Spelling suggestions: "subject:"7intervjuer."" "subject:"14intervjuer.""
581 |
Med Glimten i ögat : En fallstudie om hur intranätet Glimten används och upplevs ur medarbetarperspektivAl-Adhadh, Alaa, Lundberg, Sarah January 2020 (has links)
In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building. The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method. We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses. The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.
|
582 |
Förväntningar av artistprofileringCharry Qvarforth, Antonio January 2020 (has links)
Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.
|
583 |
Digital teknik i undervisning : En kvalitativ studie i förskolanFridlund, Elin, Nordstedt Hartmann, Nathalie January 2021 (has links)
Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.
|
584 |
Digitala versus traditionella läromedel i naturkunskap på gymnasiet–en jämförande studie : En kvantitativ och kvalitativ studie av hur digitala läromedel och traditionella läroböcker utvecklar elevernas lärande och motivation.Pancevac Jönsson, Christina January 2021 (has links)
Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.
|
585 |
"Vad ska det vara bra för?" : En kvalitativ intervjustudie om improvisationens plats i den högre klassiska instrumentalundervisningen / "What is that supposed to be good for?" : A qualitative interview study on the place of improvisation in higher classical instrumental music educationPontelius, Filip January 2022 (has links)
Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.
|
586 |
Att dra nytta av mångfalden i förskolans verksamhet. : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar av interkulturellt arbete.Amanda, Arlasjö, Johanna, Ångström January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.
|
587 |
FORMATIVA BEDÖMNINGSTRATEGIER I SLÖJD : Nio slöjdlärares berättelser om formativ bedömning i slöjdLundberg, Jenny, Solander, Sofia January 2021 (has links)
Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.
|
588 |
Mannen som omsorgsgivare i förskolan : En intervjustudie kring manliga pedagogers förståelse av och strategier i förskolans omsorgsarbeteHalvarsson, Jehanni, Fuenzalida, Andréz January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att med hjälp av en genusanalys undersöka hur män i förskolan förstår och ser på omsorgsaspekten i sitt arbete samt vilka strategier de uppger att de använder i omsorgsrelaterade situationer. I vårt tillvägagångssätt har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tillhörande frågeguide vilket vi sedan transkriberat och analyserat. I studiens resultat kunde vi uppmärksamma manliga pedagogers syn på omsorg samt hur de uppger att de förhåller sig till den. Genom respondenternas yttranden kunde vi i samband med vår tematiska analys urskilja ett flertal strategier som männen använder sig av i förskolans omsorgsarbete.
|
589 |
Bildämnets relevans i förskola & förskoleklass : En kvalitativ intervju-och observationsstudieBoren Bolinder, Sabina, Wali, Palwasha January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares uppfattning om bildämnet. Studien ämnar också undersöka vad som händer i situationer där barnen skapar fritt tillsammans med andra barn respektive vad som sker under styrda bildaktiviteter. Detta undersöks genom en kvalitativ observationsstudie och intervjustudie. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes intervjuer med tre förskollärare och två förskoleklasslärare, samt genomfördes videoobservationer vid olika tillfällen under fria bildaktiviteter och lärarledda bildaktiviteter på förskolan. Genom intervjuerna gavs det svar på våra forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar om hur de bedriver bildämnet samt vad förskollärarna vill uppnå genom bildarbetet. Genom observationerna besvarades forskningsfrågorna som handlade om hur barn och pedagoger agerar för att skapa intersubjektivitet och hur de upprätthåller den samt hur pedagoger agerar för att skapa ett lärande, men också hur barns kamratkultur kommer till uttryck under bildaktiviteterna. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det barndomssociologiska perspektivet. Resultaten visar att de fria bildaktiviteterna och de lärarledda bildaktiviteterna har båda viktiga fördelar och tycks vara lika viktiga att bedriva i förskolan och skolan. Resultatet visar vidare att bildskapandet tycks vara ett viktigt redskap som används i förskolan och skolan för att utveckla barnens kommunikativa och matematiska förmågor. Genom bildaktiviteter ges barnen möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt än enbart det verbala språket. Detta bidrar till att barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga vilket i sig leder till att barn får sina röster hörda och får inflytande över sitt eget lärande. I resultatet framkom det även om bildämnets positiva effekter på skolans andra ämnen.
|
590 |
”Ingen miljö är språkligt främjande, om det inte finns vuxna eller andra barn” : - En kvalitativ studie om förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhetFredlund, Amelia, Izat, Kashma January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet. Genom semi-strukturerade intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi fått en inblick i hur åtta förskollärare på sju olika förskolor i Mellansverige upplever att de arbetar för att stödja barn med språklig sårbarhet. I den hämtade video-observationen ges exempel på strategier för hur förskollärare kan arbeta i praktiken för att stimulera språkutvecklingen hos språkligt sårbara barn. Den insamlade datan i första delstudien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra och beskriva hur förskollärare upplever att de arbetar med språklig sårbarhet i spontana respektive planerade undervisningssituationer. Den andra delstudien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt och samtalsanalytiskt perspektiv för att besvara hur arbetet kan ta sig uttryck i praktiken. Studiens resultat pekar på att förskollärarna arbetar med att stödja barn med språklig sårbarhet i spontana undervisningssituationer genom att använda planerade undervisningsmaterial. Vi tolkar också att det finns en medvetenhet hos förskollärarna när det gäller betydelsen av deras roll i den sociala interaktionen för att främja språkligt sårbara barns språkutveckling. I analysen av resultatet från de olika delstudierna tolkar vi att förskollärarna använder olika strategier i arbetet för att stödja barn med språklig sårbarhet. Vidare förekommer det ringa variation i hur förskollärarna upplever att de arbetar för att realisera läroplansmålen i Lpfö18.
|
Page generated in 0.0676 seconds