellan elever. / Abstract This study aims to explore how digitalization within SFI in adult education has affected teaching and learning for teachers and students. It specifically aims to examine the role of digital services in enabling students to develop digital competencies and literacy in SFI learning. A case study strategy with a qualitative-inductive approach has been chosen to collect and analyze data. Six respondents, which consisted of four teachers and two students took part in the study.  The teachers sent written answers to questions by email and the students were interviewed on phone in a semi-structured interview. Also, secondary data was collected by analyzing a number of articles within digital competences and literacy. The results show that digital tools and services are used by both teachers and students as support to make SFI learning effective. This means that the students get different ways to practice the Swedish language and be able to develop digital competencies and literacy. In conclusion, the study has shown that digitization within SFI gives students opportunities to develop digital skills and literacy. By using the value in the digital services, students have an opportunity to counteract challenges and create equality in learning. The study recommends more studies in the future should investigate how different resources can be integrated into SFI learning to help students develop digital skills and create equality and reduce the digital gap between students.

No description available.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. / Program: Civilekonomprogrammet

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.