När symfoniorkestrar lägger program för nästa säsongs konsertserier finns det många saker att tänka på. De konstnärliga ledarna har sina idéer, musikerna har sina idéer, det finns krav från politiken, sponsorer: många saker påverkar hur man bestämmer det som kommer att spelas på konserthuset, och som publiken kommer att höra och se. I den här intervjustudien kommer jag att gå in på vad som ligger bakom två orkestrars konstnärliga ledningars beslut kring konsertprogram. I den här studien har jag använd mig av metoden grundad teori: teorin grundas direkt ur data. Jag kom fram till att orkestrarnas programläggning påverkas av ett samspel av politiska och ekonomiska faktorer, varav den viktigaste är ekonomin. / When the management of a symphony orchestra makes the planning of the coming season, they have plenty of factors to take into consideration. The artistic leaders have certain ideals and ideas, there is the demands from the government and sponsors: there are many factors that influence the decision making, what the audience will hear and see. In this interview study I will investigate the decision making of two orchestras artistic managements: Which are the ideas behind their decisions? The method and theory I used is grounded theory. The planning of the concert season is influenced by a combination of political and economical factors, of which economical factors play a major role.

Det har skett en stor utveckling av vården med betydande förändringar för personer som har en psykiatrisk diagnos och funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen och Lagen om stöd till vissa funktionshindrade har stiftats och boenden har iordningställts för att möta individuella behov. Förekomst av hot och våld är ett ökande problem inom arbetslivet och tidigare forskning visar att sjuksköterskor är särskilt utsatta. Det finns lite fokus på hot/våldsperspektivet inom kommunala verksamheter och sjuksköterskans roll i detta, varpå denna studie förlagts dit. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om och erfarenhet av att förebygga hot och våld inom socialpsykiatrin. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Med ändamålsenligt urvalsförfarande intervjuades sju sjuksköterskor som var verksamma vid stödboenden i tre kommuner. En kvalitativ dataanalys genomfördes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att relationen utgör grunden för det komplexa förebyggande arbetet och att rätt kompetens underlättar förståelsen för detta. Det fanns en förväntan av att sjuksköterskan har en central roll med motstånd. Sjuksköterskan hade lite utrymme till det förebyggande arbetet på grund av sin breda otydliga roll inom socialpsykiatrin. Slutsatser som drogs är att det finns förbättringspotential i det förebyggande arbetet. Det handlade främst om att tillgodose rätt kompetens samt att utarbeta gemensamma riktlinjer för det förebyggande arbetet.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

With the increasing trust and power of influencers on social media, more research and information are needed on how influencers affect the emotions of their followers. The climate that exists on social media today contributes to calls for unsustainable consumption, which is something that influencers in particular contribute to. This phenomenon is something that requires knowledge, especially in the perspective where people's emotions are analyzed. This study will therefore study how FOMO (Fear Of Missing Out) is experienced on Instagram, from a consumption perspective among young women. The study also aims to investigate how impulsive consumption is triggered by FOMO created by influencers on Instagram. This is relevant as the concept of impulsive consumption creates an unsustainable consumer society. Since, according to previous research, influencers have a great impact on young social media users, this study also seeks to understand which specific characteristics have the greatest impact on purchase decisions. The empirical material has been collected through eight qualitative interviews that have been analyzed using the analysis strategy of thematization. The analysis has answered the three research questions set for the study: • How do young female social media users relate to the potential relationship between FOMO and impulsive buying decisions? • What emotions are created in young female social media users during impulsive consumption on Instagram? • What specific characteristics of influencers do young