This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.

Detta arbete inspirerades av att ha observerat reklamkampanjer som fått väldigt stor spridning till följd av att de uppmärksammats pga. att konsumenter har ogillat eller gillat budskapet i kampanjen vilket gett upphov till diskussioner muntligen eller online. Denna undersökning syftar till att undersöka hur faktorer som kön och ålder kan påverka konsumenters intryck av kontroversiell reklam och hur kontroversiell reklam kan påverka konsumenternas attityd till varumärken som använt sig av kontroversiell reklam. Studien undersöker även sannolikheten att konsumenter sprider positiv eller negativ word of mouth/elektronisk word of mouth om ett varumärke som använt sig av kontroversiell reklam.   Undersökningen genomfördes med en enkät med standardiserade svar där den insamlade datan sedan analyserades med Chi2 test, bivariat korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. I undersökningen kunde respondenterna ta ställning till fem positiva och fem negativa adjektiv, kopplade till en reklambild. Analysen indikerade att kvinnor var både mer negativa och mindre positiva till kontroversiell reklam, åtminstone för de utföranden som testades i studien, därtill visade studien att äldre var mindre positiva till kontroversiell reklam. Slutligen indikerade studien att konsumenters attityd till ett varumärke påverkas i enlighet med dess intryck av reklamen, dvs. att om dess intryck var negativt kommer de sprida ett negativt omdöme. Detta samband gällde även för word of mouth. / This study was inspired from observing ads that stirredup controversy and thereby got a lot of attention from consumers.The purpose of this study was to investigate how factors like gender and age may affectconsumers impression of controversial advertisements, but also to investigate how controversial advertisements may affect consumers attitudes towards brands that have used advertisements that were deemed as controversial. Lastly,the study investigates the probability that consumers will spread word of mouth/electronicword of mouth about the brands. The study was conducted through a survey with standardized answers and the data was analyzed with a Chi2 test, bivariate correlation analysis,and multiple regression analysis. The analysis indicated that women were more negative and less positive towards controversial advertisement than men were, atleastwithin the categories that were tested in the study. Furthermore, the study indicated that consumers attitudes towards a brand will be affected in the same way as the consumers impression of the controversial ad. Finally, results indicated that the probability for WOM is also affected in the same way as the consumers impression of the controversial advertisement.

<p>Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.</p><p>I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.</p><p>Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.</p><p>Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.</p><p>Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.</p><p>En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.</p>

Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne. I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet. Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig. Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten. Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna. En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollärares uppfattningar om verbala kränkningar mellan barn. Arbetet söker svar på hur de kränkande språket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollärare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom området. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger är en viktig del av barns sociala utveckling. Det är i förskolan man får sina första upplevelser av vänskap, men det är också där i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsätta andra, för verbal kränkning. Den fysiska miljön är av betydelse för förekomsten av kränkande språk och det föreligger en ökad risk i de icke pedagogstyrda aktiviteterna. / This study examines preschool theatchers' perceptions of abusive language among children and the purpose is to expose their ideas of abusive language impact on children's socializing process. I have contucted interviews with preschool theatchers in order to share their experience and knowledge in the field. The result show that preschool theatcers are an important part of the child's social development. In prexchool, children have their first impressions of friendship, but it is also in this relationsships they can be exposed, or expose others, for abusive language. The activities are important regarding the occurence and frecuency of absuive langugage and there is an increased risk in the non teacher-present activities create situations of abusive langugage among children.

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment. (The concept immigration status is used instead of ethnicity). The results show, however, that there is correlation between individual social categories (gender, immigration status and class) and some specific types of vulnerability mentioned in the survey.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka skolans ansvar och skyldigheter vid fall av kränkande behandling och mobbning. Detta har gjorts genom att studera och analysera doktrin och lagstiftning, enligt den rättsdogmatiska metoden. Slutsatser har därefter kunnat dras utifrån uppsatsens innehåll. Det kan konstaterats att bestämmelserna i 6:e kapitlet har sitt ursprung i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever och att dagens lagstiftning har påverkats av dessa bestämmelser. Skolans ansvar för barn och elever sträcker sig långt utanför skolans gränser. Vid kränkande beteende på skolan eller via sociala medier har skolan allt ansvar och alla skyldigheter att förebygga och förhindra att det fortsätter. Det är kommunen, skolans huvudman, som blir skadeståndsskyldig om fel eller försummelse i myndighetsutövning funnits. Kommunen blir även skadeståndsskyldig om omständigheter efter en utredning av en anmälan gett anledning till rättegång i mål om skadestånd.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. / Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur.  This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.

Samtidigt som transporter av gods till sjöss än idag utgör en grund för möjligheter att bedriva handel mellan olika länder står den svenska sjöfartsbranschen inför en utmaning i att rekrytera och behålla kompetent personal. Sjömän tenderar idag till att söka landbaserade arbeten och vid lärosätena i Kalmar och Göteborg är det långt ifrån samtliga sjöfartsstudenter som fullföljer utbildningen och blir ett tillskott till näringen. Tidigare forskning har påvisat att det framför allt är brister inom arbetsmiljön ombord som ligger till grund för att behålla personal. Syftet med denna studie är att undersöka sjöbefälsstudenternas uppfattning om arbetsmiljön ombord och hur den kan förbättras för att behålla personalen. För att kunna besvara frågeställningarna har studien genomförts kvalitativt med fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förbättringar inom den sociala arbetsmiljön såväl som den fysiska behöver träda i kraft. Arbetsbelastningen behöver minskas, mängden konstruktiv feedback behöver öka och arbetet mot sexuella trakasserier och rasism måste fortgå. Resultatet visade även att befälhavaren ombord har en stor påverkan på arbetsmiljön. Ytterligare en slutsats som drogs var att definitionen av en god arbetsmiljö grundar sig i en god gemenskap, bra stämning och en positiv attityd inom besättningen. / As maritime transportations remain vital to conduct trade between different countries, the Swedish maritime industry faces challenges in keeping and recruiting seafarers. There is a trend among seafarers to apply for shore-based jobs before retirement and at the maritime academies in Kalmar and Gothenburg there are relatively few who complete their education and contribute to the numbers in the industry. Previous studies have shown that flaws in the work environment played a significant role in the decision to seek a job at shore. The purpose of this study is to examine how deck cadets have experienced the work environment and what improvements they see suitable to keep seafarers on board. In order to answer these questions, the study was performed qualitatively by using focus group interviews. The results indicated that improvements in the social work as well as in the physical work environment needs to be enforced. The workload needs to be reduced, the amount of constructive feedback increased and effort against racism and sexism needs to remain a focus in order to improve the work environment. The results also revealed that the master on board has a significant impact on the work environment. The study also showed that the students defined a healthy work environment as one which includes a sense of community, positive attitude among the crew and a healthy atmosphere.