<p>I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor.</p> / <p>In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Sociala omsorgsprogrammet</p><p>Socialt arbete 41-60 p</p><p>C-uppsats, 10 p</p><p>Ht 2007</p><p>En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung</p><p>- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?</p><p>Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Sammanfattning</p><p>Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.</p><p>För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.</p><p>Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.</p><p>Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.</p> / <p>Örebro University</p><p>The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Social work programme</p><p>Social work advanced course, 41-60 points</p><p>Essay, 10 points</p><p>Ht 2007</p><p>A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.</p><p>- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.</p><p>Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.</p><p>The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.</p><p>The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.</p><p>Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox</p>

<p>Örebro University</p><p>The Department Behavioural, Social, and Legal Sciences</p><p>Education of social work</p><p>C-essay 41-60 p</p><p>Abstract</p><p>Title: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants’ access to the Swedish labour market.</p><p>Authors: Emma Gustavsson and Sandra Tjärnberg</p><p>Tutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban Karlsson</p><p>Today many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants’ access to the Swedish labour market. The main questions treated are: which structural obstacles or possibilities there are to be identified in the local work with integration and in which way the obstacles and possibilities affects the immigrants’ opportunities to obtain employment and there by be integrated in the society.</p><p>By a qualitative interview study, three professions’ view on structural obstacles and possibilities for immigrants’ access to the Swedish labour market were investigated by interviews with employees within the introduction programme in Falköping. The study is based on earlier research; discrimination, the concept of marginality and local and national guidelines. The respondents point out that structural obstacles and possibilities in the establishment on the labour market exists. It expresses through discriminating behaviour such as negative attitudes and prejudice. Obstacles and possibilities that are highlighted in this study are within language, contacts and evaluation of immigrants’ earlier work experience and education. Methods that are used to minimise difficulties in immigrants’ establishment on the labour market are meritportfölj, yrkesbedömning, validering and personliga utvecklingstjänster. The time of introduction is another obstacle that is pointed out and affects the opportunities for the immigrants to get established on the Swedish labour market and may have affect on the individuals’ position in the society from the process of marginalization.</p><p>Keywords: integration, immigration, immigrant, structural obstacles, discrimination, self-sufficiency, introduction</p>

<p>The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden. </p><p>I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity.</p><p>The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective.</p>

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

<p>Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.</p> / <p>Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.</p>

No description available.

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning. / The study is about long-term sick, immigrant women’s experiences of the vocational rehabilitation that they have received and whether they feel it has been important, valuable and strengthening and if so in what way. The study was conducted with a qualitative method and consists of five semi-structured interviews with women aged 45-52 years, who were born in the Middle East and have lived in Sweden for more than 20 years. Common to all informants is that they have been diagnosed with fibromyalgia. The study shows that the women currently are in such bad condition that they are likely to be in a greater need for medical rehabilitation than vocational rehabilitation. They feel that multiprofessional rehabilitation programmes and counselling have been the rehabilitation efforts that have helped them most.

The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden.  I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity. The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective.

No description available.