female social media users perceive as triggers for impulsive buying? The results of this paper shown that FOMO is a problem linked to consumption on social media. However, there is no established sense of fear but rather a sense of shame. Thus, the concept of SOMO (Shame Of Missing Out) is proposed in the study's discussion as the concept could be relevant for further studies. The study has also concluded that influencers affect the behavior of friendship circles, which means that people who do not follow influencers are also affected by their behavior in consumption. There are differing opinions about which character traits of influencers are seen as triggers for impulsive consumption. It appears from the collected empirical data that down-to-earth character traits are effective, but also character traits that show a luxurious lifestyle. This study has shown that there is an established problem regarding FOMO, consumption and influencers that needs attention. However, more research is needed to be able to draw more reliable conclusions on the subject / I takt med influencers ökade förtroende och makt på sociala medier krävs det mer forskning och information hur influencers påverkar deras följares känslor. Klimatet som finns på sociala medier idag bidrar till uppmaningar om ohållbar konsumtion, detta är något som främst influencers bidrar till. Detta fenomen är något som kräver kunskap framför allt i perspektivet där människors känslor analyseras. Denna studie kommer därmed att studera hur FOMO (Fear Of Missing Out) upplevs på Instagram, ur ett konsumtionsperspektiv hos unga kvinnor. Studien ämnar även att undersöka hur impulsiv konsumtion triggas av FOMO som skapas av influencers på Instagram. Detta är relevant då impulsiv konsumtion skapar ett ohållbart konsumtionssamhälle. Eftersom influencers enligt tidigare forskning har stor påverkan på unga sociala medieanvändare söker denna studie även att förstå vilka specifika karaktärsdrag som har störst påverkan på köpbeslut. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer som har analyserats utifrån analysstrategin tematisering. Analysen har besvarat de tre ställda forskningsfrågorna för studien: • Hur förhåller sig unga kvinnliga sociala medieanvändare till den potentiella relationen mellan FOMO och impulsiva köpbeslut? • Vilka känslor skapas hos unga kvinnliga sociala medieanvändare vid impulsiv konsumtion på Instagram? • Vilka specifika karaktärsdrag hos influencers upplever unga kvinnliga sociala medieanvändare är triggande för att handla impulsivt? Resultatet i denna uppsats visar att FOMO är ett problem kopplat till konsumtion på sociala medier. Däremot framkommer det inte en konstaterad känsla av rädsla utan snarare en känsla av skam. Därmed föreslås begreppet SOMO (Shame Of Missing Out) i studiens diskussion då begreppet skulle kunna vara relevant för fortsatta studier. Studien har även kommit fram till att influencers påverkar vänskapskretsars beteenden, vilket gör att personer som inte följer influencers likväl påverkas av deras beteenden inom konsumtion. Det finns spridda åsikter kring vilka karaktärsdrag hos influencers som ses som triggande för impulsiv konsumtion. Det framkommer från den insamlade empirin att jordnära karaktärsdrag är effektiva, men även karaktärsdrag som visar på en lyxig livsstil. Denna studie har visat att det finns ett konstaterat problem angående FOMO, konsumtion och influencers som behöver uppmärksammas. Det krävs däremot mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser kring ämnet.

Bakgrund: Antalet planerade hemförlossningar i Sverige ligger idag på runt 100 per år. Kvinnor som har genomgått en hemförlossning upplever starka känslor av autonomi och tillit till sina kroppar och sin förmåga att föda barn. Fler önskar själva välja födelseplats samt vara delaktiga i sin vård och planering därav och i de beslut som tas under en förlossning. Motiv: Jag önskar med detta examensarbete undersöka varför kvinnor väljer att föda hemma och hur den förlossningen har upplevts i jämförelse med tidigare förlossningar på sjukhus. Vilka tidigare erfarenheter har bidragit till att kvinnor väljer att föda hemma? Hur kommer det sig att kvinnor väljer att betala för sin hemförlossning? Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka kvinnors motiv till och erfarenheter av att föda i hemmet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att välja hemförlossning på grund av negativa upplevelser i samband med sjukhusförlossning, att föda på egna villkor och att uppleva kontinuerligt stöd och närvaro av barnmorskor. Konklusion: Motiv som självbestämmande, en tryggare förlossning med barnmorskor som ger personcentrerad vård fick kvinnorna att välja hemförlossning fortsättningsvis. Förlossningsvården bör eftersträva en mer inkluderande och säker vård, där även valfri förlossningsmiljö kan erbjudas. Det kan medföra att fler kvinnor känner sig trygga var de än föder, samt ha valmöjligheten att föda hemma med professionellt stöd oavsett var de är bosatta och oberoende av socioekonomiska faktorer. En god förlossningsupplevelse med färre medicinska insatser, minskade obstetriska skador och en trygg miljö kan motverka negativa känslor kopplat till förlossning, skapa välbefinnande och stärka empowerment. / Background: The number of planned home births in Sweden today is around 100 per year. Studies show that women who have had a home birth, experience strong feelings of autonomy and confidence in their bodies and ability to give birth. More people want to choose their own place of birth and be involved in their care, planning and the decisions that are made during a birth. Motive: With this thesis, I want to investigate why women choose to give birth at home and how that birth has been experienced in comparison with previous births in hospitals. What previous experiences have contributed to women choosing to give birth at home? How come women choose to pay for their home birth? Aim: The purpose of this study was to investigate women's motives for and experiences of giving birth at home.Methods: Semi-structured interviews were conducted with six women. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Three main categories and ten subcategories emerged. The main categories are: To choose home birth due to negative experiences in connection with hospital birth, to give birth on one's own terms and to experience continuous support and presence of midwifes. Conclusion: Motives such as self-determination, a safer childbirth with midwives that provide person-centered care made women choose homebirth in the future. Maternity care should strive for more inclusive and safe care, where an optional delivery environment can also be offered. This can mean that more women feel secure wherever they give birth and have the choice to give birth at home with professional support regardless of where they live and regardless of socio-economic factors. A good delivery experience with fewer medical interventions, reduced obstetric injuries and a safe environment can counteract negative emotions linked to childbirth, create well-being, strengthen empowerment.

Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda. / The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.

Bakgrund: Att jobba i den stressfulla och komplexa miljö som tillhör intensiv- och akutsjukvårdens vardag har visat sig medföra större risker för att utveckla arbetsrelaterad stress och negativa känslomässiga reaktioner. En sjuksköterskas förmåga att hantera sina egna känslor påverkar direkt omvårdnaden och relationen till patienter och deras familjer. För att bibehålla en god psykisk hälsa och välbefinnande är det viktigt för sjuksköterskor att utveckla och använda effektiva strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Metod: Designen för arbetet gjordes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sjutton specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesi intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Metoden för att analysera data var kritisk incidentteknik. Resultat: Analysen av data resulterade i fem slutkategorier. Specialistsjuksköterkors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner innefattade; Att prata om händelsen med andra, Att ta stöd i varandra och hjälpas åt, Att tillåta sig att visa känslor och känna med patienten, Att strukturera upp arbetet, fokusera på vad som ska göras och lita på sin kompetens samt, Att utöva egenvård och ta hand om sig själv Slutsats: Att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar har visat att det är avgörande för att upprätthålla en hög nivå av arbetsprestation och professionalism. Studien ger en djupare förståelse för hur olika strategier kan användas för att sjuksköterskan ska behålla en god hälsa och kunna ge en god omvårdnad. En nyckelfaktor var att prata om händelsen och en önskan om större stöd och uppmärksamhet inom ämnet från både verksamheten och sjuksköterskeutbildningens håll.

