Bakgrund: Trauma orsakar livshotande skador och mortalitet världen över och är förenat med stort lidande för den drabbade och dennes närstående. Ett välfungerande multidisciplinärt team är betydelsefullt för att åstadkomma bästa möjliga omhändertagande av patienten och minskar risken för komplikationer och dödlighet. Ett välfungerande teamarbete i det multidisciplinära teamet med olika kompetenser är en komplex uppgift som ställer höga krav på medlemmarna i teamet. Specialistsjuksköterskor i traumateamet har en betydande roll för teamarbetet vid omhändertagandet av traumapatienten. Syfte: Syftet var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av nyckelfaktorer till ett välfungerande teamarbete vid traumalarm nivå 1.Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med användning av kritisk incident teknik. Resultat: Analysen av data resulterade i sex kategorier: Att ha en tydlig och riktad kommunikation i traumateamet, Att ha ett strukturerat och professionellt traumaomhändertagande, Att träna inför och reflektera efter traumalarm, Att förbereda traumarummet och traumateamet, Att ha tydlig rollfördelning och tydligt ledarskap i traumateamet samt Att ha en god stämning och ett lugnt klimat. Slutsats: Teamarbete vid traumalarm nivå 1 är en komplex uppgift där det inte finns enavgörande faktor, utan en rad olika faktorer som är beroende av varandra för ett välfungerande multidisciplinärt teamarbete. Studien ger en djupare förståelse för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för ett välfungerande teamarbete. Vikten av att få öva motiverar till att mer resurser behövs för att kunna genomföra fler simuleringsövningar

Bakgrund: Etiken inom vården går mot en personcentrering där varje patient ska ses som en unik person med resurser och behov. Samtidigt saknas det vårdpersonal. För att möta rekryteringsbehovet som finns har förändringar varit nödvändiga. Förändringar av kompetensmixen kan medföra att vården blir fragmenterad och helhetsbilden över patienten går förlorad. Det finns en kunskapslucka angående personcentrerad vård på vårdavdelningar som genomfört kompetens-mix.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på medicinska vårdavdelningar som genomfört kompetensmix.Metod: En kvalitativ metod med datainsamling genom tolv enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Materialet analyserades med en induktiv ansats. En innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier “Att etablera relationer”, “Att utforma vården i partnerskap” och “Att vårdkontexten påverkar” och tio underkategorier. Relationen mellan patient och sjuksköterska sågs som viktig för att kunna anpassa vården efter person. Flera utmaningar för personcentrerad vård lyftes där det framkom att såväl organisationen som vårdpersonal behöver skapa förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad vård.Slutsats: Det upplevs positivt att bli avlastad av farmaceut och servicepersonal men sjuksköterskorna har helhetsansvaret över patienterna och har erfarenheter av att det främst är antalet patienter per sjuksköterska som behöver minska för att möjliggöra personcentrerad vård. / Background: Ethics in healthcare is moving towards a person-centred approach where each patient is to be seen as a unique person with resources and needs. At the same time, there is a lack of nursing staff. In order to meet the recruitment needs, changes have been necessary. Changes to the skill mix can mean that care becomes fragmented, and the overall picture of the patient is lost. There is a knowledge gap regarding person-centred care in medical wards that have imple-mented skill mix.Aim: The aim was to illustrate nurses' experiences of person-centred care in medical wards that have implemented skill mix.Methods: A qualitative method with data collection through twelve individual semistructured interviews was used. The material was analyzed with an inductive approach. A content analysis of the manifest content was carried out.Results: The analysis resulted in three main categories "To establish a relationship", "To design care in partnership" and "That the care context has influence" and ten subcategories. The relationship between patient and nurse was seen as important in being able to adapt care to the individual. Several challenges for person-centred care were raised, where it emerged that both the organization and health care professionals  need to create conditions to enable person-centred care.Conclusion: It is perceived positively to be relieved by the pharmacist and service staff, but the nurses have overall responsibility for the patients and have experience that it is mainly the number of patients per nurse that needs to be reduced to enable person-centred care.

