No description available.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study’s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard’s and Kate Soper’s thoughts. The method used is critical ideology analysis. The result shows that nature and culture is paradoxical and highly ideological conceptions. In The story of Gösta Berling, an anthropocentric and religiously oriented notion of nature is dominating, though there are some elements of an early deep ecology to be found. In Blackwater we can see a more rational and objective notion of nature as dominating, even if we sometimes can see a shallow romanticism of nature expressed by the characters, where also some groups of humans that are considered to be “closer to nature” is romanticized (for example minority groups). This is explained by the works historical contexts, where The story of Gösta Berling is written in a time of early modernism, where nature is not fully conquered, and therefore seen as mystical and sometimes as a threat to humans. Blackwater was written in a postmodern time where nature is demystified and fully conquered, and strictly speaking no “pure” and untouched nature is left to be found anymore.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster.   Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna.   Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning. I recensionerna av de senare verken från sent 50-tal och framåt är istället innehållet och språket i fokus och författarens kön har en underordnad betydelse.

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen.

I denna uppsats genomförs en kvalitativ textanalys av Helena Hedlunds tre första skönlitterära barnböcker om Kerstin. Verken vi har analyserat är Det fina med Kerstin (2018), Att vara Kerstin (2019) och Kerstin livet och döden (2020). Uppsatsens syfte är att analysera hur etik, normer och inkludering kommer till uttryck i de valda böckerna. Dessutom hur de kan användas i arbetet med värdegrundsfrågor i årskurs F–3 genom att läsa högt i klassrummet med efterföljande litteratursamtal. Resultatet av analysen visar på att böckerna om Kerstin innehåller många bra diskussionsmöjligheter kring etik, normer och inkludering som kan användas i ett undervisningssyfte. Vidare används analysen för en didaktisk diskussion där vi har valt att fokusera på högläsning och samtalet. Vi tar hjälp av tidigare forskning för visa på hur ett värdegrundsarbete kan utföras med böckerna som utgångspunkt. Exempel från varje bok kopplat till varje analysbegrepp presenteras och vi ger exempel på konkreta arbetssätt.

Denna uppsats undersöker Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten med fokus på upplevelsen av omvärlden i allmänhet och naturmiljön i synnerhet. Med fenomenologisk närläsning som metod görs en tematisk textanalys utifrån fenomenologisk och ekokritisk teoribildning. I undersökningen analyseras på vilka sätt naturförnimmelserna hos romangestalterna Annie Raft och Johan Brandberg utgör en bärande del i beskrivningen av deras förhållande till naturen, samt hur det kan förstås i relation till ett bredare kulturhistoriskt ramverk. Analysen visar på att förändringen i Annies och Johans upplevelse av miljö och omvärld avspeglas i hur de förhåller sig till den moderna civilisationen, det industrialiserade skogsbruket och den vildmarksnatur som oåterkalleligt förändrats av människan. Jämsides med att deras inställning till den mänskliga kulturen förändras synliggörs en utveckling av hur den kringliggande naturen förnims.

Fokuset i denna uppsats har varit att ta reda på hur en lärare och elever uppfattar hur genus och könsroller representeras i två specifika skönlitterära böcker, Diamantjakten och Precis som Kerstin. Den intervjuade läraren använder dessa böcker i svenskundervisningen för årskurs två. Syftet med studien var att få en djupare insikt i hur en lärare och dess elever förhåller sig till dessa representationer och hur de eventuellt påverkar elevernas uppfattning om samhället och sig själva. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, nämligen för att uppnå studiens syfte, med semistrukturerade intervjuer samt med tematisk analys av intervjusvaren. Vi intervjuade en lärare och elever i lärarens klass, för att få insikt i deras upplevelser och tolkningar av genus och könsroller i litteraturen som används i klassrummet. Eleverna intervjuades i fokusgrupper. Vårt resultat visar på en variation i hur genus och könsroller representeras i de analyserade böckerna, och det fanns skillnader i tolkning mellan lärare och elever. En del elever hade en tendens att referera till traditionella könsroller, medan läraren var mer medveten om värdet av att välja litteratur som främjar mångfald och jämställdhet. Slutsatserna från studien är dels vikten av att lärare gör medvetna val av litteratur för att främja en mer inkluderande representation av genus och könsroller i svenskundervisningen. Vidare understryker vår studie vikten av att läraren väljer böcker med en bred representation när det gäller genus för att elevernas kritiska tänkande ska utvecklas.

Uppsatsen är en motivstudie av hur den skrivande kvinnan skildras i romanerna Ingen manskvinna (1919) av Ulla Bjerne, Kärlek i Europa (1981) av Birgitta Stenberg och Grand final i Skojarbranschen (2011) av Kerstin Ekman. Motivet av den skrivande kvinnan och hur hon förhåller sig till sitt skapande utifrån könsnormativa förväntningar, analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv med Beverly Skeggs respektabilitetsteori som ramverk. Jag använder även ett intersektionellt perspektiv som analysverktyg. Uppsatsen använder sig också av genreteori utifrån konstnärsromanen och dess konventioner, som behandlas och undersöks i förhållande till de valda romanerna. / The paper is a study of how the female writer is portrayed in the Swedish novels Ingen manskvinna [No man’s women] (1919) by Ulla Bjerne, Kärlek i Europa [Love in Europa] (1981) by Birgitta Stenberg and Grand final i skojarbranschen [Grande finale in the humbug game] (2011) by Kerstin Ekman. The analysis of the novels portrayed female writer and how her writing interacts with society’s gender roles, are based on a gender theory, with Beverly Skeggs theory of respectability as the theoretic framework. I also make use of an intersectional theory as an analytic tool. The purpose of the paper is also to apply genre studies and investigate the form and conventions of the artist novel and how the selected novels relate to the genre.

The aim of this study is to study how the themes of loss, hope and place attachment is presented in relation to the concept of ecoglobalist affects in the contemporary nature writing of Swedish author Kerstin Ekman and American author Terry Tempest Williams. I have performed a comparative close reading of three works per author and discussed them in relation to the definitions of nature writing and ecoglobalist affects by Lawrence Buell and the definition of place attachment as a psychological process by Leila Scannell and Robert Gifford. I have found that all of the texts are clear cases of environmentally oriented literature, that the depictions of loss, hope and place attachment are very similar and that while Ekman focuses on the lack of general public knowledge and mostly refrains from dissolving boundaries between the self and the environment, Williams focuses more on the latter. I also found that while examples of ecoglobalist affects could be read in works by both authors in different ways, they were not present in all of the texts. / Syftet med denna studie är att studera hur förlust, hopp och platsbundenhet presenteras som teman i relation till begreppet ecoglobalist affects i Kerstin Ekmans och Terry Tempest Williams naturessäer. Jag har genomfört en komparativ närläsning av tre verk per författare och diskuterat dem i relation till Lawrence Buells definition av nature writing och ecoglobalist affects, samt Leila Scannells och Robert Giffords definition av platsbundenhet som psykologisk process. Studien fann att samtliga av texterna är klara exempel på miljöorienterad litteratur, att skildringarna av förlust, hopp och platsbundenhet har många likheter samt att Ekmans essäer fokuserar på allmän kunskapsbrist och mestadels avstår från att upplösa gränser mellan jaget och den icke-mänskliga naturen, medan Williams fokuserar mer på det sistnämnda. Jag fann även att ecoglobalist affects kunde läsas i verk av båda författarna, men inte i samtliga av de undersökta texterna.