Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Second-generation immigrants have attested to different experiences they encountered during their upbringing, which were marked by two cultural affiliations. They are regularlyre minded by society that they are not real "Swedes" even though they are born and raised in Sweden in the same way as their Swedish friends. The study aims to examine the second generation of Chinese in Sweden and gain a deeper understanding of their experiences of having dual cultural affiliations, one of which is internalized from home and the other originates from society. The study also aims to examine how second-generation Chinese people identify with their environment and cultural groups and how their ethnic identity is shaped and changed based on their cultural affiliations. Previous research within this subject has studied other ethnic groups of second-generation immigrants abroad and come to conclusions that have contributed to an understanding of our study. This study, which is based on six qualitative semi-structured interviews with second-generation Chinese between the ages 22-34, has been analyzed based on a the oretical framework consisting of Goffman'sdramaturgical perspective, Bourdieu's theory of habitus and Jenkin's theory of social identity.The results show three experiences linked to dual cultural affiliations amongsecond-generation Chinese: cultural clash, feeling ashamed of their heritage culture and in-betweenship. Furthermore, the study shows that individuals adapt to the different culturalcontext in which they find themselves and that their ethnic identity is shaped by different factors that result in them having different identities. The study shows that they have gone from being insecure about their ethnic identity to feeling proud of it. / Andra generationens invandrare har vittnat om olika upplevelser som de stött på under sin uppväxt som präglats av två kulturtillhörigheter. De blir regelbundet påminda av samhället att de inte är riktiga “svenskar” trots att de är födda och uppväxta i Sverige på samma sätt som sina svenska vänner. Studien syftar till att undersöka andra generationens invandrare i Sverige med kinesiskt ursprung och få en djupare förståelse för deras upplevelser av att ha dubbla kulturtillhörigheter, varav den ena är internaliserad från hemmet och den andra har sitt ursprung från samhället. Studien avser även att undersöka hur andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung förhåller sig till sin omgivning och sina kulturella grupper samt hur deras etniska identitet formas och förändras utifrån sina kulturtillhörigheter. Tidigare forskning inom ämnesområdet har studerat andra folkgrupper av andra generationens invandrare utomlands och kommit med slutsatser som bidragit till en förståelse för vår studie. Denna studie som baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung i åldrarna 22–34 år har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Bourdieus teori om habitus och Jenkins teori om social identitet. Resultatet visar tre upplevelser kopplat till dubbla kulturtillhörigheter hos andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung:kulturkrock, känna skam över sin arvskultur och mellanförskap. Vidare visar studien attindividerna anpassar sig till de olika kulturella kontexterna de befinner sig i och att deras etniska identitet formas av olika faktorer som resulterar i att de får olika identiteter. Studien visar att de har gått från att vara osäkra på sin etniska identitet till att känna sig stolta överden.

Detta är en diskursanalys genomförd utifrån en socialkonstruktionistisk ståndpunkt. Studien syftar till att granska etableringsmöjligheter i relation till svenskhet med fokus på det svenska språket. Metod för insamlad empiri har genomförts via sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor vilka levt i Sverige mellan 3–10 år. Fokus har legat vid tolkning av tillkomna svenska kvinnors subjektiva berättelser. Denna studie har därför menat inkludera de individer det talas om i den politiska debatten genom att istället samtala med tillkomna svenska kvinnor. Detta av anledning att den svenska integrationspolitiken grundas i en diskurs som ofta berör "vi" och "dem". I detta “vi och dem”-tänk konstrueras vita svenskfödda som motpol till "de Andra", vilka ofta benämns som “invandrare”. Det svenska språket, etablering och svenskhet har därför visat sig intimt förknippade. Svenskheten består av normer om språk, etablering och kropp som efter att hon flertal ett levda år i Sverige upplevs som en begränsning för hennes möjlighet till integrering. Det har visat sig svårt att passera inom ramen för svenskhet om den tillkomna svenska kvinnan lever i en icke-vit kropp, med svenska med brytning och om hon inte anpassar sig till en tillskriven position som gäst i Sverige. / This is a discourse analysis conducted on the basis of a social constructionist perspective. The study aims to examine establishment opportunities in relation to constructions of Swedishness with a focus on the Swedish language. The method for collected empirical data has been conducted through six semi-structured interviews with women who have lived in Sweden between 3-10 years. The focus has been on the interpretation of the subjective stories from women who have moved to Sweden. In this study, we have aimed to include the individuals who are being talked about in the political debate, by instead talking to women who have moved to Sweden. We have chosen this angle because Swedish integration policy often follows a discourse that shapes an "us" and "them" distinction on newcomers. In this "us and them" thinking, white Swedish born citizens are constructed as opposites to "the Others" which are often referred to as "immigrants". Throughout our study, the Swedish language, establishment and Swedishness have proved to be intimately associated. Swedishness consists of several norms about language, establishment and body appearance which after several years in Sweden can be perceived as a restriction on her opportunities for integration. It has proved difficult to pass within the framework of Swedishness if the woman who has moved to Sweden lives in a non-white body, with a "broken" Swedish and if she does not adapt to the attributed position as a guest in Sweden.

