Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

Denna uppsats ska vara ett praxisorienterat bidrag till såväl lärarprofessionen som till den religionsdidaktiska forskningen. Studien som presenteras här är en intervjustudie om sju verksamma lärares arbete med att undervisa i religionskunskap under styrdokumentens ledord om allsidighet och likvärdhet. Arbetet ska kunna ligga till grund för kollegialt lärande och religionsdidaktisk kompetensutveckling. Uppsatsen bidrar också till utvecklingen av en religionsdidaktisk ”läskunnighet” eller literacy genom att studera olika sätt att tolka och förhålla sig till religion som dimensioner i lärarnas erfarenheter. Genom en fenomenografisk analys av variationerna i lärarnas berättelser framträder nyanser som kan beskriva deras lärdomar och utmaningar de ser. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: 1. Finns det, och i så fall hur, inslag av fler didaktiska förhållningssätt i religionslärares didaktiska reflektion? 2. Hur arbetar religionslärare för att utveckla sina elevers analysförmåga och källkritik inom ramen för ämnet? 3. Hur arbetar religionslärare med variation i material och arbetssätt för att skapa en likvärd utbildning? Resultaten visar att lärare rör sig mellan olika förhållningssätt för olika syften, men ganska oreflekterat. Lärarna ger inte uttryck för att strikt följa det ena eller andra didaktiska förhållningssättet, utan uttrycker en medveten ambition om allsidighet och likvärdhet. Lärarna uttrycker också att en stor utmaning för allsidigheten är att elever ofta upplever religionsämnet som främmande, vilket flera lärare försöker möta med ett livsförståelseutvecklande förhållningssätt. Studien visar också att många lärare identifierar skolan med ett utifrånperspektiv på religion, samtidigt som lärarna beskriver en sekulär samhällsnorm och att eleverna ofta uttrycker en religionskritisk position. En likvärd religionsundervisning beskrivs av lärarna dels i relation till elevers olika pedagogiska behov och dels i relation till deras olika religiösa tro. Hur lärarna arbetar med likvärdhet varierar mellan ett nivåmässigt tillrättaläggande förhållningssätt och ett utmanande och ansvarskrävande förhållningssätt. Studien visar också att lärarna skiljer sig åt i vad de vill ha för stöd av kollegiet och skolan och att många av dem har svårt att hitta bra arbetsmaterial. Såväl variation i perspektiv och tolkningar som variation i material och arbetssätt uttrycks av många lärare som svårförenligt med högstadieelevers begränsade ämneskunskaper och mognad. / This paper will be a practice-oriented contribution to both the teaching profession and the didactic research of religious education. The study that’s presented is an interview study of seven active teachers teaching in the Swedish subject of religionskunskap (approx. religious knowledge) within the framework of the curriculum’s keywords allsidighet (approx. versatility) and likvärdhet (approx. equality). This study will contribute to collegial learning and religious-didactic skills development. The paper also contributes to the development especially of a Swedish religious-didactic literacy, by studying different interpretations and approaches to religion as dimensions of the teacher’s experiences. By a phenomenographic analysis of the variations in the teachers experiences there appears nuances that can describe their know-how and challenges they see. The essay aims to answer the following questions: 1. Is there, and if so how, elements of several learning approaches in religious teachers’ didactic reflection? 2. How do religious teachers work to develop their student’s analytical ability and information evaluation within the subject? 3. How does religious teachers work with variation in material and pedagogic methods to create an equal education? The results show that teachers move between different approaches for different purposes, but quite unreflected. The teachers do not express to strictly follow one didactic approach or another but express a conscious ambition of versatility and equality. The teachers also express that a great challenge for versatility is that students often experience the religious subject as alien, which several teachers try to face with a life-focused approach. The study also show that many teachers identify the school with an outside perspective on religion, while at the same time they describe a secular societal norm and that the students often express a critical position towards religion. An equal religious education is described by the teachers partly in relation to the student’s different pedagogical needs and partly in relation to their different religious beliefs. How the teachers work with equality varies between an age adjusted facilitation and a challenging and responsibility demanding approach. The study also shows that the teachers differ to which degree they want support from colleagues and the school and that many of them find it difficult to find good working material. As well variation in perspectives and interpretations as variation in material and working methods is expressed by many teachers as difficult to combine to high school students limited knowledge of the subject and their maturity.

