Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och avgörande för människans fysiska samt psykosociala återhämtningsförmåga. Sömnens betydelse underskattas dock och försummas oftast hos både friska och kritiskt sjuka individer. God sömnkvalitet är en ständig utmaning i en intensivvårdsmiljö och problemet är komplext då vårdmiljön såväl som patientens känslomässiga upplevelse påverkar sömnen och sömnkvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose människans grundläggande behov vilket utgör grunden för omvårdnad. Därmed är det sjuksköterskans uppgift att tillämpa sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och främja patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömnkvalitet för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteratursammanställning genomfördes med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. 24 studier har granskats, analyserats och skapat ett resultatunderlag som presenteras i en narrativ sammanställning. Resultat: Det framkom att öronproppar, ögonmask, musik, aromaterapi, akupressur, massage och meditation främjar intensivvårdspatienters sömn och sömnkvalitet. Omvårdnadsåtgärderna kan definieras i två främjande aspekter: yttre och inre påverkan. Resultatet visa att omvårdnadsåtgärderna kan ha god effekt både när de används separat och i kombination med varandra. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att främja patientens sömn. Flertalet av omvårdnadsåtgärderna är okonstlade, kräver ingen utbildning och kan vara lätta att etablera i sjukvården. Detta bör bidra till att de relativt enkelt kan implementeras inom intensivvården. / Background: Sleep is a fundamental need and decisive for human physical and psychosocial recovery. However, the importance of sleep is underestimated and often neglected in both healthy and critically ill individuals. Good sleep quality is a constant challenge in an intensive care unit environment and the problem is complex, related to the care unit environment as well as the patient's emotional experience affect sleep and sleep quality. The nurse's responsibility is to take care of the basic human needs that fulfill the basis of nursing. Therefore, it is the nurse's task to apply sleep-promoting nursing interventions and promote the patient's health and well-being. Objective: Compile and describe interventions to promote sleep quality among patients cared for in an intensive care unit. Method: Systematic literature compilation was carried out using a quantitative method with a deductive approach. 24 studies have been reviewed, analyzed, and presented in a narrative compilation. Results: It has emerged that earplugs, eye mask, music, aromatherapy, acupressure, massage, and meditation improve intensive care patients' sleep and sleep quality. Nursing interventions can be defined in two promoting aspects: external and internal influence. The results show that the nursing interventions can have a good effect both when they are used separately and in combination with each other. Conclusion:  There are several nursing interventions the intensive care nurse can use to promote the patient's sleep. Most of the nursing interventions are simple, require no training and can be easily established in healthcare. This should help ensure that they can be implemented relatively easily in intensive care.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. I Sverige vårdades 2021 cirka 11 000 patienter som försökt begå suicid. Intensivvårdssjuksköterskor har en betydelsefull roll i vården och mötet med patienten som utfört ett suicidförsök. Människor som försökt begå suicid har ett lidande och behöver bemötas utifrån en helhet av kropp, själ och ande. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att på en intensivvårdsavdelning vårda patienter som försökt begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av att vårda patient efter suicidförsök intervjuades. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Väcker känslor, Vårda både kropp och själ, Att skapa en trygg miljö och Att bemöta anhöriga. De fyra kategorierna är sedan uppdelade i nio subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar att omvårdnaden av patienter som försökt begå suicid är komplex. Olika uppfattningar framkommer angående om det ingår i intensivvårdssjuksköterskans roll att prata med patienten om suicidförsöket. Att intensivvårdssjuksköterskor har olika syn på detta kan eventuellt leda till att patienter inte får jämlik vård. Vidare forskning av ämnet behövs för att skapa riktlinjer och tydliggöra om det är intensivvårdssjuksköterskans uppgift att initiera samtal om suicidförsöket. / Background: Suicide is a global public health problem. In Sweden, approximately 11,000 patients who attempted suicide were treated in 2021. Intensive care nurses have an important role in the care and meeting with the patient who has attempted suicide. People who have attempted to commit suicide are suffering and the whole person needs to be treated, body, soul and spirit. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of caring for patients who have attempted suicide in an intensive care unit. Method: A qualitative content analyses with an inductive approach. Ten intensive care nurses with experience from caring for patients after suicide attempt, where interviewed. Result: The analysis resulted in four categories, Evokes emotions, Caring for both body and soul, Creating a safe environment and Dealing with relatives. Conclusion: Intensive care nurses experience that the care of patients who have attempted suicide is complex. Different opinions emerge regarding whether it is part of the intensive care nurse's role to talk to the patient about the suicide attempt. Different views on this could potentially lead to patients not receiving equal care. Further research on the subject is needed to create guidelines and clarify whether it is the intensive care nurse's task to initiate conversations about the suicide attempt.

Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är tänkt att vara kurativ, det vill säga botande. Trots det, så inträffar ca 20 procent av alla dödsfall på intensivvårdsavdelningar i Sverige och omställningen till palliativ vård sker ofta snabbt. Döden inträffar ofta kort därpå, och denna transition kan upplevas på olika sätt beroende på hur personalen informerar och kommunicerar med de närstående om vad som sker. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur närstående upplever den palliativa vården på intensivvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut, varav sex var kvantitativa och fyra kvalitativa. Resultat: Fem huvudteman med underteman identifierades. Information om diagnos och prognos var viktigt för de närstående och var avgörande för hur passförberedda de var inför den sjukes död. Kommunikation, det vill säga hur informationen förmedlades, var också en viktig parameter för upplevelsen. Närstående eftersökte också att få stöd från personalen i form av empati eller existentiellt stöd. Med interaktion menas såväl den praktiska delaktigheten i omvårdnaden av den sjuke, som den fysiska och existentiella närvaron som visade sig vara mycket betydelsefull. Slutligen behandlas hur den fysiska miljön påverkar de närståendes upplevelse, med mycket teknisk utrustning och lite utrymme för avskildhet och lugn. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Andersheds teoretiska ramverk och hennes huvudbegrepp “att veta”, “att vara” och “att göra”, samt utifrån hennes tankar kring det humanistiska förhållningssättet hos personalen och vad “extraresurser” kan innebära. / Background: The care in the intensive care units intends to save lives. In spite of that aim, 20 percent of the deaths in Sweden occur at the intensive care units and the transition between curative and palliative care can be very quick. Death often occurs shortly thereafter, and this can be experienced in different ways depending on how the staff informs and communicates with the next-of-kin. Aim: The purpose of the literature review is to examine how the next-of-kin experience palliative care in intensive care units. Method: A literature review was made and ten scientific articles were selected. Six were quantitative and four qualitative. Results: Five main themes with subthemes were identified. Information on diagnosis and prognosis was crucial. Communication was also important. The next of kin appreciated emotional and existential support. Interaction, as in practical involvement and as in the physical and existential presence, turned out to be very important. Finally, results show that the environment with a lot of technical equipment and little space for privacy and tranquility affects the experience for next-of-kin. Discussion: The results are discussed in relation to Andershed’s theoretical framework “Involvement in the light - Involvement in the dark.” and her main concepts“ to know”, “to be” and “to do”. In addition, Andershed’s concepts of humanistic approach and “extra resources” are being discussed.

