Att identifiera barn som omsorgsgivande anhöriga är ett nytt sätt att förstå barns verklighet, och kunskapen och medvetenheten om den här gruppen är fortfarande begränsad både i Sverige och i andra länder. Detta gäller i ännu högre grad för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Det finns idag få studier som belyser situationen för den här gruppen specifikt. Syftet med föreliggande studie var att analysera forskningen om unga omsorgsgivare med fokus på de med utländsk bakgrund. Detta gjordes genom en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar om situationen för invandrade unga omsorgsgivare sammanställdes och analyserades, och där resultatet diskuterades utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att det i de studier som granskats finns en tendens att kulturalisera unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Situationen för de invandrade unga omsorgsgivarna, oavsett etnisk tillhörighet, beskrivs vara delvis annorlunda den för unga omsorgsgivare från majoritetssamhället. Även om faktorer såsom socioekonomiska förhållanden anges spela roll är det kulturellt färgade föreställningar om att unga vill och kan ge omsorg till närstående, och att det framför allt är en uppgift för flickor, som framställs ha en avgörande betydelse för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Detta synsätt får också implikationer för hur stödet till den här gruppen föreslås ska utformas. Vidare visar resultatet att det finns en tendens att fokusera på de risker som kan finnas med ungas omsorgsgivande, speciellt då de unga tar över föräldrarnas ansvar och uppgifter. I det granskade materialet lyfts möjliga positiva effekter av invandrade ungas omsorgsgivande fram, men utgångspunkten är de potentiella problem som kan uppkomma i och med de invandrade familjernas anpassning till en ny kultur, vilket i sin tur anges kunna göra unga invandrare till en riskgrupp för en stor mängd omsorgsgivande. / Identifying children as carers is a new way of understanding children's reality, and the knowledge and awareness of this group is still limited in Sweden and in other countries. This applies even more to young carers in immigrant families. There are currently few studies that highlight the situation of this group specifically. The purpose of the present study was to analyse research on young carers focusing on those with a foreign background. This was done through a literature review in which nine scientific articles on the situation of immigrant young carers were compiled and analysed. The result was then discussed from a sociological perspective on knowledge. The result shows that in the articles examined, there is a tendency to culturise young carers in immigrant families. The situation of immigrant young carers, irrespective of ethnicity, is described to be somewhat different from that of young carers from the majority community. Although factors such as socio-economic conditions are stated to play a role, it is culturally coloured beliefs that children are willing and able to give care to their family, and that it is primarily a task for girls, which is stated to play a crucial role for the caregiving of immigrant young carers. This approach also has implications for how the support for this group is proposed to be designed. Furthermore, the result shows that there is a tendency to focus on the risks that may exist with children’s caregiving, especially when children take over their parents' responsibilities and tasks. The reviewed material highlight the possible positive effects of immigrant children's caregiving, but the starting point is the potential problems that may arise with the adaptation of immigrant families to a new culture, which in turn may make young immigrants a risk group for a large amount of caregiving.

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia & Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.

I Sverige talas det många olika språk utöver svenskan och officiellt råder det en flerspråkig norm där också Skolverkets styrdokument betonar vikten av att tillvarata elevens alla kompetenser. Trots det råder det i praktiken ibland en enspråkig norm inom svenskt utbildningsväsende.  Sfi är en utbildning för vuxna invandrare där alla elever har flerspråkiga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka hur sfi-lärare uttrycker sin inställning till transspråkande undervisning och sin syn på förstaspråkets betydelse och funktion för undervisning. Studien utgick från en fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer av åtta sfi-lärare på samma kommunala sfi-skola och som också var kollegor till mig. Analysen av intervjuerna undersökte olika aspekter av sfi-lärarnas utsagor om elevers förstaspråk som resurs i undervisningen. Studien sökte efter uppfattningar och synsätt som visade sig i lärarnas tal om ämnet. De viktigaste resultaten i studien visade att utsagorna från lärarna pekade på en positiv syn på transspråkande undervisning. Aspekter som framkom var att lärarna ansåg att flerspråkigheten hade positiv inverkan vid inlärning av ett andraspråk och att lärarnas tal beskrev en tro på elevernas personliga studieansvar. Men analysen av lärarnas utsagor kring deras egen flerspråkiga undervisning visade att lärarna lade in olika betydelser av begreppet flerspråkighet. Det vill säga att det skiljde sig mellan lärarnas utsagor hur man talade om vad flerspråkighet var och vilka kvaliteter som måste vara infriade för att undervisningen skulle uppfattas som transspråkande. / In Sweden, many different languages are spoken in addition to Swedish and officially there is a multilingual norm. The National Agency for Education´s governing documents emphasizes how important it is to utilize all competencies that students possess. Despite this, there is at times a monolingual norm present in the Swedish education system in practice. SFI (Swedish for Immigrants) is an education for adult immigrants where all students have multilingual knowledge. The purpose of this thesis was therefore to investigate how SFI teachers express their attitude to translingual teaching and their view of the significance and function of the first language for teaching.  