Bakgrund: Ett av huvudområdena hos sköterskan är att arbeta hälsofrämjande och därmed förebygga sjukdom, bland annat genom riktade hälsosamtal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskriver tre huvudkategorier som är särskild vanligt förekommande i sjuksköterskornas egna utsagor om att hålla riktade hälsosamtal, och som har särskild betydelse för deras upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården. Dessa tre huvudkategorier är faktorer relaterade till sjuksköterskan, faktorer relaterade till verksamheten och faktorer relaterade till patienten. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården vittnar om att god erfarenhet och kompetens även skapar ett gott hälsosamtal. Deras upplevelser belyser även vikten av ett gott ledningsstöd för, och goda förutsättningar för planering av, det riktade hälsosamtalet. Därutöver visar studien genom sjuksköterskornas upplevelser hur deras utövande av ett produktivt hälsosamtal ständigt utmanas av patientens intresse, insikt och potential och benägenhet att kommunicera med sjuksköterskan. / Background One of the main areas of a nurse is to work with health promotion and to prevent illness. Hence, the health talk is a prioritised part of a nurse conversations. Aim This study aims to describe nurses’ experiences of conducting health conversations in the primary care. Method The study was conducted as a qualitative interview study with eight nurses participating and the material was analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results The results describe three areas that are particularly and frequently common in the nurses’ experiences of conducting the healthtalk, and that they ascribe the most importance. These areas are factors relating to the nurse, factors relating to the authorities, and factors relating to the patient Conclusions The study concludes that the nurses believe that good experience and competence create a good health talk. It also concludes that the health talk benefits from support and priority from the authorities. Lastly, the study concludes that the nurses believe that conducting a productive health talk continually is challenged by the patient’s interest of and insight in their health, and their potential to communicate well with the nurse.

The aim of this study was to explore the experiences of employees in the social care sector regarding servant leadership. Eight employees were interviewed, and the interviews were transcribed. Subsequently, a thematic analysis of the material was conducted. Four themes were identified: "Diverse functions of communication", "Clarity and expectations across professional roles", "Diverse pathways to development anchored in psychological safety",  and "Interpersonal relationships”. Each theme comprised two to four sub-themes. The employees perceived communication through dialogue as pivotal for a functional relationship with their manager. It served not only as a means to address and resolve issues but also as a tool for relationship-building. Furthermore, the employees discussed their differing expectations on the manager and of themselves. The aspect of trust-based leadership, where the manager is less controlling and provides greater autonomy, was experienced as both beneficial and stressful. The latter was interpreted as a consequence of unclear expectations, leading to performance anxiety. Limited financial resources were perceived as a barrier to development, although this was not attributed to the manager but rather seen as a consequence of political decisions made at higher levels of governance. Trust was perceived as fundamental for fostering a positive relationship between the manager and employees.

När en person ser en skiftnyckel är det inte säkert att personen ser något som är bra att ha när man ska skruva en mutter. Beroende på vad personen vanligtvis använder skiftnyckeln till och vilket problem som personen just då står inför kommer personen att se olika saker. Är det en spik som ska spikas ner kanske personen ser skiftnyckeln som ett alternativ till en hammare. Är det en sten som ska bändas upp kanske skiftnyckeln kan användas som en hävstång. Att ett redskap kan beskrivas på många olika vis och användas till många olika ändamål stämmer även för matematiska redskap. Genom att undersöka vad elever ser när de tänker på bråk och vad de tänker när de räknar med bråk kan läraren anpassa undervisningen för attoptimera elevernas inlärning. Med hjälp av intervjuer där elever besvarar bråkrelaterade uppgifter ger detta arbete en bildav vilka representationsformer eleverna har rörande bråk. Genom uppdelning i operationell och strukturell begreppsbild ger resultatet en fingervisning om vilka begreppsbilder eleverna har samt hur och när de används. Frågeställning Huvudfrågorna som detta arbete försöker svara på är: • Vilka begreppsbilder av matematiska bråk besitter eleverna? • Finns det en systematik i när eleverna använder olika begreppsbilder? En begränsning med detta arbete är att endast tre elever valde att delta. Eleverna var från tre olika skolor i två olika kommuner. Gemensamt för informanterna var att de använde en bildligt beskrivande och strukturell begreppsbild när de beskrev vad bråk är. När frågorna övergick till att göra matematiska beräkningar lämnade alla informanter bilderna och övergick till att använda inlärda och automatiserade processer, operationella begreppsbilder. Processer som de i många fall inte kunde förklara varför de fungerade, eleverna visste bara att de fungerade. Ett stickspår i undersökningen var introducerandet av ”bråk som ett antal av en enhet”. Detta tankesätt var nytt för eleverna men alla förstod tanken och lyckades lösa vissa uppgifter både snabbare och säkrare med hjälp utav den. Denna studie är kvalitativ och visar endast på hur de svarande eleverna ser på bråkräkning. Hur andra elever tänker och räknar på bråk besvaras