Svenska myndigheter har en skyldighet att sprida information, vilket bland annat görs genom kampanjfilmer. Bilder påverkar mottagarens känslor och inställning, inom marknadskommunikation förekommer stereotyper både för olika kön och etniciteter. Myndigheter har ett större demokratiskt ansvar att anpassa sin kommunikation efter än privat sektor. Denna studie ämnade att undersöka om fenomenet stereotyper förekommer i myndigheters kommunikation. Studiesyftet var att undersöka hur myndigheter med högt förtroende, inom olika verksamhetsområden porträtterar människor av olika kön och etnicitet i kampanjfilmer samt diskutera vilka potentiella implikationer stereotypers förekomst kan ha på myndigheter. Studien är en komparativ fallstudie baserat på myndigheterna Skatteverkets, Polisens och Folkhälsomyndighetens kampanjfilmer. I en multimodal analys analyserades filminnehållet i tre respektive två filmer från år 2021 utifrån en frågemall. Dessa myndigheter kategoriserades som myndigheter med högt förtroende baserat på studier från Medieakademin.Huvudresultatet var att myndigheter med högt förtroende generellt porträtterar olika människor på ett likvärdigt eller jämställt sätt, på grund av att inga stora skillnader gick att utläsa från materialet. Vissa skillnader fanns i porträtten, huvudsakligen för olika kön, avseende rolluppgifter och scenografi. Sammantaget gick det därmed inte att säga att stereotyper var ett allmänt förekommande fenomen i myndigheters kampanjfilmer

I den här uppsatsen undersöks hur sexualbrottsartiklar är uppbyggda i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Fokus kommer att ligga på rubriker. Det finns mycket forskning om genus och media men inte specifikt om dessa typer av artiklar. Uppsatsen har utgått från ett genusperspektiv med kvinnan som offer och mannen som gärningsperson, eftersom det är kvinnor som i högst utsträckning utsätts för våldtäkter.  Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att 7,8 procent av kvinnor uppgav att de utsatts för sexualbrott 2022. Majoriteten av dem som misstänks för våldtäkt eller andra sexualbrott är män.  Genom en kvantitativ innehållsanalys kodades 100 artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen utifrån genus- och gestaltningsteorin. I den här studien undersöks hur rubrikerna och artiklarna är uppbyggda, vad de innehåller och vem som får uttala sig i detta ämne. Vårt resultat visar att rubrikerna ofta handlar om flera saker och att kvinnan är det vanligaste subjektet i dessa artiklar. Utifrån vårt resultat kan vi också se att det ofta är polisen som får komma till tals med talminus eller att ingen uttalar sig med talminus. En anledning till detta är att det är vanligare att texterna inom ämnet är notiser, och i en notis har man inte alltid ett talminus.

Bakgrund Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch där det råder en vertikal könssegregering, kvinnor rekryteras in i revisionsbranschen men har svårt att nå ledarpositioner och andra högre befattningar. Balans senaste jämställdhetsundersökning visar att 78,9 % av alla partners i de sju största revisionsbyråerna i Sverige är män. Kvinnlig framgång vad gäller maktfulla och inflytelserika positioner i organisationer är absolut nödvändigt för att uppnå jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor som män. Frågan som ställs är om det finns skillnader i utförandet av revisionsarbete mellan kvinnor och män och om det är det som förklarar den rådande könssegregeringen i revisionsbranschen. Syfte Syftet med denna studie är att utforska och jämföra kvinnliga respektive manliga revisorers revisionsarbete samt utforska huruvida deras karriäravancemang påverkas till störst del av deras individuella revisionsarbete eller av deras kön. Metod Studien delas upp i två delstudier, en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien samlas tidigare forskning in och bearbetas. I intervjustudien används en kvalitativ metod och datainsamling sker genom intervjuer. Slutsats Vårt resultat visar att det inte finns några skillnader mellan hur kvinnor och män utför en revision. Trots detta missgynnas kvinnor i revisionsbranschen och når inte lika höga positioner som män. Resultatet indikerar att det främst beror på att kvinnor blir mammor och tar mer ansvar för familjen vilket gör att de har svårare att leva upp till den övertidsnorm som finns i revisionsbranschen. Resultatet visar även att starka könsnormer fortfarande råder inom branschen, ett tecken på det är att kvinnliga revisorer bemöts sämre och ifrågasätts mer än manliga revisorer av klienter. / Background The audit industry is a male dominated industry where a vertical gender segregation exists, women are recruited into the audit industry but have difficulties in achieving leadership positions and other senior positions. Balans latest equality survey shows that 78,9 % of all partners in the seven biggest audit firms in Sweden are men. Female success regarding powerful and influential positions in organisations are absolutely necessary to achieve equality and the same possibilities for women as for men. The question being asked is if there are any differences in audit practice performance between women and men and if that can explain the current gender segregation in the audit industry. Purpose The purpose of this study is to explore and compare female respectively male auditors audit practice performance and explore whether their career advancement is mostly affected by their individual audit practice performance or their gender. Method The study is divided into two substudies, a litterature study and an interview study. In the litterature study previous research is collected and processed. In the interview study a qualitative method is used and the data collection is made through interviews. Conclusion The result shows that there are no differences in how female and male auditors perform an audit. Despite this women are disadvantaged in the audit industry and do not reach as high positions as men. The result indicates that this problem mainly exists because of the fact that women become mothers and take more responsibility of the family which makes it harder to live up to the audit industry’s overtime norm. The result also shows that strong gender norms still exist in the industry, a proof of that is that female auditors are still more mistreated and questioned than male auditors by their clients.