Bakgrund: Att genomgå hjärtkirurgi kan rädda en patients liv men det kan även leda till en ökad risk att drabbas av en komplikation som postoperativt delirium. Delirium är inte ett sjukdomstillstånd utan ett tillstånd av mental förvirring som påverkar patientens uppmärksamhet, medvetenhet och kognitiva förmåga. Postoperativt delirium kan leda till många negativa konsekvenser vilket kan medföra lidande för patienten. Vården ska ha som mål att lindra patientens lidande genom att se till hela patienten i den vårdande relationen, det är det som är kärnan i vårdvetenskap. Forskning har visat att det är viktigt för patientens postoperativa återhämtning att tidigt kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium. Det har framkommit att intensivvårdssjuksköterskor behöver ha ökad förståelse och kunskap om ämnet för att kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium efter hjärtkirurgi. Syfte: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av postoperativt delirium bland intensivvårdspatienter efter hjärtkirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie där kvantitativa artiklar har analyserats efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Patientens bakgrund, Tiden i hjärt-lungmaskin, Längden av respiratorbehandling samt Komplikationer till följd av hjärtkirurgi som är riskfaktorer som visade sig påverka utvecklingen av postoperativt delirium. Slutsats: Den samlade kunskapen som föreliggande studie har givit kan ligga till grund för intensivvårdssjuksköterskor i vården av patienter med postoperativt delirium. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha med sig i den vårdande relationen att patientens situation är komplex och att det de utsätts för kan bidra till ökat lidande för patienten. Mer forskning behövs kring riskfaktorer för postoperativt delirium och hur den mentala förvirringen påverkar patienten och dess anhöriga. / Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery. Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit. Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium. Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

Bakgrund: Bristande kommunikation mellan vårdpersonal är en av de vanligaste orsakerna till de skador och avvikelserapporter som årligen uppstår inom hälso- och sjukvården. Vid ett överrapporteringstillfälle finns risk att information missförstås eller att information inte överlämnas vilket därmed kan äventyra patientsäkerheten och en god vård. Eftersom användandet av kommunikationsverktyg förespråkas fanns det skäl att beskriva betydelsen av kommunikationsverktyg vid överrapportering. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att använda kommunikationsverktyg vid överrapportering från anestesipersonal till postoperativ avdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes. Sökningarna genomfördes i två vetenskapliga databaser, Cinahl och Pubmed. Totalt elva artiklar identifierades och data extraherades genom en dataextraktionsmall. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier; förändrad tid för överrapportering, minskad informationsförlust och förändringar i teamet. Genom användandet av kommunikationsverktyg ökade eller minskade tiden för överrapportering. Informationsförlusten minskade då det blev minskat antal fel, lättare att komma ihåg detaljer samt antalet mellanhänder minskade. Förändringar i teamet kunde ses utifrån att användandet av kommunikationsverktyg skapade förutsättningar för ett förbättrat samarbete i teamet samtidigt som det fanns en del svårigheter med rutinförändringar i samband med introduktionen av ett kommunikationsverktyg. Slutsats: Resultatet visar på flertalet fördelar med användandet av kommunikationsverktyg men även utmaningar i det. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera kommunikationsverktygets inverkan på patientens säkerhet. / Background: Lack of communication between healthcare professionals is one of the most common causes of the injuries and deviation reports that occur annually in the healthcare system. In the event of a handover, there is a risk that information will be misunderstood or that information will not be submitted, which may compromise patient safety. Because the use of communication tools is advocated, there was reason to describe the importance of communication tools in handover. Purpose: The purpose was to describe the importance of using communication tools in handover from anesthetic staff to post-operative department. Methods: A systematic literature review with quantitative approach was used. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. A total of eleven articles were identified and data extracted by an extraction template. Results: The result is summarized in three categories; changed time for over-reporting, reduced information loss and changes in the team. The use of communication tools increased or decreased the time for over-reporting. The information loss decreased as the number of errors decreased, the details were easier to remember and the number of intermediaries decreased. Changes in the team could be seen from the view that the use of communication tools created the conditions for improved collaboration in the team, while there were some difficulties with routine changes in connection with the introduction of a communication tool. Conclusion: The result shows the many advantages of using communication tools but also challenges in it. Further research in the field is needed to evaluate the impact of the communication tool on the patient's safety.

Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande. I det trygga och bekräftande bemötandet upplevde anhöriga känslor avtrygghet och betydelsefullhet, detta gav dem förutsättningar att skapa en handlingsplanför framtiden. När sjuksköterskan istället utövade sin maktställning upplevde anhörigakänslor av maktlöshet och att befinna sig i en beroendeställning. Detta gjorde attanhöriga fastnade i känslor av skuld och kunde inte ta sig vidare. / Background: A report from the National Board shows that emergency departmentsaround the country has about 2.5 million patient cases, which must be added even morefamily and friends. Patients Board, which is the body that handles complaints frompatients and relatives, said that each year, approximately 4000 notifications in whichpatients and families have felt insulted or badly treated in health care. Objective: Theaim was to describe how adult relatives are experiencing the hospitality of the nurse inacute illness in somatic care. Methods: This work was written as a general literaturestudy, by method of qualitative manifest content analysis. Results: Relatives'experiences of nurses' attitudes could be divided into three different categories:security-insecurity, to be seen and confirmed and nurses exercise of power. In the safeand confirmatory hospitality experienced relatives feelings of security and greatness,this gave them the ability to create an action plan for the future. When the nurse insteadexercised their position of power experienced relatives feelings of powerlessness andbeing in a position of dependence. This meant that families got stuck in feelings of guiltand could not get on.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter lider ofta av dålig sömnkvalitet och sömnen är karaktäriserad av korta sömnperioder på natten och ökad sömn på dagen. En sammanhängande nattsömn är livsviktig för en gynnsam återhämtning hos den kritiskt sjuka patienten. Intensivvårdspatienter rankar sömnbrist som en av de vanligaste orsakerna till stress och oro under vårdtiden. Därför är det som intensivvårdssjuksköterska angeläget att ta reda på vilka olika faktorer som inverkar negativt på patienters sömn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som kan störa sömnen hos den vuxne intensivvårdspatienten. Metod: En integrativ litteraturstudie. Resultat: Ljuden från alarm och personalens röster utmärkte sig som mest sömnstörande på intensivvårdsavdelningen. Kontroller av vitalparametrar och blodprovstagning var de omvårdnadsåtgärder som nämndes som mest sömnstörande. Stress, ångest och smärta var andra vanligt förekommande sömnstörande faktorer. Resultatet presenteras med två teman som i sin tur är indelade i fem kategorier. Slutsats: Intensivvårdsmiljön är en högteknologisk miljö där de sömnstörande faktorerna är multifaktoriella. Det finns ett behov av en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan kring sömnens betydelse för intensivvårdspatienten och vidare forskning behövs inom området som rör intensivvårdssjuksköterskans kunskap och attityder till intensivvårdspatienters sömn. / Background: Intensive care patients often suffer from interrupted sleep and disturbed daily rhythm. Intensive care patients often have poor sleep quality and the sleep is characterized by short sleep periods at night and increased sleep during the day. A coherent night's sleep is vital for the critically ill patient, for a favorable recovery. Intensive care patients rank sleep disorder as one of the most common causes of stress and worry during time in hospital. Therefore, as an intensive care nurse, it is important to find out different factors that affect patients sleep. Purpose: The purpose of the study is to highlight factors that may interfere with the sleep of the adult intensive care patient. Method: An integrative literature study. Result: The sounds of alarm and staffs’ voices were characterized as most sleep disturbing in the intensive care unit. Verification of vital parameters and blood sampling were those nursing actions referred to as most sleep disturbing. Stress, anxiety and pain were other common sleep disturbing factors. The result is presented with two themes which in turn are divided into five categories. Conclusion: The intensive care environment is a high-tech environment where the sleep disturbing factors are multifactorial. There is a need for increased knowledge of the intensive care nurse regarding the importance of sleep for the intensive care patient, and further research is needed in the field of the intensive care nurse knowledge and attitudes towards the intensive care patient's sleep.