The study was based on a phenomenological approach with qualitative interviews of eight SFI teachers from same municipal SFI school. These SFI teachers were also my colleagues. The analysis of the interviews examined various aspects of the SFI teachers’ statements about their students’ first language as a resource in teaching. The study looked for perceptions and perspectives that were reflected in what the teachers had to say about the subject.  The most important results in the study showed that the statements from the teachers pointed towards a positive view on translingual teaching. Aspects that emerged were that the teachers considered that multilingualism had a positive impact when learning a second language and that the teachers’ statements expressed a belief in their students’ personal study responsibilities. However, the analysis of the teachers’ statements about their own multilingual teaching showed that the teachers added different meanings to the concept of multilingualism. There was a difference between the teachers’ statements regarding how they talked about what multilingualism was and what qualities must be met in order for teaching to be perceived as translingual.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper.  Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg.  Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas. / The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på sfi arbetar med stöttning för andraspråkselever när det gäller muntlig produktion och muntlig interaktion i en klassrumssituation. Stöttning – scaffolding – är en arbetsmetod som används i klassrumsundervisning för att utveckla och stärka elevers språkproduktion. I denna studie innefattar det andraspråksinlärningen av svenska för invandrare (sfi). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre sfi-lärare har använts för att genomföra studien. Genom intervjustudier belyses hur lärarna i en mindre kommun använder sig av stöttning i muntlig produktion och muntlig interaktion. Tre lärare, med olika lång erfarenhet av sfi-undervisning inom kurs C, har intervjuats om deras arbetsmetoder för att stötta eleverna. Resultatet visade att stöttning var vanligt hos lärarna men med olika metoder och till viss del med olika utgångspunkter vid val av modell. Lärarnas utgångspunkt för stöttningen var både medvetna och omedvetna val av arbetsmodell.

Globalization has facilitated international communication and economic activities that motivate more international migration. Different cultures and values from the West and the East are interwoven in the same social context. Meanwhile, aging has become a notable phenomenon in most developed countries due to declining fertility and increased life expectancy. A digital transformation of society is taking place alongside the aging and international migration that will start to question the image of older adults and the patterns of providing elderly care. Chinese elderly care is characterized by familism providing family-based informal care to an older family member. Despite the influence of migration and modern lifestyles, filial piety is expected to continue to guide the care responsibilities and care providing among Chinese families.  This thesis aims to understand the cultural provision of support and care for Chinese older adults living in Sweden and under the influence of the digital transformation of society. It starts by exploring the disparities, barriers, and facilitators for older immigrants in need of home care to utilize digital technology. After constructing knowledge about the influences of the foreign environment and continuous digitalization in home care, the thesis seeks to understand how filial piety continues to be enacted; what part of the tradition is preserved, and what is changed; how the internal and external factors influence the decision of elderly care; and the role of digitalization in this process. The thesis utilizes qualitative in-depth interviews to continue investigations among eight midlife and older Chinese immigrants living in Sweden. Thematic analysis was employed for data analysis. Berry’s acculturation framework and Yeh’s Dual Filial Piety Model provide the theoretical ground for the research.  The results indicated that filial piety is in transition in terms of filial responsibilities, filial behaviors, and intergenerational relationships. Despite the differences in the acculturation level, the authoritarian element of filial piety lacked ground in the Swedish social context. Respondents showed their willingness to strengthen the reciprocity with their adult children by providing additional support, valuing affections rather than hands-on care, respecting adult children’s decisions. The uptake of digital technologies has enabled midlife and older Chinese immigrants to maintain more frequent contact with family members and friends in other countries. It also improves the autonomy and capabilities for respondents to plan more independent later lives. The conclusion is that traditional values such as filial piety was not as prominent in Sweden as they are in China. / Globaliseringen har möjliggjort gränsöverskridande kommunikation och export samt import av varor och tjänster. Även människor rör sig över olika delar i världen och emigrerar till främmande länder. Detta i sin tur innebär att olika kulturer och värderingar från väst och öst behöver vävas samman och samsas i samma sociala kontext. Förutom globaliseringen så har åldrandet; på grund av sjunkande fertilitet och ökad livslängd, blivit en betydande företeelse i de flesta utvecklingsländer. En digital omvandling av samhället pågår parallellt med åldrandet och den internationella migrationen. I det avseendet blir äldre immigranter, deras teknikanvändning och syn på äldreomsorg allt viktigare.  