Kontorslandskap är en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sådan miljö är oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hälsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av känslighet i förhållande till kontorslandskap, hälsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkät. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspänning av arbete och arbetstillfredsställelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket är delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsställelse och lägre anspänning av arbetet. Att ha en hög grad av sensitivitet kunde även kopplas till sämre mental hälsa och välbefinnande. Slutsatsen som drogs var att kontorslandskap tycks gynna individer i vissa typer av arbetsprocesser, men att det krävs vidare forskning för vad som ligger bakom upplevelsen av kontorslandskap.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap. Kontroll och koncentration upplevdes bättre i enskilda kontor än i kontorslandskap, medan samarbete upplevdes som bättre i kontorslandskap. Då dimensionen utåtriktning inte visade på några signifikanta samband, analyserades samtliga dimensioner i Big Five Inventory. Känslomässighet var den enda personlighetsdimension som visade på signifikanta resultat. Arbetstillfredsställelsen är högre hos personer som skattar sig mindre känslomässiga.

Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant och därefter gjordes en sammanställning av informanternas yttranden om till en text där de centrala yttranden formulerades i syfte att se skillnader och likheter hos informanterna. Resultatet visar att informanterna upplever både positiva och negativa aspekter med att gå från cellkontor till öppet kontorslandskap. Majoritet av informanterna upplever att hälsan påverkas negativt av övergången och att de lättare blir trötta och stressade i kontorslandskap jämfört med i cellkontor. Samtliga informanter upplever att kommunikationen och gemenskapen påverkats positivt av övergången. Samtliga informanter upplever också att koncentrationen påverkas negativ av att jobba i kontorslandskap men huruvida de blir mer effektiva efter övergången råder delade uppfattningar. Trots upplevda nackdelar med förändringen upplever majoriteten av informanterna att de trivs bättre med att arbeta i kontorslandskap jämfört med att arbeta i cellkontor.

No description available.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. / This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.

Öppna kontorslandskap är ett sätt att möblera arbetsplatser så att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbättra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbättra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan påverka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsställelse negativt. Dessutom finns det en risk för sämre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap på en specifik organisation. Speciellt vill vi bidra med kunskap om hur medarbetare kan lära av och med varandra i ett öppet kontorslandskap. För att undersöka dessa förutsättningar har en kvalitativ studie utförts där åtta personer intervjuats. Detta för att nå medarbetarnas individuella upplevelser. Studien har utförts på en enhet inom en svensk privat organisation där anställda arbetar med personaladministrativa uppgifter. Resultatet har analyserats utifrån ett perspektiv på lärande. Vi har kommit fram till att medarbetare påverkar varandra i det öppna kontorslandskapet och är en förutsättning både för lärande och utförande av arbetsuppgifter. Vi vill därför mena att det finns en koppling mellan dessa två kategorier. Hur landskapet är utformat samt vilka arbetsuppgifter du har kommer, enligt våra resultat, indirekt påverka de pedagogiska möjligheterna på organisationen. Vår slutsats är att de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i det öppna kontorslandskapet är; att kunna använda landskapet som en arena för lärande, se till att ljudnivå går att kontrolleras samt att se till så utformningen av landskapet inte är för stort och att medarbetarna sitter ihop med personer som de har ett utbyte av - både arbetsmässigt och utvecklingsmässigt. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Syftet med studien är att undersöka om interaktion som innebär kommunikation isyfte att lösa gemensamma problem, distraktioner tillika störande ljud, identitetsom avser hur individen ser på sig själv i förhållande till kontexten, har ett sambandmed det upplevda, dagliga lärandet. Studien har kvantitativ design och detinstrument som används är en webbenkät. Enkäten består av påståenden medfärdigställda svarsalternativ och skickades ut till medarbetare i fem organisationer.Respondenterna arbetar i medelstora öppna kontorslandskap i södra Sverige, därantalet medarbetare är mellan 10-24 i varje landskap. Svar från 33 respondenteranvänds i resultatet. Resultaten pekar på att det finns ett positivt samband mellaninteraktion och lärande samt identitet och lärande. Studien kan inte visa någotsamband mellan distraktioner och lärande. Studiens resultat indikerar attrespondenterna upplever ett lärande på arbetsplatsen. I slutsatsen framkommer detatt fler faktorer behöver undersökas för att fastställa att ett lärande sker.

