Previous research shows that human activities have clearly caused the ongoing global warming, mainly through the release of greenhouse gases. Carbon dioxide and fuel taxes are often considered relatively cost-effective climate policy measures because they have been shown to be a successful way to reduce emissions where they have been introduced. However, support for these climate policy measures is weak and there is an attitudinal gap between the opinions of the public and experts. This essay therefore aims to increase knowledge about the connection between individuals' perceived degree of personal responsibility to counteract climate change and their support for climate policy measures in the form of paying higher fuel taxes. This has been carried out using mean value analysis as well as bivariate correlation analyses. The study´s results show that there is a weak relationship between perceived personal responsibility for reducing climate change and support for increased taxes on fossil fuels. Of the contextual factors at the country level, the results showed that it was the Quality of Government that best explained the gap between perceived personal responsibility and support for fossil fuel taxes. Social trust and GDP per capita were also important variables in the attempt to explain the weak connection. Political trust also showed a positive relationship; however, the variable had the weakest degree of explanation.

This study examines the complex interplay and relationships between national climate–, energy– and nature conservation policy within the framework of offshore wind power development in Sweden. Focusing on the potential conflicts and synergies between these policy areas, the research applies theories of Policy Integration (PI) and Environmental Policy Integration (EPI) to clarify the integration between the policy areas and whether environmental concerns are prioritized. The energy sector is developing rapidly in response to the challenges of climate change, with offshore wind power emerging as a central component in sustainable energy transitions. However, the expansion of offshore wind power poses a potential threat to marine biodiversity. The study uses a qualitative content analysis of selected national policy documents in the areas of climate, energy and nature conservation to identify important goals and concepts. The results reveal synergies between climate and energy goals, demonstrating a common motivation to reduce greenhouse gas emissions and transition to renewable energy sources. Nevertheless, conflicts arise in the energy policy area, highlighting tensions between economic benefits and the responsible use of marine resources. Marine biodiversity conservation policy exhibits strong environmental policy integration, which emphasizes the paramount importance of environmental considerations in decision-making. This research offers practical insights for policymakers navigating the intricate landscape of offshore wind deployment while emphasizing the need for a balanced approach that takes into account economic, climate and biodiversity objectives.

