Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.

Kultur är något som i vardagen styr hur människor värderar, tänker, tror och tycker. Det påverkar också hur vi tar oss an ett visst problem och handskas med det. Funktionsvariation är något som existerar i hela värden men ändå är det så olikt hur vi människor väljer att bemöta det. När vår värld globaliseras allt mer bidrar detta till att fler och fler kulturer tvingas samexistera trots dessa spridda värderingar som kan förekomma. En internationell synvinkel var eftertraktat i uppsatsen och därför gjordes en komparativ litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar från fyra olika länder undersöktes. Syftet med studien var att undersöka hur dessa fyra länder arbetar kultursensitivt. Teorin som valdes för att granska materialet var den postkoloniala teorin eftersom teorin belyser de maktstrukturer som existerar kulturellt efter postkolonialismen och hur detta påverkar människor än idag. Det resultat som gavs från artiklarna delas in i motiv till, utförande av och resultat från kulturkompetens. Det som samtliga artiklar trycker på är hur organisationerna måste rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt kunna ge ut information på de språk som målgruppen talar. Resultatet belyser att även att socialarbetarna behöver reflektera kring både deras egen kultur och läsa in sig i hur andra kulturer normalt sätt ser på funktionsvariation. I diskussionen belyses de maktrelationer som det sociala arbetet bygger på och att det är viktigt för en person tillhörande en majoritetskultur att kritiskt kunna reflektera över sina egna värderingar i relation till en klient från en minoritetskultur. Behovet av att rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt även kritik till kulturell kompetens lyfts upp. Slutsatsen genomsyras av om huruvida det är den kulturella kompetensen som endast är viktigast i arbetet med människor från olika kulturella bakgrunder eller om det riskerar att bidra till generalisering och stigmatisering av minoritetsgrupper. Istället betonas vikten av att det postkoloniala synsättet värderas högre då detta förser socialarbetaren med ett maktperspektiv som blir av vikt i arbetet med denna utsatta grupp. / Culture is something that in everyday life control people’s opinions, how they value, think and believe. It also affects how we deal with a problem and work with it. Different ability is something that exists in the whole world ​​but still it differs how people choose to respond to it. As our world becomes increasingly globalized, this contributes to more and more cultures being forced to coexist despite these scattered values ​​that may occur. An international perspective of cultural competence was the main interest, therefore a comparative literature study was made in which nine scientific articles from four different countries were examined. The purpose of the study was to investigate how these four countries work culturally sensitive. The theory chosen for examining the material was the postcolonial theory since the theory highlights the power structures that exist culturally after postcolonialism and how this still affects people today. The result given from the articles is divided into motives for, performance of and results from cultural competence. What all articles imprint is how the organizations must recruit staff from different cultural backgrounds and be able to publish information in the languages ​​that the target group speaks. The social workers also need to reflect on both their own culture and study how other cultures normally look at people with different abilities. The discussion sheds light on the power relations that social work is based on and that it’s important for a person belonging to a majority culture to critically reflect on their own values ​​in relation to a client from a minority culture. The need to recruit staff from various cultural backgrounds as well as criticism of cultural competence is highlighted. The conclusion is permeated by whether it’s the cultural competence that is the most important aspect in the work with people from different cultural backgrounds, or if it risks contributing to generalization and stigmatization of minority groups. Instead, it’s emphasized that the post-colonial approach is more valuable as this provides social workers with a power perspective that becomes important in the work with this vulnerable group.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