Kontorslandskapen på Stora kontoret i Boliden har renoverats. Efter renoveringen ville företaget ha en utvärdering av vad personalen tyckte om den fysiska arbetsmiljön. Företaget ville även få fram förbättringsförslag för brister kopplat till den fysiska arbetsmiljön.   Syftet med den här studien var att identifiera positiva och negativa aspekter för de fysiska arbetsmiljöfaktorerna, samt att identifiera eventuella samband mellan de faktorer som personalen var mest missnöjd över och arbetstillfredsställelse, produktivitet och stress. Ett andra syfte var att ta fram några åtgärdsförslag. En del i frågeställningen var om det fanns könsskillnader i hur personalen skattade de fysiska arbetsmiljöfaktorerna. Studien genomfördes med enkät samt systemgruppsseminarium som metod.   Personalen var generellt nöjd med ventilation, möblernas funktion och kontorets estetiska utformning. Audiell avskildhet var den faktor som personalen var mest missnöjd med. Även missnöjdhet över bländning, utblicksmöjlighet och temperatur uppmärksammades i resultatet. Den här studien fann inga signifikanta könsskillnader för hur personalen skattat de fysiska arbetsmiljöfaktorerna.   Tidigare studier har visat att det finns samband mellan fysiska arbetsmiljöfaktorer och arbetstillfredsställelse samt produktivitet, men inte ett entydigt resultat för stress. Den här studien stärkte sambandet för hur nöjd personalen var med audiell avskildhet och dess samverkan med arbetstillfredsställelse och produktivitet, men inte med stress.   De förbättringsförslag som togs fram av systemgruppsseminariet var att införa riktlinjer för hur personalen skulle kunna minska störningen från ljud i kontorslandskapen, samt att avskilja avdelningarna mer. Rekommendation till Boliden blir att de bör förbättra den audiella avskildheten genom en kombination av åtgärder. De kan omplacera personal i kontorslandskapet baserat på arbetsuppgifter och känslighet för störning, förbättra avskiljningen mellan arbetsgrupper samt införa riktlinjer för hur personalen åstadkommer en god ljudmiljö. / The open-plan offices at Boliden has been renovated. The company wanted an evaluation of what the employees thought about the physical work environment in the new offices. The company also wanted the study to present improvement for deficiencies in the physical environment.   The aim of this study was to identify positive and negative aspects of the physical working environment factors and to identify correlation between the physical work environment factors and job satisfaction, productivity and stress. A second purpose was also to present some improvement for the physical work environment. A part of the questionnaire was to evaluate if there existed any difference between the sexes regarding the physical work environment. To examine these aspects this study used a questionnaire as well a system group seminar to develop possible improvements.   The results from the questionnaire show that the employees were pleased with the ventilation, the furniture’s functionality and the aesthetics of the office. The questionnaire also found dissatisfaction with glare, outlook and temperature but mostly the audial privacy in the office.   Previous studies have shown that there is a correlation between physical work environment factors, job satisfaction and productivity but inconsistent evidence for work environment and stress. This study showed significant relationship between the auditory privacy, job satisfaction and productivity but not between auditory privacy and stress, which corresponds to the previous studies.   The improvements presented at the system group seminar was to introduce guidelines to reduce noise and divide the office into smaller offices. To improve the auditory privacy this study suggests that a combination of redeploying employees in the open-plan office, dividing the office in to smaller office areas and introduces guidelines of how the employees should behave in the open-plan office.

Tidigare empiriska studier har visat att kontorstyper har en inverkan på arbetstrivseln hos medarbetarna och tidigare studier har även visat att det finns en skillnad mellan de olika könen när det kommer till hur kontorstypen påverkar de anställda. Syftet med detta arbete är därför att beskriva hur ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna samt om trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män. Studien är utförd med den kvalitativa forskningsmetoden, med en abduktiv forskningsansats, en tolkande och hermeneutisk epistemologisk inriktning och en konstruktionistisk ontologisk inriktning. Studien utgår från två valda teorierna som beskriver faktorer som påverkar trivsel, nämligen tvåfaktorsteorin och Angelöws teori, där de sju trivselfaktorerna själva arbetet, prestation, personlig utveckling, kommunikation, gemenskap, ledning och uppskattning valts ut att vidare tillämpa. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap. Utifrån det insamlade materialet framgår både positiva och negativa åsikter gällande det öppna kontorslandskapets påverkan på de olika trivselfaktorerna. Det öppna kontorslandskapet har främst en positiv påverkan på personlig utveckling, kommunikation, gemenskap och uppskattning och en negativ påverkan på själva arbetet och prestation. De faktorer där könsskillnaderna är som mest tydliga är vid själva arbetet, prestation, personlig utveckling och ledning. Däremot finns det inga tydliga könsskillnader gällande faktorerna kommunikation, gemenskap och uppfattning. Slutsatsen visar att ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna både på ett positivt och negativt sätt och trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män, då kvinnor upplever att det öppna kontorslandskapet påverkar trivseln mer negativt än vad män gör.