The aim of this thesis is to explore the role of bitcoin in an investment portfolio. The paper examines the nature of bitcoin and additionally how bitcoin compares to gold when included in an investment portfolio. This report uses the historical value of bitcoin and investigates with a Mean-Variance model how the risk-adjusted return of an optimized portfolio is affected when bitcoin is a constituent. By comparing Sharpe Ratios from the optimized portfolios, a conclusion can be drawn as to whether bitcoin affects the maximum Sharpe ratio or the global minimum variance point. Our study suggests that including bitcoin in an investment portfolio increases the risk-adjusted return of the portfolio. In addition, portfolios optimized with bitcoin outperform the market. Further, we conclude that bitcoin has a relatively high correlation as compared to gold with the assets in the study. Hence, bitcoin is not the new gold.

Smart contracts are self-executing electronic contracts. Amongst its deployed applications in the digital world is providing a decentralized and transparent method for executing transactions of cryptocurrencies on blockchains. Our thesis aims to investigate the mechanisms influencing execution of smart contracts across different blockchain networks when it comes to transactions of their native tokens. With a focus on the Ethereum, Avalanche, Cardano, Chainlink, and Binance blockchain technologies, an experiment is conducted which involves transferring native tokens on each of the blockchains to obtain results of the speed of each of the transfers and their respective transaction costs. The developed problem statement revolves around understanding the blockchain characteristics and smart contract implementations that contribute to these results. Properties of smart contracts and blockchain networks are established, which form the qualitative data components of our research. Further, we perform an analysis and evaluation of the quantitative results of our experiment to form a connection between each of the blockchains’ qualitative properties and their respective performance. Architecture, gas limit, gas price, and network congestion are identified as key determinants of gas fees and transaction costs. The choice of consensus mechanism, block time, and scalability solutions also play a significant role in transaction speed and time to finality. We believe our discoveries contribute to enhancing the implementation of smart contracts in the context of cryptocurrencies. / Smarta kontrakt är självutförande elektroniska kontrakt. Bland dess tillämpningar i den digitala världen ingår att tillhandahålla en decentraliserad och transparent metod för att utföra transaktioner av kryptovalutor på blockkedjor. Vår examensarbete syftar till att undersöka de mekanismer som påverkar utförandet av smarta kontrakt över olika blockkedjenätverk när det gäller transaktioner av deras valutor. Med fokus på Ethereum, Avalanche, Cardano, Chainlink och Binance blockkedjeteknologier genomförs ett experiment som innebär överföring av valutor på varje blockkedja för att erhålla resultat av hastigheten för varje överföring och deras respektive transaktionskostnader. Det utvecklade problemet kretsar kring förståelsen av blockkedjekaraktäristik och smarta kontraktsimplementeringar som bidrar till dessa resultat. Egenskaper hos smarta kontrakt och blockkedjenätverk fastställs, vilket utgör de kvalitativa datakomponenterna i vår forskning. Dessutom genomför vi en analys och utvärdering av de kvantitativa resultaten från vårt experiment för att skapa en koppling mellan varje blockkedjas kvalitativa egenskaper och deras respektive prestanda. Arkitektur, gasgräns, gaspris och nätverksöverbelastning identifieras som avgörande faktorerna för gasavgifter och transaktionskostnader. Valet av konsensusmekanism, blocktid och skalbarhetslösningar spelar också en betydande roll för transaktionshastighet och tidsmässig avslutning. Vi anser att våra upptäckter bidrar till att förbättra implementeringen av smarta kontrakt i sammanhanget av kryptovalutor.

Bitcoin's decentralized nature enables reasonably anonymous exchange of money outside of the authorities' control. This has led to Bitcoin being popular for various illegal activities, including scams, ransomware attacks, money laundering, black markets, etc.  In this thesis, we characterize this landscape, providing insights into similarities and differences in the use of Bitcoin for such activities.  Our analysis and the derived insights contributes to the understanding of Bitcoin transactions associated with illegal activities through three main aspects. First, it offers a comprehensive characterization of money flows to and from Bitcoin addresses linked to different abuse categories, revealing variations in flow patterns and success rates. Second, a temporal analysis captures long-term trends and weekly patterns across categories. Finally, an analysis of outflow from reported addresses uncovers differences in graph properties and flow patterns among illicit addresses and between abuse categories. These findings provide valuable insights into the distribution, temporal dynamics, and interconnections within various categories of Bitcoin transactions related to illicit activities.

