Currently, the whole globe is faced with serious problems which negatively affect people around the world: increased pollution, excessive waste, and weather pattern changes. ‘Left’ and ‘right’ wing political parties alike have embraced ‘green’ politics and for many of these parties, environmental issues have become a top priority that is very much reflected in their manifestos. This study examines the environmental goals of two of Sweden’s largest political parties and how these ambitions are reflected at a local level. The conclusions I have drawn in the study have been achieved by analysing official documents and by the comparison between two Swedish municipalities. As a result of my research, I have learned that the political leanings of a party are substantial in determining the goals and works for long-term sustainability at a local level. However, whether the prevailing parties are of the ‘left’ or ‘right’ political orientation does not seem to be of big importance because both ‘wings’ in Sweden are very liberal and have very similar environmental goals.

I sydligaste Kalmar län finns ett regionalt särdrag i bebyggelsen som kallas Torsåspanel. Särdraget består i ett särskilt formspråk som präglar regionens panelklädda fasader. Denna uppsats syftar dels till att beskriva Torsåspanelens utbredning i större detalj än vad som gjorts tidigare, dels till attfördjupa kunskapen om särdragets karaktäristiska former och fasadelement. Syftet är att uppsatsen ska kunna utgöra ett kunskapsunderlag som den regionala kulturvården kan använda för att informera om Torsåspanelens bevarandevärde, men som också fastighetsägare och lokala hantverkare kan ta hjälp av vid vård av Torsåspaneler. Undersökningen består till huvudsaklig del av fältstudier där dokumentation i form av fotografering och skissuppmätning utgjort en viktig del i det undersökande momentet. En fältinventering har legat till grund fören beskrivning av utbredningens gräns, samt analys av spridningens densitetoch ett utpekande av sex kärnområden. En handfull utvalda objekt har även blivit föremål för närmare undersökning. Det insamlade materialet och observationer som gjorts under arbetets gång har därefter använts i en redogörelse av Torsåspanelens karaktärsegenskaper. Undersökningen visar att Torsåspanelen har störst spridning i Torsås kommun, men även står att finna i vissa angränsande distrikt i Kalmar, Karlskrona och Emmaboda kommuner. De två kärnområdena med högst densitet har lokaliserats till Bergkvara-Gökalund och Skällenäs samt Söderåkra, Övraby och Djursvik. Båda kärnområdena är delvis belägna inomett riksintresse för kulturmiljövården, Södramörekusten H40. Torsåspanelerna kännetecknas av locklistpaneler, ofta målade i ljusa oljefärger, vilka avslutas mot takfoten av bågfriser med rundade och karnisformade bågar. Kännetecknande är även fönsterutsmyckningar i form av tympanonformade fönsteröverstycken och utdragna karnisbågar, samt avvikande panel under nedre våningens fönsterrad av liggande eller stående typ.

My project is about changing the attitudes towards secondhand clothes in the suburbs of Kalmar with repurposing fashion. Secondhand clothes have a bad reputation in the suburbs and in my project, I am seeking where the prejudice coming from, what is acceptable, etc. in hopes to create something that is acceptable and something that grabs the interest of the people from the suburbs of Kalmar. I'm trying to spread the good things about secondhand and teaching people in the suburbs how to repurpose their own clothes in my workshop called “Repurposed+”.Hopefully, this will also connect people and create an interest/hobby for them which will benefit their futures.

The key to an organization's long-term success is a sustainable competitive advantage. In a global market characterized by fierce competition, organizations differentiate themselves no longer through their competitive position or technological or human resources but through knowledge. Such a decisive economic resource needs to be managed, giving rise to the theory of Knowledge Management (KM). Because knowledge is created and shared through social interactions, knowledge transfer is the most critical part of KM. Especially in tourist destinations, the diversity of stakeholders, each with unique skills and knowledge, represents great opportunities for innovation and the sustainable development of destinations but also great challenges. Destination Management Organizations (DMOs) are responsible to maintain the attractiveness of a destination by encouraging competing and complementary organizations to collaborate to exchange knowledge. Ultimately, the tourist experience and image of a destination are created interdependently by the tourism stakeholders. By conducting a case study in the destination of Kalmar, this paper aimed to explain to what extent a DMO manages inter-organizational knowledge transfer within a tourist destination. An explanatory sequence was used to gather primary data in three steps. First, a survey was conducted with local tourism stakeholders. Then, the local DMO and the university were interviewed. The data collected from 32 local tourism stakeholders suggest that tourism stakeholders, primarily SMEs, are lacking the resources to engage in knowledge transfer and overlook the value of external sources of knowledge. The findings of the interviews point to that there is a need to support tourism stakeholders with digitalization, to encourage tourism stakeholders to join a destination network and to close the knowledge gap through research produced by universities. This study contributes to gaining a broader understanding of the opportunities and challenges of inter-organizational knowledge transfer within the destination of Kalmar.