För att kunna hitta och åtgärda signalfel på Roslagsbanan i Stockholm är det viktigt att de tekniker som arbetar med signalsystemet har rätt kunskaper och känner sig trygga i hur systemet fungerar. En del av säkerhetssystemet på Roslagsbanan kallas ATC (automatic train control) och ger tågföraren information om var tåget framför befinner sig, vilket besked nästa signal ger och hur växlar och vägbommar står. ATC ingriper även genom att bromsa tåget automatiskt om föraren inte stannar vid en stoppsignal. För att effektivisera felsökning i ATCsystemet vill företaget som sköter drift och underhåll av signalsystemet, banan och elförsörjningen på Roslagsbanan, Strukton Rail AB, genomföra utbildningar för sina signaltekniker. De vill ha en mall för hur utbildningar i felsökning kan se ut som kan användas med övningsutrustning, och som kan appliceras på andra tekniska system. För att skapa den här mallen var mina frågeställningar ”Hur kan en pedagogisk modell för utbildning inom felsökning i säkerhetssystemet ATC på Roslagsbanan se ut? Hur påverkar modellen deltagarnas aktivitet jämfört med andra utbildningar inom järnvägsbranschen?”. Det var viktigt från Struktons sida att deltagarna skulle vara aktiva och samarbeta med varandra under utbildningen. Efter att ha läst om det sociokulturella perspektivet på lärande, accelererat lärande och lärande på arbetsplatsen och även hållit intervjuer med två tekniker på Strukton och två utbildare i andra sammanhang i järnvägsbranschen för att höra vad de tycker är bra utbildning har jag skapat en utbildningsmodell för internutbildning i signalsystemet ATC, döpt till Kunimodellen. Modellen baseras på att deltagarna tillsammans löser olika felsökningsfall. Utbildningen börjar med en genomgång av systemet som kan vara olika djupgående beroende på deltagarnas förkunskaper. Sedan löser deltagarna fall genom att sitta i grupper och diskutera fram en plan för hur de ska felsöka och sedan testa sin plan praktiskt i testutrustningen där felet är planterat. Beroende på utbildningsbehov och tillgänglig tid kan de få lösa olika många och olika svåra fall, men fallen bör täcka in så många komponenter i systemet som möjligt. I slutet av utbildningen finns ett reflektionsmoment där deltagarna får berätta för varandra vad de har lärt sig under dagen. För att få en mätbar indikation på om deltagarna har lärt sig något under utbildningen får de fylla i en enkät precis innan och precis efter utbildningen med frågor om hur trygga de känner sig på en femgradig skala att felsöka i de olika komponenterna. Det genomfördes två utbildningar med Kunimodellen, där vardera innehöll två fall att lösa, för sammanlagt sju deltagare. För att mäta deltagaraktiviteten under utbildningarna fyllde jag i ett observationsschema under 20 minuter per timme där jag registrerade om varje deltagare hade talat eller inte under 40 intervall om 30 sekunder var, vilket jag även gjorde på två andra utbildningar som signaltekniker går för att få en kontrollgrupp. Dessutom hölls gruppintervjuer med deltagarna efter utbildningarna för att få höra vad de tyckte om modellen och vad som kan förbättras. Resultaten visar att deltagarna har varit nöjda i intervjuerna och tyckt att det varit en bra modell att arbeta efter, men att det saknades viss teknisk information kring testutrustningen som finns i verkligheten. De ville även ha mer djupgående information i genomgången i början av utbildningen med fokus på bland annat varför ATC-systemet finns. Deltagarnas upplevda trygghet i felsökning ökade i enkäten efter utbildningen, men de var inte entydigt mer aktiva i utbildningar med Kunimodellen än i de utbildningar som jämförts med. Kunimodellen förändrades inte särskilt mycket mellan utbildningarna. Resultaten ska dock bara ses som indikationer på grund av det lilla antalet deltagare, att deltagarna inte nödvändigtvis var representativa för hela gruppen och att alla personer som blev intervjuade kände mig som intervjuade. / To be able to find and solve signal failures in Roslagsbanan in Stockholm, it is important that the maintenance technicians working with the signalling system has the right knowledge and feel confident with how the system works. One part of the safety system at Roslagsbanan is called ATC (automatic train control) which sends information to the train driver about where adjacent trains are located and how upcoming signals, switches and road crossing barriers are set. The ATC also interferes by applying brakes if the driver does not stop at a stop signal. To make troubleshooting of the ATC system more efficient, the company maintaining the signalling system, tracks and power supply at Roslagsbanan, Strukton Rail AB, would like to further educate their maintenance technicians. They want a model for training sessions in troubleshooting that can be used with training equipment and can be applied to other technical systems. To create this model my research questions were ”What could a pedagogical model for troubleshooting education on the safety system ATC at Roslagsbanan look like? How does the model affect the participants’ activity compared to other education sessions in the railway business?”