inte. / When a person sees a wrench, the person might not understand the benefit of it as a tool to tighten a screw-nut. Depending on what the person normally uses the wrench for and the problem the person is facing at the time. The wrench provides different solutions for the person. If it is a nail that needs to be attached, the wrench can be used as a hammer. If it is a rock that needs to be pried up, the wrench can be used as a lever. A tool can be described in many different ways regarding the way it should or could be used and this also applies to mathematical tools. By examining students relation to fractions andhow they think about THEM the teacher can adapt the teaching to optimize the learning. With guidance from the interviews where students answered fraction-related tasks, this report provides a picture of what type of representation the students have regarding fractions. By dividing into operational and structural conceptual image, the result gives an indication of which conceptual images the students have and how and when they are used. Question The main questions that this report tries to answer are: • Which conceptual images of mathematical fractions do the students have? • Is there a system by which a student uses different types of conceptual images? One limitation with this study is that only tree students participated. Common to the respondents was that they used a pictorial descriptive, a structual conceptual image trying to describe what fractions are. When the questions turned to mathematical calculations, all respondents left the images and switched to using learned and automated processes, operational conceptual images. Processes that , they could not explain , why they worked but the students only knew that they worked. One sidebar in the survey was the introduction of ”fractions as a number of a unit”. This way of thinking was new to the students but they all understood the idea and managed to solve certain tasks both faster, and safer with the help of it. This study is qualitative and only shows how the responding students view fractions. How other students think and count fractions is not answered.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ambulanspersonalen har en ökad risk för att utsättas för arbetsrelaterad stress vilket kan leda till såväl psykiska som fysiska skador. Det kan i sin tur påverka ambulanspersonalens funktionsförmåga och därmed kan såväl omvårdnaden för patienten samt patientsäkerheten komma att äventyras och risken för att patienten ska drabbas av en vårdskada samt ett vårdlidande ökar. Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte, fem män och sex kvinnor deltog. Inklusionskriterierna var att informanterna var yrkesverksamma inom ambulanssjukvården. Således var ingen yrkeskategori inom ambulanssjukvården exkluderad. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Materialet har analyserats med hjälp av manifest analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade på att ambulanspersonalen upplevde en arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen och dess inverkan på patientsäkerheten kunde ses utifrån flera olika perspektiv, såväl negativa som positiva. För hög arbetsrelaterad stress upplevdes ogynnsamt för såväl ambulanspersonalen som för patienten och dess säkerhet medan en rimlig nivå av stress ansågs gynnsamt. Stöd och kunskapsutbyte mellan kollegor och stöd från organisationen upplevdes vara en viktig del i arbetet inom ambulanssjukvården för att besvara den emotionella belastning som den arbetsrelaterade stressen kunde framkalla, känslan av att vara otillräcklig samt att vilja prestera. Slutsats: Ambulanspersonalen tillsammans med enhetscheferna för ambulanssjukvården bör gemensamt identifiera faktorer som utlöser stress på individnivå för att bibehålla ambulanspersonalens hälsa, utveckling samt bibehålla patientsäkerheten. / Background: Previous research has shown that ambulance personnel have an increased risk of exposure to work-related stress, which can lead to both psychological and physical harm. This in turn may affect the functional ability of ambulance staff, potentially jeopardizing patient care as well as patient safety. The likelihood of a patient experiencing healthcare injury of suffering related to care is also increases. Aim: The objective of the study was to illuminate the experiences of ambulance personnel regarding work-related stress and its impact on patient safety. Methods: A qualitative study was conducted. Eleven semi-structured interviews were conducted to address the study's aim, involving five men and six women. The inclusion criteria stipulated that the informants were actively working in ambulance healthcare. Consequently, no professional category within ambulance healthcare was excluded. The participants were recruited by convenient and snowball selection. The data was analysed using a manifest analysis method. Results: The result is summarized in three categories and seven subcategories. The results showed that ambulance personnel experienced work-related stress. The experience of the work-related stress and its impact on patient safety could be viewed from various perspectives, both negative and positive. A high work-related stress was perceived unfavourably for both the ambulance personnel, the patient and the patients´ safety, while a reasonable level of stress was considered beneficial. Support and knowledge exchange among colleagues, as well as organizational support, was seen as an important part in ambulance healthcare to address the emotional burden that the work-related stress could evoke, the feeling of insufficiency, and the desire to perform. Conclusion: The ambulance personnel, together with unit managers for the ambulance healthcare, should collaboratively identify factors that can trigger stress, to sustain the ambulance personnels health, development and patient safety.