Denna uppsats undersöker skillnader i användningen av ordföljdsstrukturer hos inlärare på SFI (svenska för invandrare) och grundläggande utbildning i svenska som andraspråk på Komvux, samt om det sker en utveckling av dessa med utgångspunkt i processbarhetsteorin (PT). Materialet består av tolv skriftliga argumenterade texter, därav sex texter från varje kurs som jämförs med varandra. I analysen ligger fokuset på att undersöka verbplaceringen i påståendesatser enligt inversionsregeln, det vill säga PT-nivå 4 och placering av adverbialet i bisatser enligt BIFF-regeln (PT-nivå 5). Texterna har samlats in från vuxenutbildningen i Södertälje kommun och är skrivna av olika inlärare med olika bakgrund, ålder och modersmål. Resultatet i undersökningen visar att informanterna på den grundläggande kursen på Komvux presterar bättre ordföljd än informanterna på SFI. Resultatet tyder således på att fem av informanterna på den grundläggande kursen befinner sig på PT-nivå 5 medan endast två informanter från SFI uppvisar tydliga tecken på att de klarar PT-nivå 5. Studien innehåller även diskussion och tolkning av vad resultatet kan bidra med till andraspråksundervisningen, samt hur man som lärare i svenska som andraspråk kan dra nytta av denna information.

The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. / Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer.

According to several studies, it is difficult for highly educated immigrants to find a job that match their education. A large number of them are forced to work in low-skilled jobs to cope with their daily lives. In this study, I will examine highly educated immigrants experience of their situation in the Swedish labor market. The study aims to examine the obstacles and opportunities that highly educated immigrants face in the labor market. The study is based on internal opinions where personal experiences and reflections of different participants were analyzed. The focus of the study is how six educated immigrants describe their situation in the Swedish labor market. This paperaims to increase knowledge about highly educated immigrants' conditions, expectations, obstacles and opportunities in the Swedish labor market. The results of the interviews with the participants were analyzed using key concepts from the two sociologists Erving Goffman and Pierre Bourdieu. The results show that the lack of a valuable social network, loss of symbolic and cultural capital that the participants had in their home country, plus the various demands from the employer, which is a major focus on the Swedish language, makes it difficult for academic immigrants to find a qualified job. respond to their education. / Enligt flera studier är det svårt för högutbildade invandrare att hitta ett jobb som möter deras utbildning. Ett stort antal högutbildade invandrare tvingas arbeta i lågkvalificerade jobb för att klara av sitt dagliga liv. I den här studie kommer jag att undersöka högutbildade invandrares upplevelser av sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka de hinder och möjligheter som högutbildade invandrare står inför på arbetsmarknaden. Studien bygger på interna åsikter där personliga erfarenheter och reflektioner av olika deltagare analyseras. Studiens fokus ligger på hur sex högutbildade invandrare beskriver sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är att fördjupa förståelsen kring faktorer som påverkar högutbildade invandrares inträde och integration på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten av intervjuerna med deltagarna analyserades med hjälp av centrala begrepp från de två sociologerna Erving Goffman och Pierre Bourdieu. Mitt resultat visar att bristen på ett värdefullt socialt nätverk, förlust av symboliskt och kulturellt kapital som deltagarna hade i hemlandet, plus de olika kraven från arbetsgivaren som ligger stor fokus på det svenska språket gör det svårt för högutbildade invandrare att hitta ett kvalificerat jobb som bemöter deras utbildning.