Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Background: E-commerce for groceries is growing and growing in Sweden and pure ecommerce companies are constantly entering the market. This study is based on Ica, which for a long time has been successful in the physical market through decentralization and the Ica-idea with individual retailers incollaboration and physical stores. To meet the new type of consumer behavior and competition Ica has developed a number of e-commerce solutions. Including the phenomenon of dark stores that indicates a new type of centralization within the group. Purpose: The purpose of this study is to analyze the experienced opportunities and limitations of a retailer-owned franchise organization in the Swedish grocery trade in its development work of e-commerce. A further purpose is to shed light on the interviewees reasoning about whether dark stores are a sustainable solution from a competitive and relational perspective. Method: In this study, a qualitative research strategy is applied in a case study design. The empirical data is generated through semi-structured interviews with managers and retailers from Ica stores in the Stockholm region and the ecommerce manager for Ica Sweden. The empirical data has then been codedand divided into four themes with associated subcategories. Literaturestudy: For the essay a literature study presenting theories and previous research on centralization and decentralization, vertical and horizontal integration, click-and-mortar, omni channels and competition was made. Afterwards it´s used as a basis for the theoretical comparison in the analysis part. Conclusion: Due to the ownership structure, the case organization is facing some unique conditions. Example, the decentralized power promotes quickness and opportunities for local adaptations, but also that a pure e-commerce modelwould be problematic. One solution the head office has developed is a dark stores service that the stores can use, which gives them access to a larger geographic market and leads to higher internal competition between thestores.

Föreliggande studie undersöker hur tolv oberoende förlag upplever att det är att verka i enägarkoncentrerad bokbransch där de konkurrerar mot vertikalt integrerade mediekoncerner.Studiens fokus ligger på hur respondenterna upplever att den vertikala integrationen påverkarderas möjligheter till exponering på olika typer av plattformar, samt på hur detta formar deoberoende förlagens strategier för konkurrens. De två största förlagsgrupperna i Sverige år2021 är Bonnierförlagen och Norstedts Förlagsgrupp, som båda är del av ett störremediekonglomerat där ägandeskap av både ljudboksappar, fysisk- och internetbokhandelsamt dagspress förekommer. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältteori undersöker ochanalyserar rapporten förlagsverksamheternas förutsättningar att verka inom branschen samthur de olika aktörerna agerar och varför. Metoden utgår ifrån kvalitativ innehållsanalys därpersoner i ledande position intervjuas om deras upplevelse av vad det innebär att inte vara endel av ett mediekonglomerat när det kommer till exponering och vilka strategier de har för attkonkurrera mot dem. Resultatet visar att respondenterna ser breda kontaktnät och ekonomisktkapital som viktigt för att ha möjlighet till exponering samt att det kan vara svårt attkonkurrera om synlighet hos vertikalt integrerade distributörer. Respondenterna påverkas avde större mediekoncernernas ställning i branschen i strategierna för att konkurrera mot dem,där de bland annat fyller ut tomrum som de större koncernerna missat. Studiens slutsats är attde oberoende förlagen på olika sätt, beroende på storlek, påverkas av att verka i en branschdär dominerande aktörer är vertikalt integrerade. Det kan sammankopplas med liknandefenomen inom mediebranschen, såsom journalistbranschen. / The study researches the experience of an owner-focused publishing bransch for twelveindependent publishers in which they compete alongside heavily integrated media groups.The study focuses on how the integrated media groups affect the independent publishers intheir implemented strategies to remain competitive. As of the year of 2021, the two largestpublishing groups are Bonnier Publishers and Norstedts Publishing Group. Both are part of alarger media conglomerate that has ownership of audiobook applications, physical andweb-hosted book stores as well as daily press. Starting with Pierre Bourdieu's field theory, thereport investigates and analyses the publishers prerequisites in order to act and remaincompetitive within the industry, as well as how the publishers have to act and the reasons ofwhy. The method is based on qualitative and thorough content analysis where people in aleading position are interviewed about their experience of what it means not to be part of amedia conglomerate when it comes to exhibition and what strategies they have in order toremain competitive. The results show that the respondents see broad contact networks andfinancial capital as the most important pillars in order to have the opportunity for exposureand that it can be difficult to compete for visibility versus heavily integretaded distributors.The respondents are affected by the position the larger media groups hold within the industrybut are prone to utilize strategies that fill gaps that the larger groups have missed. The study'sconclusion is that the independent publishers are affected in different ways, depending ontheir size in an industry where dominant competitors are highly integrated. There are largesimilarities within the media- and journalist industries.