Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Abstract Title: The old generation and the New World - A qualitative content analysis of media usage of the older generation Keywords:Digital natives, digital immigrants, diffusion of innovation, content analysis This study has its focus on how the older generation looks at today's media society and the use of today's media. Through a method of qualitative content analysis based on questionnaires, the aim is to examine what the older generation thinks about today's media, how they use them, and whether there are differences in groups according to age and previous work. The study selected theories bases on Marc Prenskys idea of ​​digital natives, digital immigrants and Everett M Rogers book on "Diffusion of Innovation". These theories take up the difference on digital natives and digital immigrants and the spread of new technological ideas takes place through communication over different channels in time among causes people in a social system. The result of the study shows that many older people are good at making use of today's media, but also that many may feel alienation of today's media society. Development has proceeded rapidly in recent years and for the older generation it's sometimes hard to keep up. The conclusion of the study is that the older generation may need more help to discover how today's media can facilitate everyday life and enrich it with more communication despite the fact that it takes place through a screen.

Abstract The objective of this artistic research has been to reflect on the conditions forfilmmakers in Sweden and identify expectations, contradictions and subjectpositions available for myself within this discursive field. As a point of departure,I use three letters of rejection that I have received during my two years as astudent at the Stockholm University of the Arts. The first rejection centers what experiences can be imagined for me, as animmigrant filmmaker. It juxtaposes experiences made in Iran and Sweden asopposite and impossible to combine. The second rejection is in relation to contentand story-telling, which raises questions about translation as a dimension of filmproduction. In this section, I argue that while it is my intention to make experiencesof hyper-absurdity in Iran penetrable for an audience in Sweden, too muchconcern over the audience may deteriorate the artistic process. The third rejectionconstructs myself and my fellow director as immigrant others, scrutinizing ourability to make a film in Swedish, about Swedish subjects. In this section, Iexplore the meaning of diaspora and how it shapes the conditions of filmproduction. The artistic research is summarized in the final section where I suggest anumber of strategies forward in order to move away from the taken-for-grantedrole of immigrant filmmaker(s). Key concepts: documentary film, diaspora, translation

The aim of this study is to gain a better understanding of how second-generation immigrants with Iraqi backgrounds navigate through and adapt to their identity formation processes in relation to Swedish society.  Previous research has examined other ethnic groups of second-generation immigrants and has provided insights that contribute to our study, but there is limited research on second-generation immigrants with Iraqi backgrounds, even though Iraqis are one of the largest groups that have immigrated to Sweden since the 1980s. To achieve the study's purpose and answer the research question, we have chosen to conduct a qualitative study based on 10 qualitative semi-structured interviews with second-generation immigrants with Iraqi backgrounds between the ages of 18 and 30. The results of the study have been analyzed using the following theories: postcolonial perspective, symbolic interactionism and the following theoretically grounded conceptual definitions: identity, in-betweenness, gender patterns and gender regime. The findings of the study reveal that second-generation immigrants with Iraqi backgrounds find themselves in a state of in-betweenness, where they do not fully identify as neither Iraqis nor Swedes. Furthermore, our study shows that cultural, social, and symbolic interactions influence second-generation immigrants with Iraqi backgrounds and their identity formation process, as a symbolic act reinforces an individual's identity. Adaptation to Swedish society is limited for second-generation immigrants with Iraqi backgrounds due to the differing perceptions and expectations of these two cultures regarding what is accepted and deviant, influenced by Iraqi culture and religion.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