. It was important to Strukton that participants should be active and cooperate with each other during the session. After reading about the sociocultural perspective on learning, accelerated learning and workplace learning and also conducting interviews with two technicians at Strukton and two teachers in other parts of the railway business to hear what they value as good education, I created an educational model for inservice training of the signalling system ATC, named the Kuni model. The model is based on participants solving troubleshooting cases together. An education session starts with an overview of the system that can vary in detail depending on the participants’ previous knowledge. Then the participants solve cases by discussing in groups and agreeing on a plan on how they should troubleshoot, and then try their plan on the test equipment where the error is planted. Depending on their need for education and the available time, they can get a different number of cases on different levels, but the cases should try to cover as many of the system’s components as possible. At the end of the session there is time for reflection where the participants tell each other what they have learnt. To get a measurable indication of if the participants have learned anything, they fill out a questionnaire just before and just after the education with questions on how confident they feel troubleshooting the different components. Two such sessions were held with the Kuni model, each with two cases to solve, for a total of seven participants. To measure participant activity, I filled out an observation form for 20 minutes per hour where I registered whether each participant had spoken or not for 40 intervals of 30 seconds each, which I also did at two other training sessions that signalling technicians attend to get a control group. Additionally, I conducted group interviews with the participants after the sessions to see what they thought of the model and what could be improved. The results from the interviews show that the participants were content and thought it was a good model to work with, but that some technical information about the test equipment that exists in the real world was missing. They also wanted more detailed information in the initial overview with focus on, among other things, why the ATC system exists. The participants’ selfestimated confidence in troubleshooting increased after the session, but they were not significantly more active during training with the Kuni model than the control groups. The Kuni model itself did not change very much between sessions. The results should however only be seen as indications due to the small number of participants, the participants not necessarily being representative for the whole group and since all people interviewed knew me when I interviewed them.

Research suggests that teachers´ professional development and learning is a key to develop teacher practice and improve students´ learning. The aim of this study is to contribute knowledge of teachers´ opinions on Läslyftet, a competence development program in reading and language enhancement, and it´s matter for competence development. Thereby possible explanations to the outcome of Läslyftet. Through Illeris theory of learning and Program Theory the study is conducted as a quantitative survey. Result suggests significant statistic correlations between all three of Illeris dimensions of learning and teachers´competence development. Findings are that Läslyftet has created good opportunities for learning, but at the same time teatchers´ competence development outcome differs. Despite the competence development program was a professional learning community, Illeris´dimensions functionality and sensitivity seem to have greater impact on competence development than integration (the dimension that focuses interaction). / I forskning finns stöd för att lärares professionella utveckling och lärande är nyckeln för att utveckla undervisningens kvalitet och därmed i förlängningen höja elevers resultat. Syftet med denna studie är att utifrån lärares uppfattningar om en kompetensutvecklingsinsats inom Läslyftet bidra med kunskap om lärares lärande och utveckling av kompetens genom Läslyftet, samt tänkbara förklaringar till resultatet i den studerade kompetensutvecklingsinsatsen. Utifrån Illeris teori om lärande och programteori genomfördes studien med en kvantitativ ansats och enkät. Resultatet pekar på statistiskt säkerställda samband mellan samtliga av de tre undersökta dimensioner av lärande och utveckling av lärares kompetens. Slutsatser från studien är bland annat att Läslyftet skapat goda förutsättningar för lärare, samtidigt som det i olika grad lett till lärares utveckling av kompetens. Trots att insatsen genomförts som kollegialt lärande verkar innehållet och drivkrafter för lärande spelat större roll för i vilken grad lärare utvecklar sin kompetens och sedan använder sina kunskaper.