EMEC är en allmänjämviktsmodell som har använts av Konjunkturinstitutet för att beräkna samhällsekonomiska kostnader av styrmedel, och utvärdera kostnadseffektivitet som en del av det svenska klimatpolitiska beslutsunderlaget. Med anledning av kritik som har riktats mot modellen har detta examensarbete syftat till att analysera EMEC och dess effekter i klimatpolitiken, samt belysa och diskutera aspekter som eventuellt behövs utvecklas eller hanteras på ett annat sätt i den svenska klimatpolicyutvärderingen. En intervju - och litteraturstudie bidrog med ett kontrasterande aktörsperspektiv på olika identifierade nyckelaspekter som sedan utgjorde ett ramverk för analysen av en efterföljande empirisk studie. Resultaten visar att det finns starka skäl att påstå att modellen har överskattat kostnader av utsläppsminskningar vilket sannolikt har påverkat Sveriges klimatpolitiska inriktning. I direkt anknytning till modellen argumenteras detta bero på svårigheten i att göra antaganden om framtida teknik-och prisutvecklingar, samt på modellens statiska utformning. I samband med modellens klimatpolitiska roll kan det argumenteras bero på ett relativt kortsiktigt tidsperspektiv och en endimensionell bedömning av klimatomställningens nytta i relation till klimatfrågans långsiktighet och flerdimensionella nyttosida. Det kan också påpekas att detta fördyrar klimatpolitiken på lång sikt. En alternativ klimatpolicyutvärdering tillämpar ett bredare grepp genom att exempelvis inkludera de dynamiska kostnader som är förknippade med inlåsningseffekter i kolintensiva strukturer, vilket med en kontrafaktisk jämförelse sänker kostnaden av en klimatpolicy. Vid fortsatt styrmedelsutvärdering med EMEC föreslås en förändring av hur resultaten ska tolkas. Givet att det politiska sammanhanget också fortsättningsvis kräver kvantitativa underlag finns det ett behov av en mer varierad klimatpolicyutvärdering, där också kvalitativa aspekter och fler indikatorer än BNP beaktas som komplement. / EMEC is a computational general equilibrium (CGE) model used for calculation of societal costs and evaluation of cost-effectiveness in the decision basis of Swedish climate policy. The model has been criticized for exaggerating societal costs of policies, exemplified by Sweden's relative decoupling of GDP and carbon dioxide emissions during 1990-2010. Thereby, one could argue that the model results possibly have led to less ambitious climate targets in Sweden. With the model's suitability being questioned and an expressed need for better climate policy evaluation, this master thesis aims to analyse EMEC and its effects on Sweden's climate policy. It also aims to highlight key aspects for improved climate policy evaluation. Literature and interview studies were conducted in order to form a balanced framework of different actors' perspectives on the issue. This related to several identified aspects that were considered important by the authors in the context of the EMEC model. The subsequent empirical study of three periods of Swedish climate-political processes used these results as a basis for discussion. The results imply that the critique about exaggerated costs very likely is justified, which probably also has affected Sweden's climate-political direction. Regarding the model itself, the principal reasons are argued to be its static nature and the difficulties associated with predicting future technological- and world-market price developments. Connected to the model's role, the principal reasons are argued to be rooted in its relatively short-term perspective and one-dimensional definition of benefits, compared to the long-term and multi-dimensional nature of a transition to a low-carbon society. These features have, in this study, been argued to weaken the long-term cost-effectiveness of Sweden's climate policy. The EMEC-model's principal effects in this respect have been constituted in the arguments for general policies over sector-specific goals as well as emission reductions abroad. An alternative evaluation framework would include a wider range of benefits and costs associated with climate policy, for example dynamic costs of lock-in effects in carbon intensive structures. This would decrease the costs of climate policy