Kinesisk äldreomsorg kännetecknas av familjebaserad informell vård till av äldre familjemedlemmar. Trots samhällets förändring och digitalisering, förväntas barnen ha huvudansvaret för vård och omsorg av sina äldre familjemedlemmar. Fenomenet kallas ”filial piety” och beskriver barnens skyldigheter att sörja för sina föräldrar på ett respektfullt sätt.  Denna licentiatexamen syftar till att öka kunskapen om äldre kinesiska immigranter som bor i Sverige och deras förväntningar på omhändertagandet och äldrelivet i Sverige relaterat till digitaliseringen.  Licentiatexamen börjar med att utforska skillnaderna, hindren och möjligheter i att använda digital teknik bland äldre invandrare i behov av hemtjänst. Licentiatexamen använder kvalitativa djupintervjuer för att undersöka hur åtta medelålders och äldre kinesiska invandrare, bosatta i Sverige. Intervjuerna har analyserat med hjälp av tematisk analys. Berrys ramverk för ackulturation och Yehs ”Dual Filial Piety Model” utgör den teoretiska grunden för forskningen. Resultaten indikerade på att synen på ”filial piety” är i förändring när det gäller vårdnadsansvar, beteenden och relationer mellan generationerna. Trots skillnaderna i nivån av ackulturation saknades det auktoritära inslaget av ”filial piety” i den svenska kontexten. Intervjupersonerna betonade sin vilja att stärka samspelet med sina vuxna barn genom att ge stöd och affektion snarare än att de förväntade att barnen skulle ge praktisk vård och omsorg. De intervjuade visade stor respekt för sina vuxna barns beslut och självständighet. Användningen av digital teknik möjliggjorde att de intervjuade kunde hålla tät kontakt med familjemedlemmar och vänner i andra länder. Den digitala kontakten med familjemedlemmar och vänner i sin tur, ansågs stödja deras autonomi och förmåga att planera sina framtida liv och äldreomsorg. Slutsatsen är att traditionella värderingar så som ”filial piety” påverkades av den svenska kontexten och förväntningarna på de vuxna barnen var inte lika höga och framträdande som de traditionellt sett varit i Kina. / <p>QC 2021-11-02</p>

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen. Även de intervjuades upplevelser av PUToch dess betydelse i vägen mot integration i arbetsmarknaden lyfts fram. Kvalitativaintervjuer genomfördes med 10 personer som haft PUT- tjänst med ambitionen att kunnauppnå syftet med studien. I intervjuerna framkom att informanterna upplevdetidsperioden de hade PUT som positiv med särskild betoning på att derasekonomiska situation förbättrades avsevärt. I syfte att bibehålla eller utökaolika former av kapital, använder informanterna olika strategier och de framförupplevelser av stigmatisering och distinktioner av varierande slag. I analysenav resultatet, förenas Bourdieu (1999), Goffman (1972) och Elias och Scotson (1999).Flera konstateranden görs i diskussionsavsnittet och slutsatsen att behov attgenomföra vissa förändringar av insatsen dras, varför det i uppsatsen ocksålämnas förslag på hur PUT skulle kunna förändras i syfte att få ännu kraftigareoch bättre slagkraft på arbetslösheten bland socialbidragstagande ochlångtidsarbetslösa invandrare. I detta sammanhang refereras också till dentidigare forskning som presenteras i uppsatsen, vilken behandlar problemområdetinvandrare och deras inkludering/exkludering från arbetsmarknaden på grund avderas grupptillhörighet. / The essay is an evaluation of a local government actionto promote employment / operation called Personlig UtvecklingsTjänst/PUT-tjänst, PUT (Personal Development Employment / PUT- employment)directed to long-term unemployed and welfare dependent immigrants in UddevallaMunicipality. The action / operation means that a certain number of individualsreceive fixed temporary employment inside the municipality's operations/activitiesin order to, inter alia, get work experience in Sweden and references. Thepurpose of this study is to deepen the understanding of how some of those whohave had PUT employment experienced it. Their experiences of the localgovernment action / employment and its impacts on living conditions, ineconomic, social networks and activities, and experience of the encounter onthe PUT workplaces is targeted. The focus is on the interviewees discussionsabout their lives about the transition from welfare dependency and long-termunemployment to fixed-term and self-sufficiency through the action PUT. Thestudy also examines whether the respondents expanded their social networks toinclude more people with Swedish background through the PUT employment. Alsothe interviewees' experiences of the PUT and its importance in the road tointegration into the labor market are highlighted. Qualitative interviews wereconducted with 10 people who had PUT employment with the ambition to achievethe aim of the study. The interviews revealed that respondents felt the timeperiod they had PUT- employment to be positive with special emphasis on theireconomic situation improved considerably. In order to maintain or expandvarious forms of capital, the respondents use different strategies and they expressexperiences of stigma and distinctions of various kinds. The analysis ofresults, combined Bourdieu (1999), Goffman (1972) and Elias and Scotson (1999).Several conclusions were made in the discussion section and settled that theneed to implement certain changes in operation is necessary. Therefore, thepaper also contains proposals on how the PUT could be changed in order to geteven stronger and better clout in unemployment among welfare dependency andlong-term unemployed migrants. In this context is also referred to the previousresearch presented in the paper, which deals with the problem area immigrantsand their inclusion / exclusion from the labor market because of their groupaffiliation.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.