The Swedish central bank has in 2018 launched an investigation into what a digital e-currency in Sweden would look like. Tendermint is being investigated for a potential implementation. Tendermint is a blockchain building environment which has its own consensus-algorithm, and its own solution to the Byzantine general's problem. The most relevant part is the scalability and reliability of Tendermint. To do this we tested out the software by sending transactions between our computers, and recorded its performance in the case of one node and two nodes. After a series of simulations, we then come to the conclusion that indeed Tendermint is a suitable software for a potential e-krona.

Titel: Kan funktioner från kryptovalutor förbättra Riksbankens föreslagna E-krona? Författare: Oscar Guregård och Viktor Nilsson Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: I takt med digitaliseringen minskar det fysiska kontantanvändandet. Riksbanken bemöter denna förändring med att utforska möjligheterna att ge ut en digitala kontanter, E-kronan. Eftersom detta är ett nytt område för Riksbanken och projektet fortfarande är i en utvecklingsfas finns det problemområden med de funktioner som Ekronan planeras ha. Forskning inom utveckling av digitala centralbankspengar antyder att kryptovalutor, ett alternativ till centraliserade betalningsstrukturer, har olika funktioner som kan lämpa sig väl för digitala utföranden av valutor. Studien ämnar att analysera olika funktioner inom kryptovalutorna Bitcoin, Ethereum och Ripple för att avgöra om de kan förbättra den föreslagna E-kronan. Syfte: Studiens syfte är att utifrån Riksbankens mål identifiera svagheter och problemområden i det nuvarande förslaget på teknisk lösning för E-kronan för att sedan analysera om funktioner från kryptovalutor kan åtgärda dessa. Om en funktion från en kryptovaluta kan åtgärda ett problem med E-kronan ska det undersökas på vilket sätt funktionen uppfyller Riksbankens mål till en högre grad än den nuvarande lösningen på problemet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att samla tidigare forskning om fenomenet digitala centralbankspengar samt Riksbankens egna rapporter om E-kronans utförande för att genom intervjuer med kritiker finna problemområden. Dessa problemområden har med hjälp av funktioner från Bitcoin, Ethereum och Ripple analyserats för att avgöra om kryptovalutornas funktioner är bättre lämpade för att uppfylla E-kronans mål än Riksbankens egna förslag. Resultat: Studien finner att E-kronans största problemområden grundar sig i en överdriven komplexitet. Kryptovalutorna som undersökts och deras funktioner kommer med stor sannolikhet bidra till ännu mer komplexa utföranden istället för att skapa enklare lösningar, något som E-kronans kritiker värdesätter. / Title: Can functions from cryptocurrencies improve the Riksbank’s proposed E-krona? Authors: Oscar Guregård and Viktor Nilsson Supervisor: Mikael Knutsson Background: As digitalisation develops, the use of physical banknotes and cash decreases. The Riksbank is responding to this by exploring the possibility of issuing digital cash, the E-krona. As this is uncharted territory for the Riksbank and the project is still in development, there are challenges with the proposed functions that the E-krona is expected exhibit. Research in the development of Central Bank Digital Currencies, CBDC, suggests that cryptocurrencies, an alternative to centralized payment structures, have a variety of functions that may be well suited for CBDC’s. The study aims to analyze various features and functions of the cryptocurrencies Bitcoin, Ethereum and Ripple in order to determine whether they can improve the proposed E-krona or not. Purpose/object: The aim of the study is to identify weaknesses and problem areas in the current proposal for a technical solution for the E-krona based on the goals and objectives presented by the Riksbank, and to then analyze whether functions from cryptocurrencies can remedy these. If a function from a cryptocurrency can solve a problem with the E-krona, the study must examine in what way the function meets the Riksbank’s objectives to a greater degree than the current proposed solution. Methodology: A qualitative methodology has been used to gather previously researched data on the phenomenon CBDC and the Riksbank’s own reports on the aspects of the E-krona in order to find problem areas through interviews with critics of the project. These problem areas have been analyzed along with functions from Bitcoin, Ethereum and Ripple to determine whether the cryptocurrencies’ functions are better suited to meet the E-krona’s goals than the Riksbank’s own proposals. Results: The study finds that the E-krona’s biggest problem areas are based on excessive complexity. The cryptocurrencies that have been examined and their functions will probably contribute to even greater complexity in the functions of the E-krona instead of creating simpler solutions, something that the critics value.

Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.

Blockchain is a decentralized database that is distributed among a computer network. To enable a smooth decision making process without any authority, different blockchain applications use their own consensus algorithms. The problem is that for a new blockchain application, there is limited aid in deciding which algorithm it should implement. Selecting consensus algorithms is crucial because reaching consensus is the fundamental issue of a decentralized system. Different algorithms are designed with their own advantages and limitations, making it complex to navigate one’s way through a list of consensus algorithms. This thesis attempts to contribute to solving this problem by surveying 15 existing cryptocurrencies’ consensus algorithms used in their blockchain application and then producing a decision tree as the aid for algorithm selection. The top 5 algorithms from each category in Proof of Work (PoW), Proof of Stake (PoS), and Hybrid Proof of Work + Proof of Stake (PoW + PoS) are selected. The research method is qualitative. The study shows that different consensus algorithms often share some properties, but they are usually built to solve the issues of another algorithm, which means they also have their own distinctive advantages. Therefore, the decision tree reveals how these algorithms are logically connected and the key properties blockchain consensus algorithms possess. Based on the result of this thesis, further research can be conducted to include more algorithms in order to make the decision tree more comprehensive. Implementations of these algorithms in similar network setup can also be done to experiment with their claimed properties. The decision tree can be sent to industry for further feedback. / Blockchain är en decentraliserad databas som distribueras i ett datornätverk. För att möjliggöra en smidig beslutsprocess utan någon auktoritet använder olika blockkedjeapplikationer sina egna konsensusalgoritmer. Problemet är att för en ny blockchain-applikation finns det begränsad hjälp för att bestämma vilken algoritm den ska implementera. Att välja konsensusalgoritmer är avgörande eftersom att nå konsensus är den grundläggande frågan för ett decentraliserat system. Olika algoritmer är designade med sina egna fördelar och begränsningar, vilket gör det komplicerat att navigera sig igenom en lista med konsensusalgoritmer. Forskningsmetoden är kvalitativ. Det här dokumentet försöker bidra till att lösa detta problem genom att kartlägga 15 befintliga kryptovalutors konsensusalgoritmer som används i deras blockkedjeapplikation och sedan ta fram ett beslutsträd som hjälp för val av algoritmer. De 5 bästa algoritmerna från varje kategori i Proof of Work (PoW), Proof of Stake (PoS) och Hybrid Proof of Work + Proof of Stake (PoW + PoS) väljs. Studien visar att olika konsensusalgoritmer ofta delar vissa egenskaper, men de är vanligtvis byggda för att lösa problem med en annan algoritm, vilket innebär att de också har sina egna distinkta fördelar. Därför avslöjar beslutsträdet hur dessa algoritmer är logiskt kopplade och de nyckelegenskaper som blockchain konsensusalgoritmer besitter. Baserat på resultatet av denna artikel kan ytterligare forskning utföras för att inkludera fler algoritmer för att göra beslutsträdet mer heltäckande. Implementeringar av dessa algoritmer i liknande nätverksuppsättningar kan också göras för att experimentera med deras påstådda egenskaper. Beslutsträdet kan skickas till industrin för vidare feedback.

