Formativ bedömning har successivt implementerats i den svenska skolan. För att eleverna ska få möjlighet att gå vidare i sitt lärande och sin utveckling är vikten av kontinuerlig bedömning av kunskaper stor. Tidigare forskning har påvisat att bedömning inom grundsärskolan är ett utvecklingsområde, vilket föranledde att studien riktades mot en beskrivning och analys av lärares arbete med formativ bedömning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden samt belysa deras upplevelser om styrkor och utvecklingsområden. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare utfördes. Studien har en hermeneutisk kvalitativ metodansats, där induktivt och deduktivt angreppssätt kombinerats. Vid analys har sociokulturell teori med fokus på den proximala utvecklingszonen och den formativa bedömningens nyckelstrategier använts som redskap. Meningskoncentrering har använts vid bearbetning av data. Resultatet visade på att formativ bedömning användes aktivt och hade elevernas progression i fokus. Nyckelstrategierna var framträdande i lärarnas arbete och ett flertal teman framkom. Styrkor som ringades in vid bedömningsfrågorna var sociokulturellt lärande i kollegiala sammanhang och vid undervisningen, samverkan med vårdnadshavare och entydlig dokumentation. Utvecklingsområden som framträdde var förutsättningar för kollegialt lärande och fortbildning, betydelsen av gemensamma bedömningsunderlag, kommunikation med elever kring formativ bedömning och forskning inom grundsärskolans verksamhet.

Facebook är den mest använda sociala plattformen bland vuxna i Sverige idag. Här sker dagligen erfarenhetsutbyten mellan individer som samlats kring något eller några gemensamma intressen. I det vanliga Facebookflödet kan detta vara familj och vänners välmående, i Facebookgrupper sker det kring mer specifikt uttalade ämnen. I Facebookgrupper inriktade mot lärare samlas således dessa kring ett gemensamt intresse för undervisning. Men det erfarenhetsutbyte som sker i dessa grupper och det lärande som det ger upphov till har idag ingen status i samhället. Skollagen påbjuder att lärare ska fortbildas och Skolverket rekommenderar kollegialt lärande som modell. I en fallstudie har tre Facebooktrådar från en Facebookgrupp inriktad mot matematiklärare analyserats och jämförts med fem trådar från en Facebookgrupp inriktad mot tekniklärare. Studien vill se hur pass väl de samtal som förekommer i Facebookgrupperna stämmer överens med definitionen på ett kollegialt lärande. Detta har gjorts genom en samtalsanalys där de utvalda trådarna har kopplats till kriterier för lärares yrkesmässiga kunskapsbas samtidigt som en analys av samtalets utveckling över tid förs. Trådarna från matematikgrupperna jämförs sedan med trådarna från teknikgrupperna för att belysa om samma samtalsutveckling sker oberoende av vilket ämne som diskuteras i trådarna. Slutsatsen är att ämnesrelevanta och didaktiska samtal förs i båda Facebookgruppernas alla trådar. Detta är dock inte tillräckligt för att samtalen ska kunna räknas till ett kollegialt lärande i och med att studien inte kan fastställa att lärandet sker över längre tid. / Facebook is the most used social platform for adults in Sweden today, with a daily exchange of experiences between individuals on topics of common interest. In the normal flow this could concern friends and family and in Facebook groups it focuses on more specific issues. Facebook groups oriented towards teachers are thus guided by a common interest in education, but the exchange of experience that takes place in these groups and the learning it gives rise to, do not have any status in the community. At the same time Skolverket demands that teachers train continually. This training should take place through professional learning. In a case study three Facebook threads from a Facebook group oriented towards mathematic teachers are analysed and compared to five threads from a Facebook group oriented towards technology teachers. The study examine to what extent the conversations that occur in the Facebook groups are consistent with the definition of professional learning. This has been achieved through a conversational analysis where the selected threads have been linked to criteria for teachers' professional knowledge base concurrent with an analysis of the conversation over time. The threads from the mathematics group are then compared with the threads from the technology groups in order to illuminate if the same conversational development takes place independent of what topic is discussed. The conclusion is that relevant and didactic conversations take place in all threads of both Facebook groups. However, this is not enough to conclude that the conversations should be counted as professional learning as the study cannot ascertain that the learning takes place over a longer period of time.