The aim of this thesis is to gain a greater understanding of how the public library’s mission towards foreign-born users in Sweden has reformulated and developed through time. This is done by a comparative study on official texts from the 1970s and the 2010s. The thesis is based on a discourse analytical perspective and is focused on how the texts are describing foreign-born users as a target group, and what is described as the main objective towards these particular users. The analysis also opens up for a discussion on the role of the public library in the development of a multicultural society. The empirical material consists of three official texts from each decade, that has been commissioned by different institutions with influence in the field.   The results show that the source material from the 1970s is characterized by the use of the word “invandrare” (in English immigrant), and an immigrant discourse where the immigrant is defined based on their perceived deviation from Swedish majority society. The library’s main mission towards these users described as providing books, newspapers and magazines in the immigrant’s native languages.  In the source material from the 2010s there is a wider range of words being used to refer to the group. The most frequently used is the word “nyanländ” (in English roughly translated to newcomer). This reflects the increasing focus on individuals which recently has immigrated and their information need during their first years in the new country. In the texts from the 2010s it is evident that the library sees itself as a tool for integration. One of the main conclusions from the analysis is that while the 1970s texts are focused on the foreign-born users cultural and linguistic distinctiveness, the texts from the 2010s see adaption to Swedish society as a primal objective. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

I takt med digitaliseringen och att nya generationer intar arbetsmarknaden står organisationer, privata såväl som offentliga, inför nya utmaningar. De yngre generationerna har till skillnad från sina föregångare andra krav och värderingar som formar deras syn på vad en attraktiv arbetsplats är. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur offentliga och privata organisationer hanterar ålder, och olika åldersgruppers medievanor, i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke för att framstå som attraktiva. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap kring ämnet genom att undersöka detta inom ett specifikt fall i en verklig kontext av Värmland. Studien undersöker följande frågeställningar: “Hur liknar, respektive skiljer sig, privata och offentliga organisationers kommunikativa hantering av sina arbetsgivarvarumärken utifrån dess uppfattningar om digitalt infödda och digitala invandrare?”, “Vilka resonemang ligger bakom hur organisationer framställer sig som attraktiva för digitalt infödda och digitala invandrare i kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke?” och “Hur resonerar organisationer kring kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke i olika mediekanaler utifrån de digitalt inföddas och de digitala invandrarnas medievanor?” Det teoretiska ramverket består av arbetsgivarens imagehantering, följt av, mun till mun-marknadsföring, organisatorisk attraktionskraft, signaleringsteorin samt media generationer. I denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där åtta semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. I studien genomfördes det fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom offentliga organisationer (kommuner) och fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom inom privata organisationer (industrier). Resultatet av studien påvisade att det förekommer skillnader men även några likheter. Studien kunde identifiera att de privata och offentliga sektorerna hade liknande uppfattningar om strategival, tankesätt och förståelse kring diverse åldersaspekter men att de har kommit olika långt i att hantera detta i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke. Resultatet visade även att representanterna från de båda sektorerna är medvetna om att de måste anpassa sin kommunikation, och val av mediekanaler, för att framstå som attraktiva inför personer som fötts in i den digitala världen (de digitalt infödda) och personer som fötts innan det digitala genombrottet (de digitala invandrarna). Samtidigt framkom det att de lyfter olika sorters attribut och värden för att öka deras attraktionskraft, vilket indirekt kan ses som ett tecken på att de i dagsläget fokuserar på att nå olika åldersgrupper. Även faktumet att de båda sektorerna inte använder sig av samma mediekanaler kan ses som tecken på detta. De privata organisationerna har en stor blandning av kanaler, digitala såväl som verkliga, medan de offentliga inte har kommit lika långt i användandet av sociala medier. / With the urging of digitalization and new generations in the labor market, organizations, private as well as public, are facing new challenges. Unlike their predecessors, the younger generations have different demands and values ​​that shape their view of what an attractive workplace is. The purpose of this study is therefore to investigate how public and private organizations manage age, and the media habits of different age groups, in the communication of their employer brand in order to appear attractive. The goal of the study is to contribute with in-depth knowledge of the subject by examining this within a specific case in a real context of Värmland. The study investigates the following questions: "How are private and public organizations' communicative handling of their employer brands similar, or different, based on their perceptions of digital natives and digital immigrants?", "What reasoning lies behind how organizations present themselves as attractive to digital