Elektrokardiogram (EKG) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för diagnostik i ambulanssjukvården. Att kunna tolka EKG korrekt är av vikt för att säkerställa en säker vård för patienten. Tidigare forskning om ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att tolka EKG saknas. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att tolka EKG i samband med prehospital vård. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer och induktiv ansats. Tolv intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet som resulterade i tre generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna erfar en personlig utveckling, ett organisatoriskt stöd och beaktar vårdmötet vid tolkning av EKG. Erfarenheten är att två olika dimensioner, den existentiella dimensionen och den strukturella dimensionen, påverkar ambulanssjuksköterskorna vid tolkning av EKG i samband med prehospital vård. Ett korrekt tolkat EKG kan ge patienten bättre förutsättningar för en god vård. Enligt ambulanssjuksköterskorna i studien tycks arbetslivserfarenhet ge mer kunskap inom EKG-tolkning, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Kontinuerlig utbildning inom EKG-tolkning kan troligtvis behövas. / Electrocardiogram (ECG) is a common aid for diagnostic work up in ambulance care. To be able to interpret the ECG correctly it is important to ensure a safe care for the patient. Previous research regarding ambulance nurses’ experience of interpretating the ECG is lacking. The aim with the study was to describe ambulance nurses’ experiences of interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. The study is of qualitative design with unstructured interviews and an inductive approach. Twelve interviews with ambulance nurses were carried out. Qualitative content analysis was used to analyze the findings which resulted in three generic categories with two to four subcategories each. The study showed that the ambulance nurses experience a personal development, an organizational support and consider the care meeting when interpretating ECG. The experience is that two different dimensions, the existential dimension and the structural dimension, affect the ambulance nurses when interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. A correctly interpretated ECG can give the patient better conditions for a good care. According to the ambulance nurses in the study work experience seem to give more knowledge in ECG-interpretation, which differs from previous research. Continuous education in ECG-interpretation is probably required.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas. / Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem hos barn-och ungdomar som orsakar lidande hos gruppen. När ett barn eller en ungdom kontaktar vården för stöd remitteras personen till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Patientgruppen kan genomgå ett lidande i väntan på behandling och interventioner. Självskadebeteende i ung ålder ökar risken för suicid flera år efter vilket innebär att det behövs stöd, bedömning och tidiga insatser för att förebygga detta. Sjuksköterskor som möter patientgruppen har ett stort ansvar och kompetens för att minska riskbeteenden och främja friskfaktorer. Studier visar betydelsen av att minska lidandet hos patientgrupper där sjuksköterskans förutsättningar för detta tidigare inte belysts. Studien belyser vilka förutsättningar sjuksköterskan har att minska lidandet i mötet med barn- och ungdomar med självskadebeteende. Syftet var att belysa sjuksköterskors inom barn och ungdomspsykiatrins upplevda möjligheter att minska lidandet genom att stödja barn och ungdomar med ett självskadebeteende. En intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Tre huvudkategorier framträder i resultatet, “Genom tillit och förtroende skapas ett helhetsperspektiv “, “Den upplevda vikten av kunskap” och “Upplevelsen av utmaningar och begränsningar” som utmynnande i åtta subkategorier. Sjuksköterskor som möter patientgruppen visar resultatet är ovärderliga i sin yrkesroll för att minska lidandet genom stödsamtal, helhetsbedömningar och kunskapsspridning. Brist av resurser och tidspress hindrar sjuksköterskorna till att minska lidandet. I resultatdiskussionen framkommer vikten av tid till stödsamtal för att kunna lindra lidande samt vikten av att involvera familjen i vården. Att arbeta efter livsvärldsperspektivet och personcentrerat ökar möjligheten att minska lidandet. / Self-harming behavior in children and young people is a growing public health issue, often leading to significant suffering. When seeking support, these individuals are referred to child and youth psychiatry (BUP), where delays in treatment can exacerbate their distress. Early intervention is crucial as self-harming at a young age increases the risk of future suicide. Nurses play a pivotal role in reducing risk behaviors and promoting protective factors for this patient group. This study explores nurses' perceptions of their ability to support children and adolescents with self-harming behavior within child and adolescent psychiatry. Using semi-structured interviews with nine nurses, a qualitative content analysis revealed three main categories: "Through trust and confidence a holistic perspective is created," "The perceived importance of knowledge," and "The experience of challenges and limitations," with eight subcategories emerging from these themes. The findings highlight the essential role of nurses in mitigating suffering through supportive conversations, comprehensive assessments, and knowledge sharing. However, resource shortages and time constraints significantly hinder their effectiveness. The discussion emphasizes the need for adequate time for supportive conversations and involving the family in care to alleviate suffering. Adopting a lifeworld perspective and person-centered approach can enhance the potential for reducing suffering in this vulnerable group.