Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

Enligt statistik från Skolverket (2015) har upp till var femte elev i Sverige en annan etnisk bakgrund än svensk. Tidigare forskning säger att medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till användandet av mångkultur i lärandet, det vill säga interkulturella perspektiv, utgör en betydande roll för individens inlärning och hur individens attityd mot samhället och världen formas. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärare och pedagoger talar om interkulturella perspektiv samt om, och i så fall hur, de använder interkulturella perspektiv i fritidshemsverksamheten. Uppsatsen är skriven ur ett normkritiskt perspektiv med ett fokus på interkulturella perspektiv. Vi använder oss av blandad metod, där en webbenkät och två intervjuer har legat som underlag för vår studie och analys. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring normer och kategoriseringar men att lärare och pedagoger inte lyckas implementera kritiken mot bland annat norm i sin verksamhet. Snarare upprätthåller personal i fritidshemmen snäva kategoriseringar och dikotomier.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

Föreliggande arbete tar avstamp i tidigare forskning som behandlar hur skolan bemöter elever med svenska som andraspråk. Både forskning samt diverse myndigheter rapporterar om att barn med utländsk bakgrund utsätts för trakasserier, diskriminering samt rasism i svensk skola. Detta strider mot ett av skolans mest fundamentala arbete, det vill säga demokratiuppdraget. Uppsatsen undersöker vad svenska som andraspråkselever och skolledare på en gymnasieskola i ett multikulturellt, urbant område har för uppfattningar samt erfarenheter av interkulturellt arbete samt inkludering. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där två elevgrupper samt en grupp med rektor och biträdande rektor intervjuades. Resultatet indikerar att det finns en avsaknad av interkulturellt arbete på skolan, samt att skolledarna har en svag- samt formell syn på begreppet inkludering, som främst fokuserar på det arbete som explicit går att hitta i diverse styrdokument som skolledningen har skyldighet att följa. En eventuell förklaring till detta kan vara att inkludering i relation till mångfald samt interkulturalitet är mer diffust uttryckta i exempelvis GY11 och därför blir det upp till den enskilda rektorn hur man ska tolka och arbeta med dessa frågor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka interkulturella perspektiv inom historiebruket i sex svenska läroböcker i historia. Bakgrunden till det är att Sverige idag ses som ett mångkulturellt land och intresset av att undersöka om det framkommer i historieböckernas historiebruk. Metoden som användes var en kombination av textanalys och närläsning och via den teoretiska utgångspunkten om att granska berättelsen som öppen eller stängd. En öppen berättelse utifrån en interkulturell synvinkel ger perspektiv åt båda sidor, medans en stängd gör det inte. Historiebruket i läroböckerna undersöktes med fokus på representation, perspektiv och röst. Även historiebrukets geografiska spridning undersöktes mot bakgrund i tidigare forskning.  Syftet i undersökningen visade att alla undersökta läroböcker har någon form av utomeuropeisk kontakt i historiebruket i sina böcker. Undersökningens geografiska spridning visade till att det är en tydlig västeuropeisk dominans i historiebruket i svenska läroböcker. Historiebruket som placerades i de utomeuropeiska kontinenterna visade en stor variation på representation vilket kan spegla det svenska samhället till en viss grad. Perspektiven i de undersökta historiebruksuppgifterna visade även dem upp en stor variation, vissa med total avsaknad av perspektiv, några visade enbart upp en sida och andra gav perspektiv åt båda sidor. I förhållande till rösten i historiebruket var det en påtaglig nationell röst även när historiebruket även när uppgiften var förlagd i ett utomeuropeiskt land. Även här visade undersökningen på kontraster där ett flertal uppgifter gav en röst åt befolkningen i form av plakat och bildanalyser och i några få tillfällen släpptes den unika rösten in i historiebruket. / The purpose of this degree project was to investigate the intercultural perspective in the use of history in six Swedish history textbooks. The background to this is that Sweden today identifies as a multicultural country and the interest in investigating if that comes to show in history textbooks use of history. The method combines close reading and text analysis with the theoretical framework to investigate whether the textbooks’ storytelling can be defined as open or closed. An open story from an intercultural point of view gives perspectives from both sides, while a closed story does not. The use of history in history textbooks was investigated with a focus on representation, perspectives, and voice. Also, the geographical spread of the use of history was investigated towards earlier research.  The purpose of this study showed that all of the investigated textbooks had some tasks that focused on non-western use of history. The research geographical spread showed that there is a clear Western-European dominance in the use of history in Swedish textbooks. The use of history tasks placed on the non-European continents showed a great variation in the groups represented, which can mirror Swedish society to a certain extent. The perspectives in the investigated tasks also showed a great variation, some had a total lack of perspectives while some only showed perspectives from one side and some gave clear perspectives from both sides. The voice in the use of history tasks in Swedish history textbooks also showed variation. In some cases, the voice was given to the population through poster or picture analysis, and in a few cases there was a unique voice from people in the use of history tasks.