The populations of three–spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) in the Baltic Sea have increased tenfold over the last decade. A large increase in abundance can alter the offshore and coastal food webs. Despite of these facts, there are large gaps in the knowledge about the stickleback ecology in the Baltic and the possible effect they might have on their environment. Earlier investigations state that stickleback mainly occupy the deeper areas offshore, and only migrate to the shallow areas during May–July to spawn. Observations by recreational fishermen indicate that this may be incorrect, and that some adult sticklebacks are present in the shallow areas even during the winter. One aim of this study was to investigate the timing of stickleback migration to a shallow coastal area in Kalmar Sound. The study also aimed to examine the relative abundance in two adjacent shallow areas in the archipelago south of Kalmar, where one of the areas is a pike spawning ground. A one month long test fishing with fyke nets was started on the first day after ice break. Results show that the sticklebacks are present in the bays immediately after the ice break, and that high abundances coincide with the pike spawning period. Stomach analyses showed that sticklebacks consumed a large proportion of crustaceans, but also fish eggs were found. These results shed new light on the management actions for many of the coastal spring spawning fish species that have shown decreasing abundances during the last decades. / Bestånden av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön har ökat markant, data visar på en tiofaldig ökning under det senaste decenniet. Ökningen kan medföra att bl.a. näringsväven, till havs och längs kusterna förändras. Trots vetskapen om detta finns det kunskapsluckor kring spiggens ekologi och dess möjliga påverkan på sin omgivning. Litteratur säger att spiggen till största del bara befinner sig inne längs kusterna under maj-juli. Observationer från sportfiskare tyder på att detta inte stämmer, och att vuxen storspigg befinner sig inne längs kusten och i skärgårdsvikar året om. Ett syfte med studien var att undersöka när spiggen kom in till de grunda vikarna i Kalmarsund. Studien jämförde även spiggtätheterna mellan två närliggande områden där den största skillnaden var födan. Ett månadslångt provfiske inleddes den första isfria dagen i två skyddade vikar söder om Kalmar, där en av lokalerna var en dokumenterad leklokal för gäddor. Resultaten visade att spiggen fanns i vikarna direkt efter islossningen, och vid fisket sammanföll de största spiggfångsterna med gäddleken. Maganalyser visade att en stor andel av födan bestod av olika kräftdjur, men även romkorn hittades. Resultaten tyder på andra förutsättningar för många av de hårt ansatta vårlekande fiskarterna än vad som tidigare är dokumenterat.

Arbetet behandlar takstolar från 1500-, 1600- och 1700-tal i barockstil. Syftet är att undersöka och analysera barocktakstolar samt bidra till en ökad kunskap inom området. Målet är att presentera byggnadsteknisk information om barocktakstolar i Sverige, att presentera en jämförelse mellan svenska barocktakstolar och att presentera en byggnadsteknisk dokumentation av barocktakstolen i Kalmar Rådhus. Undersökningens metoder bestod av litteraturstudie, dokumentstudie, en analysmodell för historiska takkonstruktioner, en byggnadsundersökning och uppmätning med laserskanning samt en framtagning av geometrimodell och beräkningsunderlag. Resultatet av arbetet visar en ökad kunskap om hur barocktakstolar i Sverige är konstruerade, att det finns karakteristiska drag mellan både svenska takkonstruktioner såväl som mellan svenska och europeiska. / This thesis treat roof trusses from the 16th, 17th and 18th centuries in Baroque style. The purpose is to investigate and analyze baroque roof trusses and to contribute to an increased knowledge in this field. The aim is to present a survey and building technical information of baroque roof trusses in Sweden, to present a comparison between Swedish baroque roof trusses and to present a building technical documentation of the baroque roof truss in the City Hall of Kalmar. The research methods consisted of a literature study, document study, an analysis model for historical roof constructions, a building survey and measurement with laser scanning as well as a development of a geometry model and calculation basis. The result of this work shows an increased knowledge of how baroque roof trusses in Sweden are designed, that there are characteristic features between both Swedish roof constructions as well as between Swedish and European.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.

I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.