Varje barn har rätt att lära sig om sin omgivning och närmiljö. Undervisning om naturen måste börja redan i förskoleklass, men denna sortens undervisning kan se väldigt olika ut beroende på skola och kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklass undervisar om naturen. Frågeställningen undersöks i relation till den didaktiska triangeln med de tre didaktiska frågorna vad? varför? hur? i fokus. Studien vilar på en sociokulturell grund med sambandet mellan tänkande och kommunikation som grund. Genom djupgående samtal kring olika lärares naturvetenskapliga praktiker har beslut kring undervisning diskuterats och problematiserats. Empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex olika lärare från tre olika kommuner i södra Sverige. Empirin har sedan behandlats och bearbetats med hjälp av en innehållsanalys. Den didaktiska frågan varför? visade att syftet med naturundervisningen var att ta tillvara på elevernas nyfiken och intresse för sin närmiljö, samt att väcka omtanke och ta hand om miljön. Den didaktiska från vad? visade att de två viktigaste faktorerna vid val av ämnesområde var läroplanen och elevernas intressen. Den didaktiska frågan hur? visade att flera olika metoder användes dels för att variera undervisningen, dels för att individanpassa efter klassens behov.

SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.

Det här examensarbete handlar om språkutveckling på fritidshemmet. Huvudsyftet meddenna studie är att undersöka lärarnas perspektiv på arbetet med språkutveckling påfritidshemmet. För att kunna besvara studiens syfte har vi använt oss av följandefrågeställningar: Hur beskriver fritidspedagogerna språkutveckling på fritidshemmet?Vilka metoder och arbetssätt används för att främja språkutveckling hos eleverna påfritidshemmet? Hur upplever och beskriver fritidspedagogerna hinder som uppstår ispråkutvecklande arbete på fritidshemmet?Empiri till vår studie samlades in genom kvalitativa metoder i form avsemistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fyra olika fritidshem. Materialetfrån intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet ochnågra av dess centrala begrepp.Resultaten visar att de flesta aktiviteter som anses främja elevernas språkutvecklingsker i grupper. De mest förekommande aktiviteter som upplevs av pedagogerna somspråkutvecklande är: samtal utifrån elevernas intressen, högläsning, skapande avmultimodala berättelser och lek. Även om dessa aktiviteter anses varaspråkutvecklande kan dessa, enligt pedagogerna, inte alltid genomföras på grund avtidsbrist och stora barngrupper.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera elevernai sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS användersig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltogi studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken,detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med enhögskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ettgörande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarnai studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modetatt våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gällerlärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och ökaderas motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studieroch i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärandeskapandeprocessen

Med mitt arbete ville jag undersöka om det ur ett lärarperspektiv, uppfattas negativt eller positivt att arbeta ämnesintegrerat. Under arbetet sökte jag relevant litteratur och forskning för att se hur forskare tänker om saken. Jag intervjuade fem lärare med erfarenhet av ämnesintegrerad undervisning. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats och en fenomenografisk forskningsanalys låg mitt fokus på vilken inställning lärare har till ämnesintegrerad undervisning och vad det finns för möjligheter och hinder med ämnesintegrerad undervisning. Jag ville också undersöka lärarnas uppfattningar av naturvetenskap och ämnesintegrerad undervisning.Lärarna i studien definierar ämnesintegrerat arbetssätt på samma sätt, där lärarnas erfarenheter och åsikter kring ett ämnesintegrerat arbetssätt var dock inte enbart positiva. När det gäller möjligheter för ett ämnesintegrerat arbetssätt så nämner lärarna att de anser att man med en verklighetsanknuten undervisning kan skapa goda samhällsmedborgare och att undervisningen skapar motivation samt förståelse genom ett elevinflytande och aktivt kunskapssökande.Medans hinder för en ämnesintegrerad undervisning handlar till stor del om organisatoriska problem, om lärarnas rädsla över att tappa kontrollen över undervisning, svårigheter att hitta ett gemensamt undervisningsinnehåll och risken av att tappa bort viktiga ämneskunskaper.Oavsett om lärare väljer ämnesspecifikt eller integrerat arbetssätt, så menar lärarna att de i undervisningen ska knyta ämnet till verkligheten. Flera av lärarna förespråkar även att undervisningen i naturvetenskap bör ske både ämnesspecifikt och ämnesintegrerat då de menar att man på detta sätt får kontroll över elevernas kunskapsutveckling och inte missar ämneskunskaper.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Länge har pojkar dominerat i betygen inom kunskapsämnet Idrott och Hälsa i skolan. Påsenare år har man kunnat se en förändring av detta då pojkar tenderar att i allt högreutsträckning inte uppnå betyget E eller högre enligt Skolverkets betygsstatistik. Syftetmed detta examensarbete är att presentera orsaker som kan leda till skillnaderna mellanflickors och pojkars betyg inom skolämnet idrott och hälsa i grundskolan ur ettlärarperspektiv och den övergripande frågeställningen är följande; Vad berorförändringen mellan flickors och pojkars betygsresultat i idrott och hälsa på, enligt lärarepå fältet?Fokus har varit att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju behörigaidrottslärare, som arbetat med grundskolans senare år, få insikt i hur de tänker kring denna förändring och vilka orsaker de tror kan ligga bakom. Studien tar avstamp i genusteorioch resultatet visar att lärarna tror på snarlika orsaker till varför betygsstatistiken ser utsom den gör. Lärarna betonade framför allt att läroplansskiftet 2011 var enbakomliggande orsak till denna förändring. Skiftet gjorde ämnet mer teoretiskt vilketlärarna tror gynnar flickorna mer. Detta kopplar de i de flesta fallen till flickornas tidigareoch högre mognadsgrad. Att teoretiska arbetsmoment gynnar flickor lyfts även iuppsatsen under “tidigare forskning”. Här lyfts också hjärnans utveckling och mognad,vilket generellt sett sker två år tidigare hos flickor än pojkar, som en bidragande orsak tillatt flickor presterar bättre i alla skolans ämnen än vad pojkar gör.I diskussionen vävs tidigare forskning och resultat samman med våra egna tankar. Det ärtydligt att det finns en tanke kring flera bakomliggande orsaker till varför betygsresultatenser ut som det gör hos de idrottslärare vi intervjuat. I de flesta fall har lärarna sett enutveckling i sin egen betygssättning som speglar den som återges av Skolverkets statistik.Mer forskning behövs göras för att kunna vända en eventuell negativ trend där allt fler imindre utsträckning blir godkända. Detta är dock något som behöver diskuteras inom allaskolans olika ämnen. / For a long time, boys been most successful when it comes to grading in the subject ofSport and Health in school. In recent years, we have been able to see a change in thegrading’s since boys tend to increasingly not achieve the grade E or higher according tothe National Agency for Education's grading statistics. The purpose of this study is topresent reasons that could contribute to the difference between the grades of girls andboys in Sport and Health in elementary school, from a teacher's perspective. Thecomprehensive question of issue is; What is the cause of the change between gradesamong girls and boys in Sports and Health, according to teachers on the field? The studyhas been focused at teacher in the secondary school, from year seven to nine.The study is based on gender-scientific theory and through qualitative semi-structuredinterviews, seven qualified sports teachers have been interviewed about the reasons theybelieve could be the reason behind the change. The result shows that the teachers believe in similar reasons why the grading statistics look like they do. Factors such as theintroduction of the new curriculum, the students 'and teachers' expectations of the sportssubject and the concept of gender are highlighted as common themes in almost allinterviews.