Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders

Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåköns­normen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkom­mande teman, vilket be­lys­er mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskön­ande och kate­gorial­­­kön­ande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen position­ering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört.  Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna köns­identiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konse­kvenser.  Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställ­ningen till olika språkliga uttryck.

Detta är en studie för examensarbete i Informationsdesign med inriktning Informativ Illustration. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur minoriteten ickebinära spelkaraktärer representeras i dagens spelvärld, hur de kan illustreras med fokus på karaktärens narrativ, egenskaper och design. Genom att inte hamna i samma mönster av könsstereotyper som illustreras i spel och representera en minoritet som inte fått tillräcklig plats på spel scenen, belysa karaktärens kommunikation av personlighet, design och egenskaper den besitter i spelet. Illustrationerna baseras på spelet Valorant. Teorier om narrativ, perception, abstraktion och kognition är grunder till gestaltningen av illustrationen. Även forskning kring hur stereotyper och könsnormer har en stor betydelse när vi tolkar det vi ser. Metoder som använts är expertintervju, målgruppsintervju, enkät för utprovning och formanalys. Det redogörs i rapporten hur designprocessen går till samt hur intervjuerna och enkäten lagt grunden till resultatet av den färdiga illustrationen. Resultatet av studien är en digital illustration som är färglagd, samt följer spelets manér och röda tråd.  Slutsatsen blir att det skulle behövas göras en studie på en större grupp människor, fler som tillhör minoritetsgrupper, kring frågan om relationen som vi knyter an till spelkaraktärer och varför, för att kunna skapa ett nytänkande sätt att skapa karaktärer som inte fixerar på stereotyper och den hypermaskulina spelvärlden vi har idag. Nyckelord: minoritetsgrupp, icke-binär, videogames, gaming, sexism, inkludering, exkludering, informationsdesign, informativ illustration, dataspel, spelkaraktärer, hypermaskulinitet, karaktärsskapande, könsstereotyper. / This is a study for a degree thesis in the field of Information Design with a focus on Informative Illustration. The goal of the thesis is to investigate how the minority of non-binary game characters are represented in today's gaming world, how they can be illustrated with a focus on the character's narrative, characteristics, and design. By not falling into the same pattern of gender stereotypes illustrated in games and representing a minority that isn’t shown enough in the gaming space, highlight the character's communication of personality, design, and characteristics it possesses in the game. The illustrations are based on the game Valorant. Theories about narrative, perception, abstraction, and cognition are the basis for the design of the illustration. Also research on how stereotypes and gender norms have a great importance when we interpret what we see. Methods used are expert interview, target group interview, questionnaire for testing and form analysis. The report explains how the design process works and how the interviews and the survey laid the foundation for the result of the finished illustration. The result of the studies is a digital illustration that is colored and follows the game's mannerisms and common thread. The conclusion is that it would be necessary to conduct a study on a larger group of people, more who belong to minority groups, around the question of the relationship we attach to game characters and why, new ways of creating characters that are not fixed on stereotypes and the hypermasculine gaming world we have today. Keywords: minority group, non-binary, videogames, gaming, sexism, inclusion, exclusion, information design, informative illustration, computer game, game characters, hypermasculinity, character creation, gender stereotypes.

Är vi okej?/All about them is a coming out-story about a 30 year old Ella/Ellan, who moves back to Sweden after a few years abroad to deal witha life-crisis - and to come out as non- binary. We follow Ella/Ellan during one tumultuous year as they explore and discover their identity and see how life and relationships change along the way. All about them is my master’s projectin Visual communication at Konstfack, 2023. My intention with this projectis to share my personal experience of coming out as a non-binary transperson. I wanted to visualise the difficulties with adapting to society’s narrow and limited identity-categories. My wish is that this novel will contribute with knowledge and understanding for the trans-experience, and also offer identification for anyone who struggles with questions about their place in this world.

The objective of this thesis is to examine how respondents who self identify as transgender or genderqueer experience avatar creation systems in digital games. In the wake of GamerGate, gender has become a more prevalent topic of discussion, as such, this thesis seeks to survey transgender and genderqueer people in order to gain a better insight into their their experiences with avatar creation in games, and do they perceive the status quo of current avatar creation systems to be in need of change? If so, how? The results of the survey shows that the respondents use avatar creation systems as a means to experiment in a safe environment with aspects of their identity expression, and to improve avatar creation systems, more options need to be added for diverse body types and non-binary identities. / Syftet med denna studie är att examinera erfarenheterna bland respondenter som identifierar sig som trans eller icke-binära personer av avatar skapande system i digitala spel. I kölvattnet av GamerGate har genus blivit ett mer förekommande ämne för diskussion. På grund av detta kommer denna studie att utföra en undersökning bland trans och icke-binära personer om deras erfarenheter med avatar skapande system i spel, och om de anser att förändringar bör genomföras för mer inkluderande avatar skapande system? Och i så fall, vad? Resultaten från undersökningen visar att respondenterna använder avatar skapande system som ett verktyg för att experimentera i en säker miljö med aspekter av deras identitets uttryck, och för att förbättra avatar skapande system bättre krävs mer alternativ för olika kroppstyper och icke-binära identiteter.

