Aim The study aims were to identify young adults’ sources of nutritional advice on the Internet and how they perceive the credibility of these. The study also aimed at exploring young adults' knowledge of national recommendations issued by the National Food Agency. Method A web-based survey was distributed on the social media platform Facebook. The questionnaire contained a total of 14 questions regarding online nutritional advice and its credibility. Finally, it requested the respondent's knowledge and credibility of the national nutritional recommendations. The survey quickly gained a large spread and 302 respondents between 20 and 30 years old took part in the survey. Results The study results showed that 59 percent of the respondents were looking for nutritional advice on the Internet, with a larger proportion of women than men. In addition, the women searched more frequently. The main sources of nutritional advice were blogs. The perceived credibility of blogs was relatively high. The primary purpose of searching for nutritional advice on the Internet was weight loss for women and muscle increase for men. The study also showed that 67 percent of the respondents were aware of the nutritional recommendations by the National Food Agency. Conclusion This study demonstrates that the Internet is a powerful tool in the creation of young adults’ identity and also in influencing their view of healthy eating habits. It is of significant importance for the future of public health authorities that they must understand and find their role in the modern information society. / Sammanfattning Denna studie syftade till att identifiera unga vuxnas källor till kostråd på internet och hur de upplevde trovärdigheten av dessa. Studien syftade även till att undersöka unga vuxnas kännedom om Livsmedelsverkets näringsrekommendationer En webbaserad enkätundersökning distribuerades via det sociala mediet Facebook. Enkätens formulär innehöll totalt 14 frågor om kostråd på internet och dess trovärdighet. Slutligen efterfrågades respondentens kännedom och i förekommande fall, trovärdigheten av Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Undersökningen fick snabbt en stor spridning och 302 respondenter mellan 20 och 30 år deltog i undersökningen. Studiens resultat visade att 59 procent av respondenterna sökte efter kostråd på internet. Det var en större andel kvinnor än män som sökte, dessutom sökte kvinnorna mer frekvent. Den främsta källan till kostråd på internet bland respondenterna var bloggar. Den upplevda trovärdigheten för bloggar var relativt hög. Det främsta syftet för att söka efter kostråd på internet var viktnedgång för kvinnor och muskelökning för män. Studien visade även att 67 procent av respondenterna kände till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Den upplevda trovärdigheten för Livsmedelsverkets näringsrekommendationer var högre än den upplevda trovärdigheten för de främsta källorna till kostråd på internet. Denna studie visar att internet är ett kraftfullt verktyg i skapandet av unga vuxnas identitet och även när det gäller påverkan av deras syn på hälsosamma matvanor. Det är av stor betydelse för den framtida folkhälsan att politiker och hälsovårdande myndigheter finner och förstår sin roll i det moderna informationssamhället.

Bakgrund I Sverige har över hälften av befolkningen övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet senaste rapport. Ytterligare en folkhälsorapport visar att 11 procent av Sveriges sjukdomsbörda idag beror på ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur väl personer i Sverige, utifrån kön, ålder, egenrapporterat kroppsmasseindex (BMI) och utbildning, känner till Svenska Livsmedelsverkets (SLV) praktiska kostråd för att främja en god folkhälsa. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via ett internetbaserat enkätformulär där personer över 16 år besvarade 18 frågor som innefattade bakgrunds- samt ämnesfrågor. Data analyserades i IBM SPSS version 24.0 med Mann-Whitney U-test samt Kruskal Wallis test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Totalt svarade 137 personer på enkäten, störst andel var kvinnor. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög avslutad utbildningsnivå. Data var snedfördelad men visade på att den övergripande kännedomen om SLV:s kostråd var god. Att vara kvinna, ha en högre ålder, ett BMI motsvarande övervikt eller en vidareutbildning efter grundskolan var faktorer som bidrog till en högre skattad kännedom om kostråden. Deltagarnas främsta källa för inhämtande av information om dessa råd och rekommendationer var via internet, där kritiskt granskade och icke kritiskt granskade källor utgjorde ungefär lika stora delar. Slutsats En generellt god kännedom om SLV:s råd och rekommendationer fanns bland den undersökta populationen. Utifrån studien genererades hypoteser om att många förmodligen har svårt att veta vilken kostinformation som är legitim samt hur de ska omsätta råden till praktiska inslag i vardagen. / Background In Sweden, over half of the population are overweight or obese, according to the latest report from the Swedish National Institute of Public Health. Another publication concerning general health indicates that approximately 11 percent of disease burden in Sweden can be directly related to unhealthy eating habits.  Objective The aim of this study was to investigate the general knowledge, within the Swedish population, about the dietary advice issued by the National Food Agency (NFA). The difference between groups based on gender, age, self-reported Body Mass Index (BMI) and level of education were explored.  Method A quantitative method was used, managed by a web-based questionnaire containing 18 questions. The participants were 16 years or older. The collected data was analyzed by using IBM SPSS version 24.0. Nonparametric tests were applied and the level of significance was set to p<0,05.  