Studien bygger på antagandet om att de som invandrar sent i livet har vissa odds emot sig, som kan göra dem starkt mottagliga för psykisk stress, isolering och ensamhet. Denna studies syfte är att studera och fördjupa kunskaperna om erfarenheter och uppfattningar hos anhöriga till äldre assyrier/syrianer avseende formell omsorg, informell omsorg samt deras upplevelser av hur det är för dem att vara anhörig. Utifrån studiens explorativa syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie, där data analyserades med innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Deltagarna var 13 informanter från länderna: Turkiet, Syrien och Irak, vilka är informella omsorgsgivare till en äldre närstående. Informanternas närstående äldre har kommit till Sverige sent i livet och huvudparten av dem är analfabeter. Den ansvarsfulla anhörigrollen går som en röd tråd genom resultatet i denna studie. Här framträder ambivalenta känslor inför uppdraget, glädjen av att få återgälda det man själv har fått av sina föräldrar som barn samtidigt som man upplever bundenhetskänslor. Slutsatser dragna från denna studie är att den anhöriges ansvar aldrig tar slut. Att en omsorg, vilken inte upplevs erbjuda den äldre personen möjligheten att bli förstådd, kommer att upplevas som otillräcklig. Uppfattningar framkommer om att det finns olika sätt att se på hur omsorgen ska tillgodoses hos yngre och äldre generationer, vilket också visar sig höra samman med vilka förutsättningar individen har för attta emot formell så väl som informell omsorg. I studien visade det sig vara viktigt att bli sedd av den formella omsorgen. För informanterna innebar det att bli lyssnad på, bli visad tillit, få ekonomisk ersättning för arbetet samt kunskap om hur omsorgen ska ges. / "It is impossible to resign". The study is based on the assumption that those who immigrate late in life have some odds against them that can make them highly receptive to mental stress, isolation and loneliness. This study aims to deepen the knowledge of the experiences and the perceptions the family members of elderly Assyrians/Syriacs have concerning formal care, informal care and their experiences as next of kin. Based on the exploratory purpose of the study semi structured interviews were conducted with 13 participants from: Turkey, Syria and Iraq, all of them providers of informal care for their older relatives who are late in life migrants in Sweden, and the majority of them beeing illiterate. A clearly perceptible theme in the study is that of being the responsible next of kin. The struggle for relatives to cope with the care giving demands induces both feelings of restriction as well as the satisfaction of being able to return the care that was once offered. Conclusions drawn from this study is that the responsibility of the caring next of kin never ceases. Another conclusion is that care which is not perceived to offer the older person the possibility to be understood will be perceived as insufficient. Ideas appear that there are different ways of looking at how care should be provided by younger and older generations, which is also associated with the personal conditions for receiving formal as well as informal care. It proved to be important to be recognized by the formal care. For the participants it entails to be heard, to be shown trust, to receive financial compensation for their care and knowledge of how care should be provided.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning lärare inom SFI (Svenska för invandrare) har till uttalsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer besvarade av aktiva lärare inom svenska för invandrare i olika kommuner i Sverige. Informanterna har medverkat frivilligt och besvarat frågorna muntligt och/eller skriftligt. Svaren har sedan jämförts med tidigare forskning inom samma område. Forskningsfrågorna som har studerats är följande: Hur relevant anser lärarna att uttalsundervisning är i elevernas utbildning? Hur ser lärarnas förutsättningar att jobba med uttal ut? Hur värderar och prioriterar lärarna uttalsundervisning? Resultaten har visat att lärare inom svenska för invandrare uppskattar och prioriterar uttalsundervisning högt. De upplever att de har de material som behövs och även om de kan ha önskemål om förbättringar är intrycket att många är positiva. De som inte är helt positiva uttrycker en acceptans för förutsättningarna som råder. Forskning visar att för svagt uttal kan leda till sämre självkänsla och onödiga hinder för andraspråksinlärare både yrkesmässigt och socialt. Då en utförlig och noggrann uttalsundervisning är av så stor vikt behövs ytterligare fokus på uttal inom andraspråksinlärningen och mer forskning inom detta område.

Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.

The intention of this thesis is to take a closer look at the information practices of SFI students, a group that is not researched much in regards to their behavior of handling, processing and searching for information and news. This was done using a survey that was sent out to 90 students at an SFI school and it resulted in 59 students answering, furthermore this empirical data was then analyzed using Reckwitz (2002) basic ideas about practice theory, further built on Shove, Pantzar & Watsons (2012) thoughts on the different concepts, as well as Savolainen's (2007, 2008) thoughts on information practice. Findings show that a majority of the respondents search for both information and news with the help of the internet, and furthermore is sharing as well as receiving information and news to and from others of great importance. The study also finds that the respondents think of information as knowledge and learning, and that information and news is something that can be helpful in regards to being aware of ones surroundings and the rest of the world. Findings show as well that the global COVID-19 pandemic has had an impact in regards to how the respondents search for information and news, and how they perceive it.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har varit hög de senaste åren. Flykten till Sverige är en svår period för invandrare och beroende på varje individ kan hälsan i samband med flykten upplevas olika. Det krävs olika insatser på individ- och samhällsnivå för att varje invandrare ska äta hälsosamt och vara fysisk aktiva.  Syfte: Studiens syfte är att belysa invandrares upplevelser av kost och fysisk aktivitet och dess påverkan för deras hälsa och välbefinnande i samband med deras flytt till Sverige.  Metod: I studien har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och två manliga informanter som kommer från Burundi, RDC, Eritrea, Libanon och Palestina.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visade att invandrares upplevelse av hälsa och välbefinnande i form av kost och fysisk aktivitet i samband med flykt beror på familjens förhållande, gamla vanor, socioekonomiska status, integration, stress och kunskapsbrist om kost.  I dagens samhälle är hälsa och livsstil generellt bred och viktig utmaning det som leder till att invandrare hälsa och livsstil blir en folkhälsofråga i hela världen som behöver mer forskningar så att alla inblandade aktörer kan främja hälsa hos invandrare. / Background: The number of refugees has increased in recent years in Sweden. The flight to Sweden is a difficult period for immigrants and depending on everyone, the health of the refugees can be experienced differently. Different efforts are needed at the level of individuals and society to ensure that every immigrant is healthy and physically active. Aim: The main purpose of this study is to shed light on immigrants’ experiences of diet and physical activity and its impact on their health and wellbeing in connection with their immigration to Sweden. Method: The study is a qualitative method, and the data was collected through semi structured interviews. I interviewed four female and two male who come from Burundi, RDC, Eritrea, Lebanon, and Palestine. Result and Conclusion: The results of the study showed that the perception of the healt hand well-being of migrants in terms of diet and physical activity in the context of immigration depends on family relationships, old habits, socio-economic status, integration, stress, and lack of knowledge about nutrition. Today, health and lifestyle in general are a broad and important challenge, leading to the health and lifestyle of immigrants becoming a public health issue throughout the word that needs more research so that all the actors involved can promote the health of immigrants.