The aim of the study was to examine what peer learning in Mathematic could mean to three teachers in Upper Secondary School. The peer learning in this study was a mix of lesson and learning study. Lesson and learning study are systematic methods to develop the education through research lessons.  The teachers were independent and implemented this study of their own, without any contact with the university, no researcher was connected. In some way this was a kind of action research, but without connection to a researcher. The aim was to study what teacher could learn about the object of learning “read and interpret graphs”, which critical aspects the pupils need to know to understand logarithm and what will be demand of the teachers to be able to implement peer learning systematically in Mathematic on Social Science program year two. The result of this study was that the three teachers involved thought they learned a lot both in how to teach about this object of learning and how to meet the students in this complexity to increase the possibilities for the pupils to understand logarithm by graphic representation. It was clear to the teachers that graphic solution was underestimated. The systematic attempt to observe the pupils skills show the lack of knowledge. Several critical aspects were found which could make it possible for the pupils to understand logarithm. In this peer learning it was obvious that the different education groups turned out to be more equal about their knowledge about graphic representation after the research lessons. The conclusion about what was needed to implement such a peer learning like this was that the teachers have to be motivated and they need a timetable where this study can be workable.

Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på attorganisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilkenkompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur någraforskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på eleverslärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala ochnationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter omelevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare bliratt lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deraskompetensutveckling.

Den svenska lärarkåren har förändrats under de senaste åren. Fler lärare med olika utbildningsbakgrund har börjat arbeta i den svenska skolan. Detta skapar nya utmaningar för rektorn som den pedagogiska ledaren att leda och skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet bland skolans pedagoger. Genom en fenomenologisk ansats undersöks de utländska lärarnas upplevelser av det kollegiala lärandet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem utländska lärare. De har fått beskriva deras upplevelse av och förväntningar kring men också de möjligheter och utmaningar de stött på i samband med det kollegiala lärandet på skolan. Hur begreppet utländsk lärare används i denna studie förklaras i introduktionen. Huvudsakliga resultaten visar att de intervjuade lärarna upplever kollegialt lärande som ett samarbete mellan de som ingår i kollegiet men detta samarbete kunde se ut på olika sätt. En del lärare såg det som ett samarbete för att exempelvis spara tid eller underlätta planering medan andra såg det som ett sätt att utveckla sin egen och andras praktik. De intervjuade lärarna upplever att engagemang från skolledare och kollegor är en nyckelfaktor när det kommer till det kollegiala lärandet men sättet de två yrkesgrupperna förväntades visa sitt engagemang var olika. Av kollegor förväntade de sig att de skulle vara förberedda och delta aktivt medan skolledare förväntades vara insatta, skapa förutsättningar för och värdesätta detta arbete. Vidare upplevde de att de bidrog till det kollegiala lärandet först efter att de stärkt sitt akademiska språk och kommit in i den svenska skolkontexten som enligt de intervjuade lärarna skedde först när de började arbeta i den svenska skolan. Studien visar också att de utländska lärarna initialt inte känner sig rustade för den svenska skolan trots att de förvärvat en svensk lärarexamen.   Studien visar att rektorer behöver stärka handledningen av de utländska lärarna när de börjar arbeta i den svenska skolan. Handledningen ska i första hand handla om att komma in i den svenska skolkontexten.  De utländska lärarna behöver också stöttas i utvecklingen av deras akademiska språk för att i ett tidigt skede vara en del av det kollegiala lärandet på skolan. / In recent years, more teachers from different educational backgrounds have started working in Swedish schools. This creates new challenges for principals who, as pedagogical leaders, must lead and create appropriate opportunities for collegial learning among their educators. Through a phenomenological approach, immigrant teachers' experiences of collegial learning have been examined. Semi structured interviews were conducted with five immigrant teachers.  These teachers were given the chance to discuss their experiences of collegial learning, their expectations, opportunities and challenges that they encountered in connection with collegial learning at the school. The way the term immigrant teacher is used in my study is explained in the introduction.    The main results show that the interviewed teachers view collegial learning as a collaboration between those who are part of the college, but this collaboration differed in approach. Some teachers saw it as a collaboration to save time or facilitate planning while others saw it as a way to develop their own and others' practice. The interviewed teachers feel that commitment from school leaders and colleagues is the primary factor when it comes to collegial learning, but the way the two professional groups were expected to show their commitment was different. Colleagues are expected to be prepared and participate actively, while school leaders were expected to be experienced, create conditions for and value this work. Furthermore, they felt that they could only contribute to collegial learning after they had strengthened their academic language and immersed themselves into the Swedish school context, which, according to the interviewed teachers, only happened once they started working in Swedish schools. The study also shows that the immigrant teachers initially do not feel equipped for the Swedish school despite having acquired a Swedish teaching degree. The study shows that principals need to strengthen their guidance of immigrant teachers when they start working in the Swedish schooling system. This guidance should primarily be about supporting immigrant teachers to adapt into the Swedish school context. Immigrant teachers also need to be supported in the development of their academic language from an early stage, in order to be able to be part of the schools collegiate learning.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.

Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.

In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts. Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided.

Studien syftar till att belysa huruvida bedömning för lärande (BFL) har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet efter ett genomfört skolutvecklingsprojekt. Den har också som mål att, med utgångspunkt i en teori om framgångsrik skolutveckling som utvecklats av Ulf Blossing, ta reda på vilka faktorer under initierings- och implementeringsfasen som kan ha varit avgörande för huruvida projektet nådde institutionaliseringsfasen eller inte. Studien syftar vidare till att klargöra om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på högskoleförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och lärare som undervisar i allmänna ämnen när det gäller institutionaliseringen av BFL i undervisningen. Studiens ansats är kritiskt realistisk och består dels av en kvantitativ enkät, som besvarats av 58 lärare på Lindängsgymnasiet, och dels av en kvalitativ intervju med den förstelärare som fungerade som projektledare under skolutvecklingsprojektet. Enkätresultatet visar att BFL inte har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet och analys av både enkätresultat och intervju gör gällande att förklaringarna står att finna i såväl initierings- som implementeringsfasen. För att ta reda på om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på studieförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och allmänna ämnen användes Chi2-test, t-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten av testen tyder inte på några skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande och högskoleförberedande program när det gäller institutionaliseringen av BFL. Resultaten tyder dock på att lärare som undervisar på yrkesförberedande program i något större utsträckning upplever att de har förändrat sin undervisning beroende på BFL-projektets genomförande än lärare som undervisar på högskoleförberedande program. Testen visar inte på några skillnader mellan lärare som undervisar i karaktärs- respektive allmänna ämnen. Studien kan vara användbar för till exempel skolledare vid planering av utvecklingsarbete och kollegialt lärande, då studien bland annat pekar på vikten av en genomtänkt initieringsfas samt kontinuerlig medverkan av skolledare under ett skolutvecklingsprojekt. / This study aims to highlight whether assessment for learning (AFL) has become institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet after a school improvement project. It also aims to investigate, based on a theory on successful school improvement developed by Ulf Blossing, what factors during the initiation and the implementation phase that may have been crucial for whether the project reached the institutionalization phase or not. The study further aims to clarify if there are differences between teachers who teach on vocational programs and teachers who teach on preparatory programs and between teachers who teach characteristic subjects and teachers who teach general subjects regarding the institutionalization of AFL in the classroom. The approach of the study is critical realistic and it consists of a quantitative survey, that was answered by 58 teachers at Lindängsgymnasiet. It also consists of a qualitative interview with the head teacher that had the role of project manager during the school improvement project. The results of the survey show that AFL has not been institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet and analysis of both survey results and the interview claims that the explanations can be found in the initiation and implementation phase. In order to find out if there are differences between teachers who teach on vocational and teachers who teach on preparatory programs, and between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects, Chi2 test, t-test and Mann-Whitney U test were used. The results of these tests do not indicate any differences between teachers who teach on vocational and on preparatory programs in the institutionalization of AFL. The results indicate that teachers who teach on vocational programs to a greater extent experience that they have changed their education due to the implementation of the AFL-project than teachers who teach on preparatory programs. The tests do not indicate any differences between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects. The study can be useful for school leaders in planning of school improvement work and collaborative learning, as the study focuses on the importance of a well-considered initiation phase and continuous participation by school leaders during a school development project.