I denna vetenskapliga essä problematiseras normen om ”den goda leken”, hur verksamma i förskolan tenderar att värdera och reglera barns lek utifrån etiskt utmanande element, så som krig, våld och könsstereotypa roller. I och med den vetenskapliga essäns utformning möts i denna reflekterande text mina egna erfarenheter och tankar med forskning och teori från andra praktiker, forskare och författare. Min utgångspunkt ligger i ett självupplevt dilemma, vilket presenteras i inledningen, där en förskolas reglering av leken och pedagogernas tolkning av läroplanen resulterade i ett strängt förbud mot krigslek, ett förbud jag själv inte klarade av att upprätthålla. Problematiken visar sig redan inledande ligga i lärandeperspektivet på lek och den allmänna synen på den generella pojkleken. I reflektionen som sedan följer söker jag dels skapa förståelse för kollegiets agerande, hur det kom sig att det reglerande förbudet föreslogs och vad enigheten kom sig av, dels också en djupare kunskap i vad som hindrade mig från att upprätthålla beslutet och därmed normen. / In this scientific essay I problematize the norm of ”the good play”, how practitioners in the preschool tend to evaluate and regulate children's play based on ethically challenging elements, such as war, violence and gender-stereotyped roles. With the scientific design of the essay my own experiences and thoughts will meet with research and theory from other practitioners, researchers and writers in this reflecting text. My starting point is in a self-perceived dilemma, as presented in the introduction, where a preschool’s regulation of the play and the teachers' interpretation of the curriculum resulted in a strict prohibition on war play, a ban I did not manage to sustain. Initially, the problem turns out to be in the learning perspective on the play and the established perception of boys' play in general. In the reflection that follows I seek both to create an understanding of the teaching staff’s actions, how it came about that the regulatory ban was proposed and what inspired the consensus, and also a deeper knowledge of what prevented me from upholding the decision and thus the norm.

<p>Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter <em>Kärlekslivets och äktenskapets etik </em>skriven av Arvid Runestam och <em>Trivsel och trassel i äktenskapet</em> skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor:</p><ul><li>Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?</li><li>Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet?</li><li>Vad anses hota kristendomens livsetik/värld?</li></ul><p>Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman <em>Under det rosa täcket, </em>Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman <em>Totem och Tabu, </em>och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen <em>Thérèse Raquin</em> skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor: Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen? Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet? Vad anses hota kristendomens livsetik/värld? Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen.

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time,  took the whole world by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.          Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about, and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits. / Prinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne.          Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.

Kompetens och värme är viktiga dimensioner vid bedömning av individer och grupper. Kvinnor uppfattas stereotypt som varma och män som kompetenta. I studien undersöktes om det i en fiktiv anställningssituation finns en skillnad mellan hur män och kvinnor framställer sig avseende kompetens och värme. En internetbaserad enkätstudie genomfördes med 299 deltagare. Den sökta tjänstens kvalifikationsgrad och en tänkt konkurrents kön varierades i en mellan-individdesign. Data analyserades med en femvägs mixad ANOVA. Resultaten visar att en individ som vill framstå som kompetent drar ner sin förmedlade värme. Denna så kallade kompensationseffekt framträder extra tydligt när självpresentationen sker med könstypiska karaktärsdrag. Kvinnor vill, sammantaget och som grupp, framställa sig mer positivt än män. Inga andra skillnader i självpresentation identifierades baserat på deltagarens eller konkurrentens kön. Vidare undersöktes om en tänkt konkurrents kön påverkar värderingar hos den sökande. Lägre sexism rapporterades av män som föreställde sig en kvinnlig jämfört med en manlig konkurrent.

In today’slabor market there’s a distinct sectioning between the sexes where some of the labors are seen as more manly, while other labors are seen as typically female. But if you were to compare todays situation with how it once was there a clear pattern showing that more women and men are working in a labor dominated by the opposite sex. The aim of this study was to investigate the wat women experience the demands and expectations placed on them in the construction industry. Our study will shed light on how women in the construction industry feelthey are treated by their male colleagues, the demands placed on them and which expectations their colleagues andmanagers have on them.The theoretical framework for the study consisted ofYvonne Hirdmann’s gender system (1998), Lena Abrahamsson’s theory of restoration (2000), Mia Hultin’s the glass ceiling (2003) and Charlotte Holgersson’s theory of homosociality(2003). The study was conducted with a hermeneutic approach where six women working in the construction sector were interviewed.The main interpretation of the study show that the majority of womenbelieve that they are treated well, but that there is a kinshipamong their male colleagues, which is difficult to penetrate.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.