Studiens syfte är att belysa förskollärares resonemang kring musik i förskolan och dess potentiella möjlighet till att främja delaktighet samt att söka kunskap kring ämnet. Studien är gjord med semistrukturerade intervjuer av ett fåtal förskollärare och arbetet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Relevanta begrepp som används i den här studien är medierande redskap, scaffolding, interkulturell kompetens och ”musicking”. Resultatet visar att musik enligt förskollärarna spelar en betydande roll för delaktighet i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarnas eget intresse anses påverka musikundervisningen som genomförs. / The purpose of the study is to illustrate preschool teachers’ reasoning about music in preschool and its potential opportunities to promote participation and to seek knowledge about the subject. The study is made with semi-structured interviews of a few preschool teachers and the work is analysed with a sociocultural perspective. Relevant concepts used in this study include mediation tools, scaffolding, intercultural competence and “musicking”. The result shows that, according to the preschool teachers, the music plays a significant role in participation in early childhood education. It also shows the reasoning that the preschool teachers’ own interest shapes the music education that is carried out.

Bakgrund: Efter en särskild händelse, som till exempel barnhjärtstopp eller oväntade dödsfall, kan sjuksköterskor uppleva en negativ påverkan på sitt emotionella välbefinnande och sin yrkesmässiga förmåga. För att mildra de påfrestningar sjuksköterskan utsätts för i arbetet visar forskning att någon form av stöd är viktigt, men det saknas konsensus om vilket som är det optimala stödet efter en särskild händelse. Forskning indikerar att bristande välmående hos sjuksköterskor kan ge empatitrötthet, vilket kan ge en negativ påverkan på patientvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter en särskild händelse på akutmottagning. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och resulterade i tolv informanter. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera och sortera data i gemensamma kategorier.   Resultat: Det övergripande temat var mänsklig sårbarhet och stödets inverkan, vilket framkom i den latenta analysen. Den bygger på den manifesta analysen där tre kategorier framkom; Känslomässig påverkan; Behovet av stöd och avlastning och Utmaningen i att få adekvat stöd. Slutsats: Slutsatsen är att det är viktigt att sjuksköterskor får tillgång till direkt avlastning och stöd för att mildra de känslomässiga påfrestningar som kommer efter en särskild händelse. / Background: After a critical incident, such as pediatric cardiac arrest or unexpected death, nurses may experience a negative impact on their emotional well-being and professional ability. Research indicates that some form of support is important to mitigate the stress that nurses experience at work, but there is no consensus on what the optimal support after such an event is. Research suggests that nurses' poor well-being can lead to compassion fatigue, which can negatively affect patient care. Aim: To describe nurses' experiences after a critical incident in the emergency department. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and conducted through semi-structured interviews with nurses at an emergency department in the southern region of Sweden. A purposive sampling method was selected and resulted in twelve participants. Graneheim and Lundman's content analysis was used to analyze and sort data into common categories. Results: The overarching theme was human vulnerability and the impact of support, which emerged in the latent analysis. It is based on the manifest analysis where three categories emerged: Emotional impact; Need for support and relief; and Challenges of obtaining adequate support. Conclusion: The conclusion shows the importance of providing nurses access to immediate counseling and support to mitigate the emotional stress that follows a critical incident.