in a counter-factual comparison. It could be argued that a qualitative decision basis would be more appropriate considering the complexities and difficulties associated with modelling a largely uncertain future. Especially, since model results are based on the same historic trends that need to be abandoned in order to reach future climate targets. However, considering that the climate-political process demands a quantitative decision-basis, qualitative aspects should function as a complement and gain increased emphasis in the Swedish climate- political decision basis. This would purposively broaden the framework and serve as a necessary balance to the indications given by results on GDP. Given that the EMEC model to some extent continues to constitute a basis for climate policy, suggestions for alternative interpretations of the model results have also been provided.

This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report Livestock’s long shadow, showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report. Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.

Local authorities increased interest in climate mitigation policy has in recent years attracted interest from researchers. Compared to local authorities in most other countries, Swedish municipalities enjoy a larger portion of autonomy. This makes them particularly interesting to study from a policy mobility perspective. The aim of this study is to explore how local authorities develop climate policy, the case chosen for this inquiry is Örebro municipality and its climate strategy approved in 2016. By applying the theoretical framework of policy transfer, to some extent, but especially policy mobility the thesis discovers how local authorities develop their climate policy. It also uncovers from where they gather knowledge and inspiration, faced with the global scope of climate issues. The result show that policy mobility provides great explanatory value in understanding the assemblage that is Örebro municipality’s climate strategy. The result, however, also challenges the notion forwarded within the field of policy mobility that the national scale is not very important for local policy development. The study also show that some policy areas are more easily influenced by the global scale, while other areas are more depended on similarities in context between the ‘sending’ and the ‘receiving’ actor, that is Örebro municipality. / Lokala myndigheter har tagit allt större plats i klimatpolitken och även tilldragit sig allt mer uppmärksamhet från forskare. Tidigare har bekämpning av klimatförändringar endast funnits på den globala och nationella nivåns agendor. När fler aktörer kliver in öppnas nya områden upp för studier av olika slag. Inom policymobilitetsfältet har forskare intresserat sig för hur lokala myndigheter formar sin politik, hur policyer färdas från en kontext till en annan och vad den processen gör med policyerna. Jämfört med motsvarande myndighetsnivå i de flesta andra länder har svenska kommuner ett betydligt större mått av självbestämmande. Denna långtgående rådighet gör dem särskilt intress- anta att studera ur ett policymobilitetsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lokala myndigheter utformar sin klimatpolitik, som fall används Örebro kommuns klimatarbete och då särskilt den klimatstrategi som kommunfullmäktige antog 2016. Genom användningen av teoribildningen kring dels policytransferering men främst policymobilitet studerar uppsatsen hur dessa lokala myndigheter agerar och var de hämtar kunskap och inspiration ifrån när de ställs inför den globalt omfattande frågan om klimat- förändringar. Policymobilitetslitteraturen visar sig bidra med viktiga förklaringsvärden för att förstå den assemblage som Örebro kommuns klimatstrategi utgör. I resultatet fram- går dock att den nationella skalnivån inte förlorat sin betydelse för lokala myndigheters policyutveckling till den grad som tidigare studier inom policymobilitetslitteraturen pekat ut. Den visar också på att policyer inom vissa områden lättare hämtas hem från en global kontext medan det i andra sammanhang ligger närmare till hands att inspireras av andra lokala myndigheter i samma situation och med en liknande kontext som den egna.