Integration är ett omtalat fenomen över hela Europa i och med den ökande globaliseringen som bidrar till att människor av flera olika skäl rör sig över landsgränser i större utsträckning än någonsin. Ett gemensamt krafttag krävs för att invandrare ska integreras och inkluderas fullt ut i sina värdsamhällen, vilket gynnar både invandraren i fråga och samhället i stort. I föreliggande studie analyseras Europeiska kommissionens handlingsplaner för integration med avsikt att skapa en djupare förståelse för vad kommissionen ser som de främsta verktygen för att uppnå framgångsrik integration för invandrare. EU-kommissionen har publicerat två handlingsplaner, en från 2016, strax efter flyktingkrisen, och sedan ett uppföljande plan år 2020. Syftet med studien är att identifiera vilka verktyg för integration som bör prioriteras enligt EU-kommissionen, hur detta förändrats över tid samt hur det skiljer sig alternativt överensstämmer med Diaz integrationsmodell som utgör studiens teoretiska ramverk. Diaz integrationsmodell förklarar integrationsprocessen utifrån sju dimensioner som appliceras på texterna i enlighet med textanalys med inriktning på kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att kommissionen företrädesvis prioriterar åtgärder kopplade till den ekonomiska dimensionen vilket syftar till arbetsmarknadsåtgärder och ekonomisk självständighet. Europeiska kommissionen har i den senare handlingsplanen ett betydligt större fokus på att själva utföra åtgärder inom kommunikativ integration vilket innebär språkkunskap och tillgång till information. Utifrån detta dras slutsatsen att handlingsplanerna förändras i takt med att behovsbilden ändrats några år efter flyktingkrisen då många invandrare anlände till Europa. Vidare tycks kommissionen prioritera sådana åtgärder som gynnar samhället i stort, främst kopplade till ekonomisk välgång, medan exempelvis politisk integration är lågprioriterat trots handlingsplanernas tydliga koppling till politiska aktörer. / Integration is a well-known phenomenon all over Europe as a result of the increasing globalization that contributes to people moving across boarders more than ever. A joint effort is necessary for immigrants to integrate into their host societies which benefits not only the immigrant but the society overall. This thesis analyses the European Commission’s Action Plan on Integration in order to create a profound understanding of the main tools for integration of immigrants according to the Commission. The Commission has published two action plans, one from 2016, shortly after the refugee crisis, and one from 2020. The aim of the thesis is to identify which tools for integration are prioritized, how this changes over time and how it relates to Diaz integration model which is the theory that is used in the thesis. Diaz integration model explains the integration process in seven dimensions. The dimensions are used as a tool to interpret the texts in accordance with a qualitative content analysis. The results suggest that the Commission mainly prioritizes efforts related to the economic dimension, meaning workforce measures and economic self-sufficiency. The European Commission increases their focus on communicative integration in the latter action plan and intends to implement more measures to ensure improved language skills and better access to information. This leads to the conclusion that the action plans changes as the needs and requirements for integration tools changes a few years after the refugee crisis when many immigrants arrived to Europe. The commission seems to prioritize measures that favor the entire society, mainly referring to economic welfare, while for example political integration is low priority despite the  plans association with political actors.

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet? Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i arbetsmarknaden? I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.