natives and digital immigrants?" immigrants in the communication of their employer brand?” and "How do organizations reason about the communication of their employer brand in different media channels based on the media habits of digital natives and digital immigrants?" The theoretical framework consists of employer image management, followed by word of mouth marketing, organizational attractiveness, signaling theory and media generations. In this case study, a qualitative research method has been applied where eight semi-structured research interviews have been conducted. In the study, four interviews were conducted with representatives from the communication departments within public organizations (municipalities) and four interviews with representatives from the communication departments within private organizations (industries). The results of the study showed that there are differences but also some similarities. The study was able to identify that the private and public sectors had similar perceptions of strategy choices, mindsets and understanding regarding various age aspects, but that they have come a long way in managing this in the communication of their employer brand. The result also showed that the representatives from both sectors are aware that they have to adapt their communication, and choice of media channels, in order to appear attractive to people who were born into the digital world (the digital natives) and people who were born before the digital breakthrough (the digital immigrants). At the same time, it emerged that they highlight different kinds of attributes and values ​​to increase their attractiveness, which can indirectly be seen as a sign that they are currently focusing on reaching different age groups. Even the fact that the two sectors do not use the same media channels can be seen as a sign of this. The private organizations have a great mix of channels, digital as well as real, while the public ones have not come as far in the use of social media.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt växande kronisk sjukdom. Cirka 500 000 personer i Sverige lider av diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2. Förekomsten av DMT2 ökar bland personer som har immigrerat till Sverige, vilket bedöms orsakas av en kombination av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och socioekonomiska omständigheter. För att effektivt hantera sjukdomen är det avgörande med noggrann egenvård, som inkluderar regelbunden självkontroll av blodsockernivåer, anpassad kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos immigrerade patienter som har diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på 13 utvalda vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2003–2023. Litteratur söktes i databaserna CINAHL och Medline.  Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: En rad olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Bristande kommunikation och språkfärdigheter samt otillräcklig kunskap om diabetes utgjorde stora utmaningar för patienterna när det gällde att förstå sin sjukdom. Patienterna hade olika uppfattningar om varför de drabbats av sjukdomen, ofta kopplade till kulturella och religiösa orsaker. Dessutom beskrivs frustration över vårdgivarnas bemötande och svårigheter för patienterna att bibehålla livsstilsförändringar. Slutsats: Patienternas uppfattning av DMT2 och egenvård spelar en avgörande roll. Det finns ett behov av ökad kunskap om kost, motion och medicinering för att möjliggöra kontinuerlig egenvård och förbättra hälsa. Socialt stöd underlättar acceptans av förändringar i livsstilen och främjar därmed egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a globally growing chronic disease. Approximately 500 000 people in Sweden suffer from diabetes, of which 90 percent have DMT2. The prevalence of DMT2 is increasing among individuals who have immigrated to Sweden, which is assessed to be caused by a combination of genetic factors, lifestyle choices and social economic circumstances. To effectively manage DMT2, self-care is crucial, including regular monitoring of blood sugar levels, a tailored diet and physical activity. Aim: Describe self-care experiences among immigrant patients with diabetes type 2. Method: Qualitative literature review based on 13 selected articles published between 2003 and 2023. Literature was searched in the CINAHL and Medline databases. The articles were analysed using Friberg’s five-step model. Results: Several factors influenced a patient’s experience in managing their self-care. Lack of communication and language skills and insufficient knowledge about diabetes posed significant challenges for patients in understanding their illness. Patients held diverse perceptions regarding the causes for their diabetes, often linked to cultural and religious reasons. Furthermore, there was frustration regarding the healthcare providers’ attitudes and difficulties for patients in maintaining lifestyle changes. Conclusions: The patients’ perception of DMT2 and self-care plays a crucial role. There’s a need for increased knowledge about diet, exercise, and medication to enable continuous self-care and improve health. Social support facilitates the acceptance of lifestyle changes, thereby promoting self-care.