Climate change is described as the greatest security challenge of our time. Climate-related events do not only run the risk of damaging the environment we depend on, but also risk undermining our political, economic and social systems.The European Union is an influential player and key actor in the fight against climate change and has in recent years adopted a number of ambitious initiatives. In December 2019, the European Union launched The European Green Deal, with the objective of making Europe a carbon-neutral continent by 2050. In June 2021, the first European Climate Law came into force, which incorporates the goal of a carbon-neutral continent by 2050 into European legislation. This thesis aims to examine to what extent the EU’s new climate policy is based on Green Growth Theory and what consequences this can have for security policy. The core of Green Growth Theory is the belief that economic growth is, or can be made, compatible with the ecology of our planet. However, the Green Growth Theory has been criticized by several researchers for lacking empirical evidence. This thesis finds that the EU’s climate policy is to a large part based on Green Growth Theory. Paradoxically, this causes both security and insecurity for the European Union. Economic and geopolitical security is sustained by continued economic growth creating competitiveness in the global arena. Nevertheless, environmental insecurity is triggered as the new climate policy is based on a theory that lacks empirical evidence, prioritizes economic growth and measures success in measures that disregard a sizeable part of the total emissions.

I denna avhandling studeras en ny teknik för att hantera växthuseffekten. Den nya tekniken heter koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och granskades av FN:s klimatpanel 2005 och tillskrevs då möjligheterna att stå för 15-55% av alla CO2-reducering fram till 2100 och detta till en 30% lägre kostnad än vad som annars vore möjligt. EU är en framträdande pådrivare av CCS och för fram att växthuseffekten inte kan hanteras utan att CCS implementeras skyndsamt. CCS beskrivs i dessa sammanhang som en hållbar teknik. CCS är emellertid förbunden med långtidslagring, en betydande teknisk komplexitet och tillämpas främst på kolkraftverk. Storskaliga satsningar på CCS kan medföra att kolanvändningen ökar. Syftet med avhandlingen är att analysera de vetenskapliga och politiska ansträngningarna att visa att CCS är en eftersträvansvärd teknik för att hantera växthuseffekten. Utifrån perspektivet ekologisk modernisering och genom granskning av studier av vetenskapliga rapporter, artiklar i massmedia, politiska dokument och intervjuer genomförs studien. Scenerier och prognoser har en central funktion för att kunna påvisa att CCS är en eftersträvansvärd teknik. I flera av dessa scenarier framställs en närmast linjär teknikutveckling och flera betydelsefulla problem och hinder bortses från. CCS framstår som en teknik med stor teknisk och ekonomisk potential och i massmedia beskrivs CCS ofta som oumbärlig. En mer nyanserad bild framträder vid intervjuer med CCS-experter då fler osäkerheter och hinder lyfts fram. Förståelsen för varför denna teknik för stöd av många starka aktörer blir även tydligare. Den dominerande beskrivningen av CCS egenskaper och inverkan på energisystemen ligger i linje med det som är utmärkande för den ekologiska modernisering och således även för det dominerande sättet att bedriva energi- och klimatpolitik idag. / In this dissertation an emerging technology to manage climate change is studied. The technology is carbon dioxide capture and storage (CCS) and was reviewed by the IPCC in 2005. IPCC claims that CCS could contribute 15–55% to the cumulative mitigation effort worldwide until 2100 and reduce the costs of stabilizing CO2 concentrations by 30%. The EU promotes CCS and believes that climate change cannot be managed unless CCS is promptly implemented. In this context CCS is labelled as a sustainable technology. However CCS deals with long-term waste disposal, a significant technological complexity and is meant to be installed mainly in coal-fired power plants. Large scale implementation of CCS might lead to a rise in coal usage and concerns are raised this will impede the development of renewable energy. The aim of this dissertation is to analyze the scientific and political efforts to show that CCS is a rational and viable solution to the climate change problems. The study is conducted from the perspective of ecological modernization and is undertaken through a review of scientific reports, mass media articles, political documents and interviews. Scenarios and prognoses have a central position in making a future of large-scale CCS implementation plausible: through the scenarios, a linear development trend is visualized in which technological and scientific problems are assumed to be solved as CCS is implemented. CCS is described as a technology with substantial potential and is in the mass media often pictured as indispensable. A more nuanced picture appears when analyzing interviews with CCS-experts. The understanding of why this technology is supported by several influential actors is deepened. The dominating description of CCS and impact on the energy systems is compatible to the characteristics of ecological modernization and thus also to the predominating way of practising energy and climate politics today.

Det klimatpolitiska ramverket antogs i Sverige 2017 till syftet att hålla den exekutiva makten ansvarig för att bedriva klimatpolitisk hänsyn. En grundläggande målsättning som ligger till bakgrund är att integrera klimatfrågan i samtliga politiska områden. Problemområdet berör svårigheter att uppnå klimatpolicyintegrering på nationell nivå i och med avsaknaden av sanktionsmöjligheter och på lokala nivån som inom ramen för självstyrelse likväl behöver förhålla sig till lokala institutioner och faktorer. Syftet med denna studie är att kartlägga hur denna integrering av klimatpolitik har tagit vid på den nationella nivån för att sedan undersöka huruvida detta har haft någon inverkan på den lokala nivåns klimatarbete på energiområdet. Studien avser i detta genomförande att undersöka hur värderingar och lokala förutsättningar påverkar klimatpolicyintegrering inom sex svenska kommuner. Med hjälp av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer kommer studien fram till ett antal slutsatser. Resultatet visar att den kartlagda klimatpolicyintegreringen är svag och därmed ger klimatmålet likvärdig hänsyn i relation till sektoriella mål såväl nationellt som lokalt. Inom kommuner har värderingar förmåga att i vissa fall stärka klimatpolicyintegrering medan kontextuella faktorer i form av ekonomiska resurser kan vara en hindrande omständighet i sammanhanget. / Sweden adopted its Climate Act and Policy Framework in 2017 which holds the government responsible to pursue climate policy based on the goals formulated by the Swedish Parliament. The main objective is to integrate climate policy within all political areas. The study revolves around the difficulties that may emerge on a national level where the possibility for sanctions are absent, and on a local level where the autonomy of municipalities have to take local institutions and contexts into account. The aim of this study is thus to identify how the integration of climate policy takes place on the national level and subsequently explore whether influence has occurred in the energy sector of the municipalities. This is accomplished by analyzing how values and local conditions affect climate policy integration in six Swedish municipalities. After applying qualitative methods, text analysis and interviews, two conclusions can be made. The results show, that on the one hand, although climate policy integration has occurred on the national and local levels, it has been weak by giving equal consideration to climate policy to sectorial issues. On the other, values can strengthen climate policy integration while economic resources may be a hindering circumstance.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.