Detta är en utvärdering av projekt ”Entré”. ”Entré” är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra projektansvariga och sju deltagare i projektet undersöks följande frågeställningar: Har projektet lyckats med sin huvuduppgift, att genom rehabilitering och andra insatser hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare med funktionshinder finna sin plats på den öppna arbetsmarknaden? Har projektet bidragit med ökad kvalitet av Arbetsförmedlingens och Malmö stad Arbetscentrums ordinarie verksamhet? Har samverkan mellan projektaktörerna någon betydelse för att ett projekt ska anses lyckat? Vem/vilka som egentligen är problemägare i en rehabiliteringsprocess?Utvärderingens resultat visar att projektet ”Entré” har, trots sina brister, bidragit med nya och värdefulla kunskaper och erfarenheter om nyanlända invandrare och flyktingar med funktionshinder i Sverige och kartlagt de problem som denna population har i förhållande till arbetsmarknaden. / Evaluation of the project "Entry"

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten i allt lägre åldrar. I vårt land, i och med allt större invandring träffar vi inom vården allt fler människor med invandrarbakgrund som har diabetes typ II. Dessa människor har ofta problem med det svenska språket samt en annan kultur och syn på sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar den dagliga egenvården av diabetes typ II för invandrare. Studien ställer följande frågor; Hur påverkar språksvårigheter den dagliga egenvården av diabetes hos invandrare? Hur påverkar den kulturella synen på sjukdomen egenvården? Finns det skillnader i hur egenvården av diabetes ser ut beroende på kön? Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Artiklarna visar att den kulturella synen på sjukdomen påverkar egenvården av diabetes. Det är viktigt att invandrare med diabetes typ II får relevant stöd i sin egenvård. Det är också viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar den enskilde invandrarens problem när det gäller språket. Även en förståelse för deras kultur, genus och familjesituation krävs. Nyckelord: diabetes mellitus typ II, familj, genus, invandrare, kultur, språk / Rajic, M Diabetes mellitus typ II. How the self-care of diabetes II in immigrants is affected by language difficulties, culture and gender. Degree Project,15 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Diabetes mellitus type II is a chronic disease which affects grown up people. Today the debut is decreasing further down in age. With a greater amount of immigrants entering our country we meet more people with diabetes type II with an immigrant background. These people often have problems with the Swedish language and have a different cultural view of the disease. The purpose of this study was to enlighten what affects the daily self-care of diabetes type II in immigrants. The study asks several questions; how do language difficulties affect the daily self-care of diabetes in immigrants? How does the cultural view of the disease affect the self-care? Are there differences between the genders in how self-care is implemented? The study is based on six scientific articles.Results: The articles show that the cultural view of the disease does affect the self –care of diabetes. It also shows that it is important that immigrants with diabetes type II get relevant support in their self-care. It is also important that health care staff give attention to the language problems of the immigrant. An understanding of their culture, gender and family situation is also required. Keywords: culture, diabetes mellitus type II, family, gender, immigrants, language

Sverige står idag inför en stor digitaliseringsutmaning med avseende på de stora samhällsförändringarna som skett runt om i världen på grund av coronapandemin. Sedan mars 2020 har vuxenutbildningen och SFI organiserats om till distansundervisning. Många tidigare studier har gjorts utifrån ett lärarperspektiv på distansundervisning, men syftet med denna studie är att undersöka SFI:s C-elevers uppfattningar om för- respektive nackdelar med distansundervisningen under coronapandemin och hur de anser att lärarna kan bidra till deras språkutveckling genom lärarrespons. Det är ett forskningsområde som hittills är relativt outforskat, både i Sverige och internationellt. Materialet till denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med informanter från en och samma SFI C-klass på en SFI-skola. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och interaktionens roll för språkinlärning där språk, muntligt som skriftligt, är dialogiskt. Därför anses interaktion som en grundläggande inlärningsstrategi för andraspråksinlärning och utveckling av litteracitet hos SFI C-elever. I resultatet framkommer att SFI C-eleverna upplever att distansundervisningen har fler fördelar än nackdelar och att den kan ge goda resultat i andraspråksinlärningen om muntliga kommunikationsövningar organiseras i form av små gruppsarbeten. Resultatet visar också att framgången med distansundervisningen kan vara beroende av lärarens inställning till distansundervisning och elevernas personliga ansträngningar. Tre av fem informanter är eniga om att lektionsförberedelser spelar en viktig roll för L2-inlärningen på distans. Majoriteten av de tillfrågade SFI C-eleverna anser att muntlig lärarrespons, oavsett responssätt, bidrar bäst till deras språkinlärning. Därför konstateras att distansundervisning kan kombineras med lärarledda lektioner på plats, men bör inte ersätta klassrumsundervisningen just för SFI C-kursen.

Denna uppsats ämnar belysa relationerna mellan en liten grupp svenskar och en liten grupp invandrare efter riksdagsvalet 2022 i Sverige. I och med Sverigedemokraternas ökade inflytande upplevs risken att främlingsfientliga tankemönster ska få en fast grund i det svenska samhället samt att relationerna mellan svenskar och invandrare ska försämras. Genom en kvalitativ studie med intervjuer har jag i denna uppsats lyft fram hur interpersonell kommunikation, kulturella traditioner och maktpositioner kan påverka relationerna mellan svenskar och invandrare. Jag har valt att implementera ett humanistiskt och samhällsperspektiv vid uppförandet av studien. Utifrån ett humanistiskt perspektiv är språket grunden för interpersonell kommunikation igenom vilket mellanmäsnkliga relationer skapas. Ur social synvinkel tillhör alla invandrare ett samhälle som bidrar till samhällsutvecklig. Det empiriska materialet har visat att goda relationer mellan svenskar och invandrare är möjliga om båda grupper uppfyller vissa krav som till exempel det svenska språkets behärskning för invandrare och förståelse och acceptans för svenskar. Allt detta leder till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring vilka åtgärder som krävs för att ännu mer förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare.