Bakgrund: De patienter som har hemsjukvård har ofta flera samtidiga medicinska sjukdomar och är vanligen äldre personer. Eftersom alkoholkonsumtionen i den äldre befolkningen ökar är sannolikheten hög att i hemsjukvård möta patienter som konsumerar alkohol. Att ge vård och omvårdnad i patientens hem skiljer sig från andra vårdkontexter på grund av hemmet som vårdmiljö, patientens integritet, vårdrelationen samt även utifrån samverkan med andra vårdgivare. Tidigare forskning visar på olika svårigheter för sjuksköterskor att samtala med patienter om alkoholkonsumtion och olika förhållningssätt i vårdandet av patienter som konsumerar alkohol.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 12 sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården belystes från olika aspekter. Studiens resultat mynnade ut i fyra kategorier: Hinder för att samtala med patienten om alkoholkonsumtion, Ökad samverkan efter samtal om patientens alkoholkonsumtion, Varierande förutsättningar för sjuksköterskan att samtala med patienten om alkohol samt Konsekvenser av samtal om alkohol med patienten.  Slutsats: Vård och omvårdnad av patienter som konsumerar alkohol i hemsjukvården påverkades på olika sätt utifrån sjuksköterskans erfarenheter av att samtala eller inte samtala om alkohol med patienten. Kunskaper, riktlinjer och rutiner för stöd samt bedömning av patientens alkoholkonsumtion behöver förstärkas och implementeras för att en säker vård och omvårdnad ska kunna ges av sjuksköterskor i hemsjukvården. / Background: The patients within home health care often have several different diagnoses of medical illnesses and are usually older people. As alcohol consumption in the elderly population increases, the probability of encountering patients who consume alcohol within home health care is high. Providing care and nursing in the patient’s home differs from other contexts of care because of the home as a care environment, the patient’s integrity, the relationship of care and because of the cooperation with other providers of care. Previous research shows varying difficulties for nurses in talking to patients about alcohol consumption and different approaches in caring for patients who consume alcohol.  Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of talking about alcohol with the patient and with other providers of care in home health care.  Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with 12 nurses in home health care. The interviews were analysed using manifest content analysis.  Result: Nurses’ experiences of talking about alcohol in home health care with the patient and with other providers of care around the patient were highlighted from different aspects. The results of the study unfolded in four categories: Obstacles in talking with the patient about alcohol consumption, Increased cooperation after talking about the patient’s alcohol consumption, Varying conditions for the nurse to talk to the patient about alcohol, and Consequences of talking about alcohol with the patient. Conclusion: Care and nursing of patients who consume alcohol within home health care was affected in different ways based on the nurse’s experiences of talking or not talking about alcohol with the patient. Knowledge, guidelines and routines for support and assessment of the patient’s alcohol consumption need to be strengthened and implemented so that safe care and nursing can be provided by the nurses in home health care.

Bakgrund: Inom neonatalvård vårdas sjuka och för tidigt födda barn med varierande vårdbehov. För att främja anknytning och välbefinnande är hud-mot-hud och familjecenterad omvårdnad en central del inom neonatalvården. Hud-mot-hud har flera fördelar för barnet och föräldern men respiratorvård kan vara en utmanande faktor för att möjliggöra denna typ av vård på ett tryggt och säkert sätt.  Syfte: Var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes. Elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av neonatal intensivvård och respiratorvård vid fem olika neonatalavdelningar deltog. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal och granskades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre generiska kategorier: Att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård och dess positiva effekter, Att vårda hud-mot-hud medför utmaningar, Att använda strategier för att möjliggöra hud-mot-hud. Barnsjuksköterskorna strävade för att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård. Deras erfarenhet var att vårdmiljön var av betydelse samt att förflyttningen var en utmanande faktor. Med strategier och erfarenhet upplevde de att de etablerade en säker och trygg vård hud-mot-hud.  Slutsats:  Med vetskap om fördelarna med hud-mot-hud har barnsjuksköterskorna en viktig del i att främja hud-mot-hud i den neonatala intensivvården. Genom inarbetade rutiner för hud-mot-hud som bidrar till en trygg och säker vård är det betydelsefullt att ytterligare neonatalavdelningar tar del av detta för att alla barn ska få lika och rättvis vård i Sverige. / Background: Children who are born prematurely or sick have different needs of care in the neonatal unit. To promote attachment and well-being, skin-to-skin contact as well as family centered care are important. Skin-to-skin contact has several advantages for the newborn and the parents, but respiratory care can be a challenging factor to enable this type of care in a safe and secure way.  Aim: Was to describe pediatric nurses' experiences of providing skin-to-skin care during respiratory care.  Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Five neonatal units participated, involving 11 pediatric nurses with experience in neonatal intensive care and respiratory care. Semi-structured interviews were conducted through video calls and analysis using qualitative manifest content according to Graneheim and Lundman (2004).  Result: The content analysis results in three generic categories: Skin-to-skin care with respiratory care and the positive outcomes, Skin-to-skin care involves challengers, Employing strategies to enable skin-to-skin care. The pediatric nurses aimed to provide skin-to-skin care during respiratory care. Their experience was that the environment was significant, and that mobility was a challenging factor. With strategies and experience, they felt that they established a safe and secure skin-to-skin treatment. Conclusion: With an understanding of the benefits of skin-to-skin contact, pediatric nurses have an important part in promoting it in neonatal intensive care. With incorporated routines for skin-to-skin that can contribute to a safe and secure care, it is significant that further neonatal units take part so that all newborns get the same care in Sweden overall.