Kollegialt lärande är en metod där arbetslaget definierar problem och utmaningar i den egna praktiken i ett professionsutvecklande syfte. Föreliggande studie fokuserar på kollegialt lärande i arbetslaget i förskolan där samarbetet mellan förskollärare och barnskötare är av stor betydelse. Av den anledningen utgår studien från både ett förskollärarperspektiv och ett barnskötarperspektiv av det kollegiala lärandet i förskolan. För att synliggöra en varierad bild av kollegialt lärande i förskolan syftar denna studie till att söka kunskap om förskollärares och barnskötares resonemang om den egna professionsutvecklingen. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteorin där sociala system likt förskolans organisation, betraktas som öppna och i ständig utveckling. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare där deras resonemang av kollegialt lärande lyfts fram. Analysen av dessa resonemang resulterade i tre teman; Resonemang om kollegialt lärande, Förskollärarens och barnskötares roll i det kollegiala lärandet samt Upplevelser av det kollegiala lärandets bidrag till förskolebarnets lärande och utveckling. Resultatet visar betydelsen av kollegialt lärande för att uppnå variation och således ändra konstansen för att tillföra ny kunskap till arbetslaget. Nivåer i organisationen där hierarkier har betydelse för att uppnå struktur i lärandeorganisationen samt upplevelser av att ett helhetstänkande där hela arbetslagets kompetenser är betydelsefulla, dominerar i alla tre teman. Studien har bidragit till att öka kunskapen om att kollegialt lärande är en effektiv metod att använda i förskolans kontext i ett professionsutvecklande syfte. Emellertid visar studien att kollegialt lärande är avhängigt av ett tillvaratagande av hela arbetslagets kompetens samt betydelsen av att förskolläraren leder och strukturerar samarbetet mellan kollegorna. / Collegial learning is a method where the work team defines problems and challenges in their own practice for the purpose of professional development. The present study focuses on collegial learning in the work team in preschool where the cooperation between preschool teachers and nannies is of great importance. For that reason, the study is based on both a preschool teacher’s perspective and a nannie’s perspective on collegial learning in preschool. To create a visible and varied picture of collegial learning in preschool, this study aims to seek knowledge about preschool teachers and nannies reasoning about their own professional development. The study’s theoretical point of departure is system theory, where social systems, like preschools organization, are considered open and in constant development. The study is based on interviews with preschool teachers and nannies where their reasoning for collegial learning is highlighted. The analysis of these reasoning resulted in three themes: Reasoning about collegial learning, the role of the preschool teachers and nannies in the collegial learning and experience of the contribution of the collegial learning to the preschool child learning and development. The result shows the importance of collegial learning to achieve variation and thus change the constancy to add new knowledge to the work team. Levels in the organization where hierarchies are important for achieving structure in the learning organization, as well as experiences of holistic thinking where the competencies of the entire work team are important, dominate in all three themes. The study has contributed to increasing the knowledge that collegial learning is an effective method to use in the preschool context for a professional development purpose. However, the study shows that collegial learning is dependent on utilizing the competence of the entire work team as well as the importance of the preschool teachers leading and structuring the collaboration between colleagues.