Results In total, 137 individuals participated in the survey, the vast majority were women. Out of all participants, a great number had finished a higher level of education. Data was non-parametric distributed but indicated that general knowledge about dietary advice were good. Factors such as being a woman, being older, having a BMI indicating overweight or having a higher level of education were positively correlated with a higher knowledge about dietary advice. The primary source of information for dietary advice was, according to the participants, the Internet, critically as well as non-critically reviewed publications. Conclusion The general knowledge about the dietary advice issued by the NFA was good across the population in this study. Hypotheses were generated, that people in general might have a hard time to determine what advices that are legit and also knowing how to use the advice in everyday life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna. / Background: Heart failure is the leading cause of hospitalization of older people. Up to 50% of these patients are malnourished. This may be partly caused by the gastrointestinal symptoms caused by the disease, as early satiety, loss of appetite and nausea. Aim: From patient’s perspective highlight problems with food and dietary advice in chronic heart failure. Method: A literature review where ten qualitative or quantitative scientific papers were included.  Results: People with heart failure did not always understand that they had a chronic illness and that this would affect their food intake for the rest of their lives. To follow a low salt diet could cause difficulties in the daily life. The food could give both positive and negative emotions. They could feel limited at social occasions, feasts or when visiting restaurants, when the food they were invited to often included too much salt. Many patients developed strategies to follow the dietary recommendations more easily. Discussion: Patients and their relatives have a great need for information about the disease and the impact in daily life. They may need support and encouragement from the environment to implement lifestyle changes. It is important to understand the relationship between salty food and increased symtoms. Person-centred care could reduce the length of stay and maintain or improve the patient´s daily resources and reduce re-admission.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett komplext världsproblem framförallt relaterat till en stillasittande livsstil i kombination med ett högt energiintag. En kostomläggning i samband med träning har betydelse för både viktminskningsresultatet samt risken att drabbas av överviktsrelaterade följdsjukdomar. Det har setts en svårighet i att avgöra vilken kostinformation på internet som ger ett långsiktigt viktminskningsresultat. Syfte Syftet med studien var att studera inställningar till kostråd hos personer som tränar i viktminsknings- eller viktstabilitetssyfte. Metod Till studien valdes en kvantitativ metod där en länk till en webbaserad enkät på 20 frågor delades via Facebook. Datamaterialet bearbetades och analyserades i SPSS version 22. Deltagarna grupperades in i grupperna viktnedgång och viktstabilitet, och undersöktes utifrån frågeställningarna. För att se statistiska skillnader användes chi-2 test där signifikansnivån sattes till P<0.05. Resultat Det var 73 deltagare mellan 20 och 53 år som medverkade i studien. De delades upp i grupperna viktnedgång (46 kvinnor, 10 män) och viktstabilitet (10 kvinnor, 7 män). Det var i störst utsträckning gruppen viktnedgång som hade försökt gå ner i vikt tidigare och som ansåg att det var svårt.  De flesta kunde tänka sig att få kostrådgivning i framtiden men pris och tillgänglighet avgjorde ett framtida nyttjande, gruppen viktnedgång var de som i störst utsträckning trodde att kostrådgivning kunde hjälpa. Majoriteten hämtade kostinformation från hemsidor och internetforum. Slutsats De flesta kunde tänka sig kostrådgivning i framtiden beroende på tillgänglighet och pris, och framförallt de som tränade i viktminskningssyfte trodde sig bli hjälpta. Det fanns en viss osäkerhet kring vilka källor till kostinformation som var pålitliga. Företagshälsovård kan möjliggöra lättillgänglig kostrådgivning till ett rimligt pris för de som söker stöd, där behovet kan vara störst hos de som söker viktnedgång. / Background Obesity is a complex global problem mainly related to a sedentary lifestyle in combination with a high-energy intake. A dietary change in combination with exercise is important in both weight loss results and in reducing the risks of developing diseases related to obesity. There is a difficulty deciding what information on the Internet that can result in a long-term weight loss result. Objective The objective of this study was to investigate attitudes towards nutritional advice in people who exercise to lose or maintaining weight. Method A quantitative method was chosen for the study and a link to web-based questionnaire of 20 questions was shared via Facebook. The data was processed and analysed in SPSS version 22. The participants were divided into two groups, weight loss and weight stability, for further investigation from the objective. The chi2-test were used and the P<0.05. was considered to show a statistic difference.  Results In total, 73 people between 20 and 53 years participated in the study. The participants were divided into the groups weight loss (46 women, 10 men) and weight stability (10 women, 7 men). Previous weight-loss attempts were most common in the weight loss group and many considered it difficult. The most could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially the weight loss group thought nutritional advice would help. The majority used homepages and Internet forum for information about nutrition. Conclusion Most participants could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially those exercising for weight loss thought nutritional advice would help. There was some uncertainty about the reliability on different sources to nutritional advice. Perhaps occupational health services could enable accessible and not to expensive nutritional advice for those searching support, where the need may be greatest among them searching for weight loss.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder;• Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag?• Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra?• Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär?För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi har tittat närmare på skolans, föräldrars och medias roll. Det vi kan sammanfatta av våra undersökningar och konstatera av våra svar är att majoriteten av eleverna i skolår sex har en del medvetenhet kring vad en bra kost är och hur de bör äta. Detta får de kunskap om från både hem och skola som delar på ansvaret. Undersökningen visar också på att det finns många elever som slarvar med kosten trots medvetenheten.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (<3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (>3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p<0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (<3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (>3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.