This is a qualitative interview study where 7 transgender people is interviewed about their experiences of treatment from institutions within society. In semi-structured interviews, respondents talk about the treatment they received from health care, education, legal system, employment offices and social services. The study's purpose is to examine the treatment transgender peoples gets based on their own stories and perspectives. The study also discusses the social structures, like binary gender norms, that contribute to a negative attitude and the consequences of this approach. The result shows that there is a great lack of knowledge within institutions and professionals have insufficient training in how to treat people with transgender identities. Respondents have often had to educate professionals and carries their identity as a backpack that they can not get rid of. The results also indicate that the prevailing social structures that divide people in binary gender norms is problematic for transgender people. / Detta är en kvalitativ intervjustudie där 7 transpersoner intervjuats om deras erfarenheter av bemötande från samhällets instanser. I semistrukturerade intervjuer har respondenterna berättat om det bemötande de fått från vården, utbildning, rättsväsendet, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Studiens syfte är att undersöka bemötande transpersoner får utifrån deras egna berättelser och perspektiv. I studien diskuteras även samhällsstrukturer, såsom tvåkönsnormen, som bidrar till ett negativt bemötande samt konsekvenserna av detta bemötande. Resultatet visar att det råder en stor kunskapsbrist inom samhällets instanser och professionella har bristande utbildning i hur de ska bemöta personer med könsöverskridande identiteter. Respondenterna har ofta fått agera utbildare för professionella och bär med sig sin identitet som en ryggsäck som de inte kan bli av med. Resultatet pekar också på att rådande samhällsstrukturer som delar in personer i en tvåkönsnorm är problematisk för transpersoner.

This​ ​essay​ ​examines​ ​the​ ​appearance​ ​of​ ​non-normative​ ​bodies​ ​in​ ​three​ ​films​ ​from​ ​the Marvel​ ​Cinematic​ ​Universe;​ ​​The​ ​Avengers​​ ​(2012),​ ​​Thor:​ ​The​ ​Dark​ ​World​​ ​(2013) ​and Avengers:​ ​Age​ ​of​ ​Ultron​​ ​(2015),​ ​in​ ​an​ ​attempt​ ​to​ ​find​ ​qualities​ ​that​ ​might​ ​suggest​ ​queer, non-binary​ ​or​ ​gender​ ​disruptive​ ​attributes,​ ​in​ ​addition​ ​to​ ​looking​ ​at​ ​how​ ​the​ ​movies handle​ ​them.​ ​Using​ ​a​ ​combination​ ​of​ ​feminist​ ​film​ ​theory,​ ​queer​ ​theory​ ​and​ ​discourse analysis,​ ​the​ ​Otherness​ ​of​ ​these​ ​bodies​ ​are​ ​put​ ​into​ ​contrast​ ​with​ ​the​ ​normative​ ​and hegemonic​ ​gender​ ​expressions​ ​employed​ ​by​ ​the​ ​protagonists,​ ​the​ ​heroes​ ​of​ ​the​ ​films. While​ ​the​ ​study​ ​finds​ ​several​ ​indications​ ​of​ ​transgressive​ ​bodies​ ​and​ ​'gender​ ​ambiguity' among​ ​the​ ​creatures​ ​and​ ​beings​ ​who​ ​play​ ​the​ ​part​ ​of​ ​inhuman​ ​threat,​ ​as​ ​well​ ​as​ ​the presence​ ​of​ ​discourses​ ​that​ ​paint​ ​them​ ​as​ ​threatening​ ​partly​ ​​because​​ ​of​ ​these​ ​qualities, they​ ​remain​ ​blurred​ ​and​ ​ill-defined,​ ​their​ ​queerness​ ​inferred​ ​rather​ ​than​ ​overt.​ ​The preferred​ ​reading,​ ​the​ ​analysis​ ​suggests,​ ​offers​ ​little​ ​in​ ​the​ ​way​ ​of​ ​identification,​ ​but​ ​all the​ ​more​ ​with​ ​regard​ ​to​ ​oppression.​ ​The​ ​way​ ​these​ ​bodies​ ​are​ ​treated​ ​in​ ​all​ ​three​ ​films implies​ ​that​ ​the​ ​tolerance​ ​for​ ​bodily​ ​deviance​ ​is​ ​virtually​ ​non-existent,​ ​and​ ​that​ ​a defining​ ​quality​ ​of​ ​masculine​ ​leadership​ ​is​ ​the​ ​ability​ ​to​ ​banish​ ​them​ ​from​ ​existence.