Projektet ”Världen finns här” är ett försök att skapa ömsesidigt utvecklande möten mellan studerande på SFI (Svenska för invandrare) och elever i grund- och gymnasieskolan, genom att ordna utbytesträffar där båda grupperna lär av varandra. I den här kvalitativa studien har jag undersökt hur projektet upplevs ur SFI-elevernas perspektiv, genom semistrukturerade intervjuer med fem invandrare som deltog i utbyten med gymnasieklasser under hösten 2022. I analysen identifierade jag teman i informanternas upplevelser av projektet och hur de tyckte att det påverkade deras språkinlärning. Dessa teman analyserades sedan utifrån sociokulturell teori, samt ett kritiskt perspektiv med fokus på hur maktrelationer påverkar invandrares möjligheter att lära sig språk genom interaktion med målspråkstalare.  Resultatet visade att SFI-eleverna upplevde positiva effekter som ökad språkförmåga, motivation och språkligt självförtroende av att delta i ”Världen finns här”, vilket stämmer med forskning om liknande projekt (t.ex. Baker 2019; Leek 2021). Projektet gav också positiva upplevelser av ömsesidigt lärande, där informanterna bidrog med kunskaper från sina hemländer. SFI-eleverna i studien investerade i utbytesträffarna, genom att kommunicera med ungdomarna trots nervositet och språksvårigheter. En orsak kan ha varit att de upplevde empowerment eftersom deras kunskaper värderades i samtalen. Flera informanter tyckte samtidigt att gymnasieeleverna dominerade interaktionen, vilket kan ha speglat ojämlika maktförhållanden mellan invandrare och infödda svenskar. Dessa positioner kunde dock utmanas av SFI-eleverna, vilket även det kan ha berott på träffarnas identitetsstärkande effekt. Studien visar att projekt som ”Världen finns här” kan ge invandrare positiva upplevelser av lärande och empowerment genom möten med målspråkstalare, men att det är en utmaning att få dessa möten att upplevas som helt jämlika och ömsesidiga.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

The purpose of this master’s thesis is to give knowledge about the reading habits and library usage of Swedish for Immigrants students. The research questions focus on the students’ reading habits, their motives and obstacles when it comes to reading and the role of the public library regarding the students’ reading. Ten qualitative interviews were carried out with Swedish for Immigrants students at a school in a small town. The results were first thematically analysed and then analysed using Furhammar’s (1997) theory of different categories of benefits from reading.  As expected from such a heterogeneous group of people, the results showed a wide variety of reading habits with the respondents. In common for all of them was, however, their focus on learning Swedish. The study showed that some of the respondents did some extensive reading apart from their language learning, a couple of them mainly in their mother tongue. Some of the respondents seemed to have dropped the habit of reading for pleasure since their arrival to Sweden. Several of the respondents expressed a lack of availability when it came to literature in their mother tongue. The respondents had low expectations on the library to provide them with the literature they needed and none of them seemed to be aware of the possibility for distance loans through the public library. The thesis concludes that the libraries need to reach out with information about the library services and that an expanded cooperation with the Swedish for Immigrants education could be of importance to that end.

This thesis investigates through qualitiative interviews whether six adult female learners of Swedish as a second language, with a short study background from their home countries, have developed pleasure reading habits in Swedish during their studies at SFI (Swedish For Immigrants). Another aspect that is explored is the school’s, and school library’s work with the promotion of literature and pleasure reading. Six students and two librarians were interviewed. The interviewed students have limited experience of pleasure reading in their native languages. As pleasure reading is known to promote literacy in a second language, reading in Swedish could become a factor in finishing SFI faster. The findings show that the students do engage in free voluntary reading or pleasure reading in Swedish, at school or at home. Some of the school’s activities seem to have a stronger connection with this outcome than others, for instance classroom time set aside for sustained reading, a choice between printed and digital materials, and assistance in finding literature that is sufficiently challenging. The teachers and the librarians both play important roles in reading promotion. The students’ own awareness of the effect of pleasure reading on their language skills also seems to be a motivating factor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär attolika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kanupplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt attkunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör attomvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andrakulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner uppleverbemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård. Datainsamlingengenomfördes med intervjuer som spelades in. Intervjumaterialet transkriberadesoch analyserades med innehållsanalys. Totalt intervjuades sju personer medafrikanskt ursprung. Studien resulterade i fem teman. Resultatet av studien visadeatt informanterna var nöjda med bemötandet från sjuksköterskorna och övrigvårdpersonal, och upplevde vårdmötena positiva. Informanterna ansåg att viktigakvaliteter hos en sjuksköterska är förståelse, empati och tålamod. Brist påkulturell kompetens kunde överbryggas med ett professionellt förhållningssättsom innebär respekt och lyhördhet för varje enskild patient. / Every day caregivers encounter patients from all over the world which means thatdifferent cultures meet. Cultural clash and confusion of tongues is something thatcan be experienced in nursing, which is why it is important to understand thepatient and to communicate adequately. Today, Sweden is a multicultural countryand nursing staff need to have skills about how to interact with people from othercultures. The purpose of this study was to find out how black Africans perceivethe response from medical personnel in Swedish health care. Data was collectedthrough recorded interviews. The interviews were transcribed and analyzed usingcontent analysis. In total, seven individuals of African descent were interviewed.The study resulted in five themes. The results showed that the informants had apositive experience of nurses and other healthcare personel. Lack of culturalcompetence could be overcome with a professional attitude of respect andsensitivity for each individual patient.Keywords: African immigrants, behavior, content analysis, multiculturalism,nurse.3