No description available.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master’s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger Säljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development. The thesis’ method is a case study. The study compares how § 8 of the Swedish library legislation is interpreted in three local policy documents and how the clause is implemented in local library practice. The local library practice studied is the work of one working group which has the special assignment to implement the statutory commission for public libraries to provide special attention to immigrants and other minorities. The main empirical material is hence derived from analysis of four policy documents and from qualitative interviews with the five members of the working group. The method of analysis can be described as a questioning in three stages. What is stated by the documents and the informants? What do the statements mean in relation to other statements? And finally: how can the statements be understood in relation to the theoretical framework and to results from previous research? The main result of the analysis is that the policy documents do not function as a determinant context of library practice. Instead the policy documents play roles as tools used by the library staff to fulfill situational needs in the local library practice. In the conclusion I argue for further research on the content of policy documents and the function of policy documents in library practice. One possible aim of such research could be to enhance librarians’ abilities to use policy documents to serve their professional purposes.

Avhandlingen består av tre empiriska studier som undersöker effekten av socialt kapital för individernas arbetsmarknadsutfall, utifrån två huvudsakliga frågeställningar. För det första: Vilka individuella egenskaper, såsom utbildningsnivå, genus och ursprungsland, underlättar eller försvårar tillgång till socialt kapital? Här studeras den avkastning som socialt kapital genererar på arbetsmarknaden, jämfört med utbildning och arbetslivserfarenhet. För det andra analyseras vilken betydelse en stigmatiserad social identitet hos vissa invandrade har för tillgången till socialt kapital och i vilken grad ett ”underskott” av socialt kapital påverkar deras arbetsmarknadsutfall. Resultatet av de empiriska undersökningarna tyder på att invandrare och deras barn, efter kontroll för produktionsrelaterade variabler, har mindre tillgång till socialt kapital och därför sämre arbetsmarknadsutfall. / This thesis consists of an introduction and three self-contained studies on the impact of social capital on individuals’ labour market outcomes. It focuses on labour market conditions for immigrants and their children in Sweden. The central research questions of the thesis are twofold. First, what individual characteristics, such as educational level, gender and country of origin, enhance or hinder access to social capital, and how well is social capital rewarded in the labour market compared with education and work experience? Second, does the stigmatized social identity of some immigrant groups affect their access to social capital, and to what degree does such a social capital ‘deficit’ affect their labour market outcomes? The results demonstrate that inequality between immigrants (and their children) and natives (and their children) in access to networks with valuable resources of social capital is an important issue in their labour market outcomes.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

Diss. Stockholm: Univ., 2003.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Bakgrund: Sverige blir ett allt mer mångkulturellt land med var sjätte invånare född utomlands. Arbetslöshet och sämre socioekonomiska villkor har tydliga samband med ohälsa. För att underlätta för nyanlända att komma ut i arbetslivet finns en statligt subventionerad arbetsmarknadsåtgärd; instegsjobb. Enligt statistik från arbetsförmedlingen råder ojämnställd fördelning mellan andel kvinnor och män som får tillgång instegsjobb.   Syfte: Syftet med studien är att åskådliggöra vilka faktorer arbetsförmedlarna anser är orsak till skillnaden mellan antalet män och kvinnor med instegsjobb.     Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där urvalet består av åtta arbetsförmedlare från olika arbetsmarknadsområden i Sverige.   Resultat: Enligt studien är de grundläggande faktorerna för den ojämna fördelningen av instegsjobb traditionen att kvinnan utför obetalt hushållsarbete i hemmet och mannen utför betalt lönearbete. De traditionella könsrollerna påverkare även kvinnans eget intresse och självförtroende att påbörja och klara av en utbildning och därefter få ett arbete. Både nyanlända kvinnor och män bidrar till att vidmakthålla de begränsande könsmaktsordningen. En annan orsak uppges vara att arbetsförmedlings system förfördelar kvinnor genom hur utbildning och erfarenhet registreras samt att mansdominerade yrkesgrupper och arbetsgivare prioriteras.     Slutsats: Kulturella och traditionella värderingar kopplat till kön är begränsande för nyanlända kvinnors möjlighet att få ett instegsjobb.  För att öka jämställdheten i instegsjobb måste värderingen av nyanlända kvinnor och deras arbete förändras. Arbetsmarknadssystemet i Sverige måste ta extra hänsyn till de faktorer som försvårar för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. / Background: Sweden is increasingly becoming a more multi-culture country with every sixth inhabitant born abroad. Unemployment and inferior socioeconomic terms have correlation to a lower health status. According to statistics from the Swedish Public Employment Services there is a gender inequality between the shares of new arrival immigrants that get use of the employment support called special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive.   Aim: The aim of this study was to analyze which factors employment officers at the Swedish Public Employment Services consider affect the gender inequality in the special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive.   Method: The study was conducted as a qualitative study with abductive approach. The number of persons interviewed were eight.   Results: The main factors affecting the ability of women to get the employment support, was gender values that women do domestic housework and men do work wage. The roles of gender makes the women believe less in them self’s as someone ably to get an employment. Women and men are both taking part in maintaining the roles of gender. Also the fact that the Swedish Public Employment Services priorities men and male dominated professions contributes to the inequality.   Conclusion: This study demonstrates that gender related value is a main aggravating factor for newly arrived women to get use of the employment support called special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive. To increase the number of newly arrived women in this employments it is important to take into account the impact of traditional and cultural values affecting women.

Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.