Världen idag blir allt mer globaliserad och länder får ett starkare mångkulturellt samhälle där det är vitalt att närma sig en interkulturell samexistens. Denna uppsats ämnar svara på frågan hur kan film användas i religionskunskapen för att skapa förståelse och acceptans för ’den andre’? samt diskutera hur normativa och stereotypa föreställningar presenteras i filmerna och huruvida dessa utmanas. Med utgångspunkt i filmerna Saved! (2004) och Bend it like Beckham (2002) analyseras och diskuteras representation utifrån begreppen intersektionalitet, interkulturalitet och normkritisk pedagogik i syfte att exemplifiera hur film kan agera som ett verktyg för att ge elever interkulturell kunskap och en djupare förståelse för den andre. Båda filmerna berör teman som religion, tradition och kultur i olika grad och med glimten i ögat, där de identitetssökande processerna är i fokus. Dessa båda titlar tillhör genren komedi med unga protagonister i elevernas egna åldrar där de behandlar och möter vardagliga problem som oförstående föräldrar, strävan efter drömmar, oväntade hinder och att hitta sin plats i samhället. Trots att en ökad xenofobisk diskurs växer fram inom olika mediala plattformar besvarar denna text att kulturell mångfald är något att värna om. Vidare framkommer det att film är ett bra redskap i klassrummet för att minska bryggan mellan kulturella skillnader där fokus ligger på samexistens och illustrerande av främmandegörande processer.

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är: Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera? Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden? Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter? Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina? Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret. Jag har använt mig av exempel på hur andra svenska och internationella företag anpassat sitt PR-arbete till den kinesiska kontexten för att skapa ytterligare en dimension. Vidare belyses respondenternas svar ur skenet från Hofstedes dimensioner kollektivism, maktdistans, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering samt Halls teori om låg och hög kontext. Min slutsats är att interkulturell kommunikativ kompetens snarare rör sig om social kompetens och förståelse, vilket grundar sig i att lyhördhet, ödmjukhet, självinsikt och självkännedom är ledord för all kommunikation – oavsett om det är intra- eller interkulturell sådan. Skillnaderna i kulturerna skall inte överdrivas då människor i grunden är ganska lika. Majoriteten av de svenska och kinesiska respondenterna har aldrig råkat ut för något större problem på grund av kulturella skillnader. Sverige och Kina är inte så långt ifrån varandra som mycket litteratur insinuerar. I ljuset av den förberedande fältstudien, enkätintervjuerna och viss litteratur vågar jag påstå att stora delar av litteraturen präglas av ett närapå sensationsjournalistiskt angreppsätt med dualistiska perspektiv som exotifierar och mystifierar Kina.     Seeing is believing! Vi ser inte Kina som det faktiskt är, utan som vi hoppas, tror eller fruktar att det är. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets / I have through a preparatory field survey; literature review and survey interviews examined Swedish and Chinese business representatives’ experiences from the intercultural meeting, based on Swedish companies operating on the Chinese market. It was the purpose of the essay and I have started from the question: How has Swedish and Chinese business representatives experienced the intercultural meeting? Underlying questions are: What cultural factors create the Chinese communication style? How does Swedish business representatives experience the intercultural meeting with the Chinese market? How does Chinese business representatives experience the intercultural meeting with Swedish business representatives? Which of the study presented factors could facilitate the intercultural meeting of the Swedes continued business in China? This is done by identifying differences between Swedish and Chinese culture with the aim to explain underlying factors to why we perceive each other as we do, and through this highlight a selection of opportunities and pitfalls that the Chinese culture may have on Swedish companies operating on the Chinese market. The theoretical framework consists of theories in public relations, and intercultural communications. The literature review focuses on factors such as mianzi, lian, guanxi and philosophical influences that have an impact on the communication pattern. I have used examples from Swedish and international companies that have adapted their public relations work for the Chinese context to create an additional dimension. Moreover, the respondents’ answers are elucidated in the light of Hofstede’s dimensions of collectivism, power distance, masculinity, uncertainty avoidance, time orientation and Halls’s theory of low and high context. My conclusion is that intercultural communicative competence, rather are social skills and understanding, which is based on responsiveness, humility, self-awareness and self-knowledge – keywords in all aspects of communication whether it is intra- or intercultural such. Differences in cultures should not be exaggerated since people are fundamentally quite similar. The majority of the Swedish and Chinese respondents have never encountered any major problems due to cultural differences. Sweden and China are not as far apart as much literature insinuates. In the light of the preparatory field survey, survey interviews and some literature I venture to say that much of the literature is characterized by an almost sensational journalistic approach with dualistic perspective exotifying and mystifying China.     Seeing is believing! We do not see China as it actually is, but as we hope, believe and fear it is. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets

<p>The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.</p>

The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.