Titel: Alla våra samtal...- En vetenskaplig essä om kollegialt lärande, relationer och språk. Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka kollegialt lärande, relationella perspektiv och språk inom fritidshemmet. Essän tar sin grund i berättelser från våra egna yrkeserfarenheter för att reflektera över vårt eget problematiska handlande. Detta för att finna verktyg för att hantera komplicerade samtal. De metoder vi använt för undersökningen är vetenskaplig essä och deltagande observation. I detta har vi tagit stöd av tre teoretiska perspektiv; kollegialt lärande, relationell pedagogik och social konstruktivism. Det vi kom fram till genom våra reflektioner var de positiva effekterna av kollegialt lärande, vikten av att arbeta med relationer inom kollegiet och språkets roll inom olika relationella konstellationer. / Title: All our conversations…- A scientific essay about collegial learning, relations and language. The purpose of this essay is to examine collegial learning, relational perspectives and language in the context of school-age educare. This essay is based on our own working experiences to be able to reflect over our own problematic behavior. The reason for this is to find tools to deal with complicated conversations. The methods we used to examine this are the writings of a scientific essay and a participant observation. To support this we have used three theoretical perspectives; collegial learning, relational pedagogy and social constructivism. Our conclusions are that through our reflections we could see the positive effects of collegial learning, the importance of working with relations in the college and the part language plays in different relational constellations.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetsgivande lag som berättigar vissa individer i Sverige till stöd för att leva ett gott liv. En undersökning från Socialtjänsten fann en avsaknad av kompetens bland personal på LSS-boenden. Från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det av intresse att undersöka hur personal upplever deras egen kompetens och det kollegiala sammanhang de finner sig i, då det kan ha utfall på kunder. Vetskap om detta kan lägga grund för bättre arbete framöver inom området. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka personal på LSS-boendens upplevelser av deras egna och deras kollegors kompetenser inom det dagliga arbetet med kunder på LSS-boenden, vilka kompetenser de upplever som värdefulla, samt upplevda förväntningar, påverkan och eventuella tillhandahållande av möjligheter till kompetensutveckling från organisationen. Metod: Studien tillämpar en blandning av ett strategiskt och snöbollsurval. Totalt sex informanter intervjuades, samtliga som arbetar som boendestöd inom LSS. Intervjuerna var semistrukturerade, och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Uppsatsens resultat bygger på tre huvudkategorier, Mångfasetterade kompetenser är viktigt för arbete inom LSS; En god diskussionsförmåga och bra arbetslag är viktigt, och Organisationen påverkar kompetenser och förmågan att utföra arbetet. Personalen värderade både sociala och akademiska, faktabaserade kompetenser. De upplevde att de hade bra kollegor och ett gott arbetsklimat som lade grund för diskussion och vidareutveckling. Organisationen tillgodoser kompetenshöjning ifall det behövs, men kritik vänds emot avsaknaden av kommunikation. Slutsatser: Både social och akademiska kompetenser värderades bland personalen, framför allt lyhördhet bland kollegor och gentemot kunder. Kollegialt lärande och en förmåga att kunna föra diskussion och lyssna på kollegor var viktigt bland personalen. De upplevde att det var viktigt att de kunde kommunicera med kollegor, både chefer och andra boendestödjare. En av de primära inlärningsmetoderna för information inom området var via andra kollegor men personalen upplevde att det fanns möjligheter för formellkompetenshöjning inom arbetet ifall det efterfrågades. / Background: The Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impartiments (LSS) is a entitlement law that guarrantees certain individuals support with the intent to help them live a good life. An investigation by the Social Services in Sweden found a lack of competency amongst employees at LSS-housings. From a public health science perspective it is of interest to investigate how these employees experience their own competency and the collegial context they find themselves in, as it can have an effect on the clients, and knowledge in this area can lead to better work within the field in the future.  Aim: The aim of this study is to explore workers at LSS-housing’s experience of their own and their colleagues’ competencies regarding daily work with service-users at LSS-housings, the competencies they find valuable as well as experienced expectations, the effect on and eventual facilitation of competency by the organization. Method: It is a qualitative study with a mix of a strategic and snowball sampling. A total of six informants were interviewed, all who work as support persons within LSS. The interviews were semi-structured and were analyzed with a manifest content analysis.  