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter endast ha negativa utsläpp. Sveriges elbransch står inför en utmaning att möjliggöra en storskalig omställning till ett fossilfritt samhälle. Omställningen kommer att kräva stora mängder resurser vilket kommer utmana elbranschen genom att deras egna negativa miljö- och klimatpåverkan kommer att öka genom omställningens gång.  Syftet med undersökningen var att ta reda på hur hållbarhetsarbetet yttrar sig inom Sveriges elbransch eftersom samarbete möjliggör och driver arbetet med att uppnå en hållbar utveckling löd frågeställningen: Hur yttrar sig hållbarhetsarbetet inom Sveriges elbransch och finns det samarbete gällande hållbarhetsfrågor? För att undersöka hur hållbarhetsarbetet ser ut i Sveriges elbransch valdes det dels att genomföra semistrukturerade intervjuer med olika aktörer inom Sveriges elbransch och dels att genomföra en tematisk analys på samma aktörers hållbarhetsutsagor för räkenskapsåret 2021. En tematisk analys genomfördes även på de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att hållbarhetsarbetet i Sveriges elbransch är tvådelat, den ena delen innefattade att branschen i sig möjliggör omställningen till ett fossilfritt samhälle och den andra delen innefattade branschens eget hållbarhetsarbete gällande främst klimat- och arbetsmiljöfrågor. Utifrån analysen identifierades olika hinder som innefattar långa tillståndsprocesser, lagar som motverkar varandra och en avsaknad av ett grönt transformativt ledarskap, vilket försvårade hållbarhetsarbetet inom branschen. Det identifierades även att samarbeten sker främst med externa aktörer och längs med sin egen leverantörskedja medan samarbeten mellan aktörerna inom elbranschen främst rör säkerhet och arbetsmiljörisker. / By 2045 at the latest, Sweden must have no net emissions of greenhouse gases and thereafter only have negative emissions. Sweden's electricity sector faces a challenge to enable a large-scale transition to a fossil-free society. The transition will require a large amount of resources, which will challenge the electricity sector because of their own negative environmental and climate impacts will increase through the course of the transition. The purpose of the study was to find out how the sustainability work manifests itself within Sweden's electricity sector, because cooperation enables and functions as a driver of the work to achieve sustainable development, the research question was: How does the sustainability work manifest itself within Sweden's electricity sector and is there cooperation regarding sustainability issues? In order to study how the sustainability work manifested itself  in Sweden's electricity sector, semi-structured interviews were conducted with various actors within Sweden's electricity sector and a thematic analysis of the same actors' sustainability statements, sustainability reports, annual reports or their websites for the financial year 2021 was conducted. A thematic analysis was also carried out on the transcribed interviews. The result showed that the sustainability work in Sweden's electricity sector is two-sided, one side included that the sector itself enables the transition to a fossil-free society and the other side included the sector's own sustainability work regarding mainly climate and occupational safety and health issues. Based on the analysis, various barriers were identified, which include long permit processes, laws that work against each other and a lack of green transformative leadership, which made sustainability work within the industry difficult. It was also identified that collaborations primarily were conducted with external actors and along their own supply chain, while collaborations between actors within the electricity sector mainly concern occupational health and safety risks.

The study explores the project manager’s perception of the competitive dynamic amongst the projects that utilize the same organizational resources in the multi-project context.   The method used is a qualitative research design with an inductive approach where the data corpus was analyzed through thematic analysis. Ten project managers with experience in multi-project environments participated in the study. The analysis resulted in three themes. Theme 1: Competing is outdated and unsavory with the sub-themes No competition, we work together, and Friendly competition for a common goal. This theme reflects the respondents’ perception of the competitive dynamic between the projects. Theme 2: Organization set precedent with the sub-theme Governance of projects shows the respondents’ perception of their work situation with the complex nature of projects. Theme 3: Obstacles are unsolved solutions with the sub-theme Do the best you can with what you got and be a good sport about it; demonstrates the respondents’ attitudes, behavior, and view of their part in the dynamic between the other projects, the project managers, and the rest of the organization. Unexpectedly, the respondents did not appear to agree that there are competing dynamics amongst the projects that utilize the same organizational resources in multi-project organizations. Instead, many respondents were averse to competing and saw it as outdated and problematic for the organization’s success and the work environment. The results show that the respondents prefer cooperation instead of competing and choose to prioritize interpersonal relationships with their fellow project managers instead.