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet). Malmö stad har som mål att göra hållbarhet verkligt för alla malmöbor (Malmö stad 2009) . Utmaningen att göra Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling kräver förstås att alla oavsett kultur, språk, religion och ålder får information och kunskaper samt motivation för att agera mot gemensamma mål. Den här förstudien undersöker hur miljöinformation ska utformas och vilka metoder som kan vara effektiva för att öka kunskap och väcka intresse för miljö bland icke svensktalande invandrare. Miljöinformation till icke svensktalande invandrare bör utformas utifrån deras språkliga, kulturella och religiösa bakgrund men även inblandade faktorer såsom attityder, normer, natursyn, livsstil, information och kunskap, känslor och upplevelse, möjlighet samt motivation bör beaktas.Syftet är att utveckla ett projekt för spridandet av miljöinformation till medlemmarna i Iransk Svenska Föreningen i (ISF) i Malmö. Syftet med förstudien är alltså att upptäcka och utveckla strategier så att ISF på ett effektivt sätt kan öka kunskap och väcka engagemang och intresse för miljöfrågor bland sina medlemmar för att de i sin tur ska inspireras till sortering av avfall, användning av cykel och/eller kollektivtrafik och minskad el - och vattenförbrukning. Projektet som presenteras är ett förslag på hur man kan nå ut med miljöinformation till icke svenskttalande. Min slutsats är att miljöinformation bör utformas som en kombination av olika metoder: bland annat att översätta och dubba miljöfilmer till persiska, att använda av tydliga och förklarande bilder med persisk text och att utbilda två av föreningens medlemmar till miljöinformatörer samt ordna utbildning i form av seminarier som hålls på persiska. / Sustainable urban development can be promoted when people in different roles, interests, emotions and values are provided with environmental knowledge and when they have the opportunity for a common learning and innovative solutions to environmental problems. We all should have knowledge of how social behavior can cause ecological consequences in the same way ecological disturbance can force us to live differently. Information and knowledge on the environmental crisis and possible actions/solutions can be seen as a prerequisite for successful environmental efforts toward a sustainable (urban) development. By informing people can increase their involvement and responsibility for environmental issues, which in turn facilitates the achievement of sustainable development. For example, one of Malmoe municipality’s goals is to make sustainability real for all Malmoe residents (Malmö municipality 2009). The challenge to make Malmoe world leader in sustainable urban development, of course, call for everyone, regardless of culture, language, religion or age to have information, knowledge and motivation to act towards common goals.This preliminary study examines how environmental information should be designed and which methods can be effective in order to increase knowledge and stimulate interest in the environmental issues among non-Swedish-speaking immigrants. Environmental information to non-Swedish-speaking immigrants should be designed according to their linguistic, cultural and religious background but also factors such as attitudes, norms, perceptions of nature, lifestyle, information and knowledge, feelings and experience, opportunities and motivation should be taken into accountThe purpose is to develop a project for spreading of environmental information to the members of the Iranian Swedish Association (ISF) in Malmoe. The purpose of the preliminary study is therefore to discover and develop strategies for ISF to be able to increase knowledge and stimulate involvement and interest in environmental issues among its members, so they are inspired to sort their waste, use bicycle and/or public transport and reduce their electricity - and water consumption.The project presented is a suggestion on how to reach out with environmental information to non-Swedish speaking immigrants. My conclusion is that environmental information should be designed as a combination of different methods including translating and dubbing environmental films to Persian, use distinct and explanatory images with Persian text and educate two of the association's members to environmental communicators who can organize training activities in form of seminars to be held in Persian.