Result: The studies result consists of three categories, multi-faceted competency is important for work in LSS; Good ability to discuss and a good workplace is important, andThe organizations affect competencies and the ability to do work. The workers valued both social and academic, fact-based competencies. They thought they h ad good colleagues and a good working climate that laid ground for discussion and development. The organizationfacilitates competence-increase if needed, but criticism was levied against the lack of communication. Conclusions: Both social and academic competencies were valued by the workers, before all attentiveness and communicative skills towards colleagues and costumers alike. Collegial learning and an ability to participate in discussions and listen to colleagues was important amongst the workers. They experience that it was important that they could communicate with colleagues, both managers and other support-givers. One of the primary ways to learn new information in the area was via other colleagues, but the workers experienced that there were possibilities for formal competence-enhancing within the work itself if it was asked for

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

Syftet med studien är att undersöka och följa matematiklärares resonemang kring ämnesplanens förmågor, genom problematisering av nationella provuppgifter.   Matematikundervisningen både på grundskolan och gymnasiet har visat sig vara begränsad när det gäller målstyrning av undervisningen som bygger på medvetenhet och kunskap om förmågorna. En förutsättning för att undervisningen ska kunna vara målstyrd med avseende på förmågorna ser vi är lärares kunskap och medvetenhet om desamma. Avsikten med studien är därför att ur ett utvecklingsperspektiv hitta sätt att för lärare ge ämnesplanens förmågor innebörd. De nationella proven konkretiserar flera av förmågorna, och skulle därför kunna fungera som vägledare i lärares kompetensutveckling kring förmågornas innebörd.  Undersökningen baseras på två filmade fokusgruppsdiskussioner i vilka gymnasielärare i matematik deltar. Diskussionerna utgår från nationella provuppgifter i matematik, med stegvis introducering av skolverkets definitioner av förmågorna och senare också av skolverkets bedömning av desamma.  Studiens teoretiska ramverk utgörs av ett kollegialt lärandeperspektiv och ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv, som också används i den kvalitativa videoanalysen.   Studien visar att lärarnas resonemang förändras under diskussionen utan Skolverkets definitioner, så till vida att en slags överenskommelse görs, av på vilket sätt förmågorna kan tolkas. Skolverkets definitioner visade sig ha marginell inverkan på resonemangets utveckling i riktning mot Skolverkets intentioner. Skolverkets bedömning tillsammans med definitionerna fungerade däremot som utmanare till lärarnas egen tolkning och skapade genom det ett ökat resonemang. Resonemanget visade dock inte på ökad kunskap och medvetenhet kring förmågornas innebörd, som är förenligt med Skolverkets intentioner. Med stöd av forskning kring kollegialt lärande, skulle ledning av expertis på området kunnat möjliggöra ett resonemang i riktning mot intentionerna. / The aim of this study is to investigate and to monitor teachers of mathematics when they reason on the abilities as expressed in the curriculum, through problematisation of Swedish national test questions.   Teaching mathematics in Sweden has shown itself to be limited when it comes to setting objectives when based on awareness and knowledge of the abilities. One condition for the teaching to be manageable is that the teachers are aware of the abilities. The intention of this study is to find a way for the teachers through a perspective of development, where the abilities are given meaning. The national tests define many of the abilities and therefore the tests could be a guide in the teachers’ development of the reasoning of the abilities.   The investigation is based on two videotaped focus discussions by high school teachers of mathematics. These discussions are based on national test questions, where the teachers are gradually introduced to the national educational agency’s (henceforth Skolverket) definitions of the abilities and assessments that are given by Skolverket. The theoretical framework of the study is based on collegial teaching perspective and a multimodal- and social semiotic perspective, which is also being used in the qualitative video analysis.   The study shows that the teachers’ reasoning changes during the discussions without Skolverket’s definitions, and the teachers reach a consensus on how the abilities should be interpreted. Skolverket’s definitions had only marginal effects on the teachers’ reasoning regarding the intentions of the abilities. However, the teachers’ interpretations were challenged by the assessments which resulted in an increase in the teachers’ reasoning and interpretations. But the outcome of the study has not given any convincing evidence that an actual increase in knowledge nor awareness of the abilities has occurred. According to research into collegial learning, experts in this field would have been able to support more developed reasoning in line with the intentions.