Bakgrund: Att vårda potentiella donatorer är en svår uppgift för sjuksköterskan och på grund av den komplexitet och stress som situationen medför är det utmanande för sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad hjärndöd och som är potentiella organdonatorer. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Systematisk dataanalys användes där data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Den systematiska dataanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Dessa kategorier var: Sjuksköterskans perspektiv påverkar vårdandet, Den utmanande vården och En vård som väcker starka känslor. Resultatet visade att begreppet hjärndöd var svårt att förstå då patienten såg levande ut. Sjuksköterskans kunskap och syn på organdonation påverkade vården och det var en utmanande uppgift att balansera vården mellan den potentiella donatorn och de närstående. I vården av den potentiella donatorn och mötet med de närstående väcktes starka känslor. Slutsats: Situationen kring den potentiella donatorn och kommunikationen med de närstående är mycket utmanande för sjuksköterskan. En god arbetsmiljö och utbildning i kommunikation är av största vikt för att stärka sjuksköterskans professionella roll. / Background: To care for potential donors is a difficult task for nurses and due to the complexities and stressors the situation creates, it is a big challenge for nurses in the intensive care units. Aim: The aim was to clarify the intensive care nurse´s perceptions and experiences caring for patients with the diagnosis of brain death and that are potential organ donors. Method: This literature review was conducted by composing 14 qualitative scientific articles. A systematic data analysis was used where data was analysed through a manifest content analysis. Results: The systematic data analysis resulted in eight subcategories and three categories. The three categories described as: The nurse´s perspectives influence the care, The challenging care and A care that evokes strong emotions. The result showed that the concept of brain death was hard to understand when the patient actually looks alive. The knowledge of the nurse and the perception of organ donation influenced the care and it was a challenging duty to balance the care of the potential donor and the relatives. When caring for the potential donor and meeting with the relatives, strong emotions were created. Conclusion: The situation around the potential donor and the communication with the relatives is very challenging for the nurse. A healthy work environment and education in communication are crucial to improve the professional role of the nurse.

Bakgrund: Varje år vårdas en mängd barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där den allra största delen av patienterna är vuxna. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna vårda alla patienter med svikt i ett eller flera organ oavsett ålder och diagnos, samt vara beredd på snabba förändringar i patientens tillstånd. Det kan vara en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskan att vårda barn. Vården av barn och vuxna skiljer sig åt på många sätt, vilket kan orsaka känslor av osäkerhet och stress hos intensivvårdssjuksköterskan. Barn som intensivvårdas har alltid familjen i sin närhet. Samspelet med barn och familj är en förutsättning för att vården ska fungera på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 intensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.  Resultat: Analysen resulterade i fyra generiska kategorier: Att vårda barn är en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskor, Familjen ses som en resurs, Att arbeta tillsammans med familjen mot samma mål samt Kunskap och erfarenhet har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn. Tillsammans bildade de en huvudkategori: Kunskap och erfarenhet hos intensivvårdssjuksköterskan kan bidra till ökat fokus på familjen Slutsats: Resultatet visar en osäkerhet och rädsla hos intensivvårdssjuksköterskor som vårdar barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Osäkerheten grundar sig i en känsla av brist på kunskap och erfarenhet. Resultatet visar också att intensivvårdssjuksköterskor ser barnets familj som en viktig resurs i vården av barnet. Intensivvårdssjuksköterskans osäkerhet brist på kunskap kan ta den tid i anspråk som kunde ha lagts på samspelet med barnet och dess familj. Utbildning och praktisk träning efterfrågas. / Background: In Sweden, a lot of children every year are cared for in general intensive care units where the most part of the patients are adults. The intensive care nurses are supposed to be able to care for every patient with failure of one or several organs regardless of age or diagnosis, as well as be prepared for rapid change in the patient’s condition. It can be an anusual situation for the intensive care nurse to care for children. Caring for children and adults differs in many different ways, which can lead to the intensive care nurse feeling insecure and stressed. A child in need of intensive care has always got their family nearby. The interplay with the child and its family is important to achieve the best possible care.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for children and their families in the general intensive care unit. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews with 12 intensive care nurses were conducted. Qualitative content analysis was used to analyse data.  Results: The analysis resulted in four generic categories: Caring for children is an unusual situation for intensive care nurses, Family is seen as a resource, To work with the family towards the same goal and Knowledge and experience are important for intensive care nurses´ experience of caring for children. Together they formed a main category: Knowledge and experience can contribute to increased family focus.  Conclusions: The result shows insecurity and fear among intensive care nurses who care for children and their families in a general intensive care unit. The insecurity is based on a feeling of lack of knowledge and experience. The result also shows that intensive care nurses sees the family of the child as an important resource in the child's care. The insecurity of the intensive care nurse and the lack of knowledge can take time that could have been spent on interaction with the child and their family. Education and practical training are requested.