In the heavy truck industry, sales and service networks play an important role. Investments in network infrastructure are costly, and to be profitable, there is a critical service volume to fulfil. This is especially challenging in new markets, where service demand is low and uncertain. A possible solution is to share sales and service networks with competitors. Simultaneous cooperation and competition, co-opetition, is a complex and contradictory phenomenon that has been previously researched, but with focus on cooperation in input activities like R&D. This thesis investigates co-opetition in output activities, in sales and services, by analysing how heavy truck companies could form competitor partnerships in sales and service networks. This is done by a literature review and a multiple case study. From the analysis, a framework for assessing and designing potential competitor partnerships is presented. The framework consists of seven factors that are significant for competitor partnership success in sales and service networks; cultural fit, noncompeting products, compatible goals, excess network capacity, dedicated salespersons, high commitment, and patient implementation. This thesis contributes to science by research on co-opetition research in output activities, and by a discussion on the meaning of competition, success and partnerships. / I tunga lastbilsbranschen spelar sälj- och servicenätverk en viktig roll. Investeringar i nätverken är dyra, och för att vara lönsamma krävs en viss servicevolym. Det är särskilt utmanande på nya marknader, där efterfrågan är låg och obestämd. En möjlig lösning är att dela sälj- och servicenätverk med konkurrenter. Simultant samarbete och konkurrens, så kallad co-opetition, är ett komplext och motsägande fenomen, som tidigare forskats på med fokus på samarbete inom utveckling. Denna uppsats undersöker co-opetition inom sälj, genom att titta på hur tunga lastbilsföretag kan ingå partnerskap inom sälj- och servicenätverk tillsammans med konkurrenter. Detta görs genom en litteraturgenomgång samt en flerfallstudie. Utifrån vår analys presenteras ett ramverk för att bedöma och utforma potentiella partnerskap med konkurrenter. Ramverket består av sju viktiga faktorer för framgångsrika partnerskap inom sälj- och servicenätverk tillsammans med konkurrenter; kulturell passform (cultural fit), icke-konkurrerande produkter, kompatibla mål, överbliven kapacitet i nätverket, dedikerade säljare, högt engagemang och tålmodig implementering. Uppsatsen bidrar till forskning inom co-opetition inom sälj och med diskussion kring begreppen konkurrens, framgång och partnerskap.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining & Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.

InsurTech är en ny gren inom försäkringsbranschen som använder innovativa informationsteknologier för att effektivisera processer. Trots att försäkringsbranschen historiskt sett varit trögrörlig och inte förändrats mycket, har intresset för InsurTech ökat markant de senaste åren, vilket har skapat en betydande hype. På grund av detta syftar denna uppsats till att analysera och värdera om InsurTech kan få någon större effekt på den svenska försäkringsbranschen. Genom att fokusera på teknologierna Big data, Artificiell Intelligens, Telematik och Internet of Things undersöker uppsatsen om InsurTech kan effektivisera försäkringsprocessen och påverka marknaden och dess aktörer. Studien tillämpar en kvalitativ metod och inleds med en litteraturstudie i syfte att ge en helhetsbild av forskarvärldens bild av InsurTechs potential i dagsläget. Därefter följer en intervjustudie med experter inom försäkringsbranschen i syfte att framhäva deras bild av potentialen och vad som i dagsläget går att implementera i branschen. Studien tar avstamp i en teoretisk analysmodell baserad på ett transaktionskostnadsperspektiv. Modellen byggs upp i tre faser; Ex-ante, Avtal och Ex-post och belyser de transaktionskostnader som uppstår under försäkringsprocessen. Litteraturstudien visar på en stark hype från forskningsvärlden där potentialen framhävs starkt. Även intervjustudien visar att det finns mycket potential för InsurTech, samtidigt som den även lyfter flera hinder och utmaningar för InsurTech i dagsläget. Sammantaget kommer uppsatsen fram till att InsurTechs potential i dagsläget främst finns i AI och Big data för att effektivisera datahantering och skadereglering. Samt att utvecklingen förmodligen kommer att ske från samarbete mellan etablerade försäkringsbolag och flera nya underleverantörer. / InsurTech is a new branch within the insurance industry that leverages innovative information technologies to streamline processes. Although the insurance industry has historically been slow-moving and resistant to change, interest in InsurTech has significantly increased in recent years, creating a considerable hype. Consequently, this thesis aims to analyse and assess whether InsurTech can have a substantial impact on the Swedish insurance market. By focusing on technologies such as Big Data, Artificial Intelligence, Telematics, and the Internet of Things, this thesis explores whether InsurTech can increase the efficiency of insurance processes and influence the market and its players. The study employs a qualitative methodology, beginning with a literature review to provide a comprehensive overview of the current academic perspective on Insurtech’s potential. This is followed by an interview study with industry experts to highlight their views on the potential and current implementable aspects of InsurTech within the industry. This study is grounded in a theoretical analysis model based on a transaction cost perspective. The model is structured into three phases: Ex-ante, Contract, and Ex- post, highlighting the transaction costs that arise during the insurance process. The literature review reveals significant hype from the academic community, emphasising the strong potential of InsurTech. While the interview study indicates considerable potential for InsurTech it also points out several current obstacles and challenges. Overall, the thesis concluded that the greatest potential currently lies in AI and Big Data to enhance data management and claims processing. Furthermore, the development is likely to occur through collaborations between established insurance companies and various new suppliers.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.