Currency has changed a lot, and the introduction of the Internet sped up the evolution of the currency. Digital currency introduced many benefits compared to physical currencies. Ideas such as cryptocurrencies work as an option for other means of payment. During the recent pandemic, interest in new digital currencies has increased, leading to more research on digital currency. With the introduction of new currencies and their increased popularity, many central banks have started looking into the idea of innovating currency. All this new research has coined the term central bank digital currency. As of today, there is no single idea on how a digital currency should work or be implemented. With many variations, the future is still unclear. There seem to be vulnerabilities to solve and many potential ways to improve current systems. When building this new currency it is crucial to know what different use cases could demand from the implementation. In conclusion, the results show that digital currency is still in early development, with central bank digital currency research showing promise. It is theoretically possible to create a better transaction solution contra traditional currencies. More research is needed on the topic of digital currency, but there could be incremental improvements to today’s currency leading to better future solutions. / Valuta har förändrats genom tiderna och introductionen av internet skyndade på denna utveckling. Digital valuta har introducerat många fördelar jämfört med fysiska valutor. Fler idéer som till exempel kryptovalutor har introducerats som alternativa betalmedel. Under den senaste pandemin så har intresset för nya digitala valutor ökat, vilket har lett till mer forskning inom området av digitala valutor. På grund av växande popularitet och nya digitala valutor så har många central banker börjat testa idéen om att nyskapa valuta, och med detta så har termen centralbanks valuta skapats. Det finns inte idag en enda lösning på hur digitala valutor ska fungera eller bli implementerade. Med många varianter så är framtiden fortfarande oklar. Det verkar finnas problem att lösa och många möjliga sätt att förbättra existerande system. Vid byggandet av denna nya valuta så är det extremt viktigt att veta vad som är viktigt och hur det kan finnas olika krav beroende på hur valutan ska användas. Enligt resultaten så är digital valuta fortfarande tidigt i sin utveckling och forsking gällande centralbanks styrda digitala valutor verkar lovande. Mer forsking kommer att behövas inom området digital valuta, men det kan komma många små förbättringar på dagens valuta som leder till bättre framtida lösningar.

Ur de senaste decenniernas tekniska innovation föddes så kallade kryptotillgångar. Kryptotillgångar är digitala enheter som är tillgängliga via teknik för distribuerad liggare. Marknaden för kryptotillgångar har expanderat avsevärt på senare år. Tidigare har handel med kryptotillgångar mest varit en bisyssla för tekniskt kunniga personer, men i takt med att kryptotillgångar ökar i popularitet växer investerarkretsen. Kryptotillgångar ägs huvudsakligen med investeringsavsikt men kan, beroende på den berörda kryptotillgångens egenskaper, skilja sig avsevärt från finansiella instrument. Det gör att befintliga EU-regelverk för finansiella tjänster sällan kan ligga till grund för bedömning vid kryptotillgångshandel. Det skapar i sin tur osäkerhet avseende investerarskyddet för konsumenter som handlar med kryptotillgångar. Marknaden för kryptotillgångar är hittills oreglerad på EU-nivå vilket har medfört spridda och otillräckliga regleringar avseende kryptotillgångar på nationell nivå i vissa medlemsstater. År 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag på reglering av kryptotillgångar där ett av syftena med förslaget är att stärka investerarskyddet vid kryptotillgångshandel. Om förslaget skulle implementeras innebär det betydande förändringar på kryptotillgångsmarknaden. De förslagna bestämmelserna innefattar bland annat ett EU-pass för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, krav för emittenter av kryptotillgångar att utge informationsdokument samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster att bedöma om den berörda kryptotillgången är lämplig för kunden.  I uppsatsen undersöks vilka risker en investerare utsätts för vid handel av kryptotillgångar. Den övergripande risken som investerare utsätts för vid handeln är risken att förlora sitt investerade medel. Det i sig är inte en unik risk för kryptotillgångar då förluster förekommer även på marknader för finansiella instrument. Den största utmaningen avseende bristen på investerarskydd på kryptotillgångsmarknaden härleds emellertid till informationsasymmetrier. Det framkommer i uppsatsen att det krävs reglering på kryptotillgångsmarknaden för att säkerställa ett tillräckligt investerarskydd. Vidare diskuteras huruvida Europeiska kommissionens förordningsförslag står i paritet till de identifierade investerarskyddsriskerna. Sammantaget leder uppsatsen till slutsatsen att en reglering av kryptotillgångsmarknaden kan säkra investerarskyddet vid handel av kryptotillgångar genom att upprätta krav på informationsgivning för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Kryptobrytning är den processen där transaktioner kryptovaluta verifieras.Idag är olaglig kryptobrytning ett stort hot då det utgör en stor del avorganiserad brottslighet. Dessutom kan skadliga kryptobrytningsprogramförkorta en dators livslängd avsevärt. Program som används tillkryptobrytning drar även stora mängder processorkraft, vilket kan göra att endator börjar arbeta långsamt. För att detektera program på en dator går det attta till olika metoder.Syftet med arbetet är att undersöka om det går att identifiera kryptobrytningmed hjälp av verktyg som kan analysera paket som skickas över nätverk frånett kryptobrytningsprogram. Samtidigt observeras det vilka varianter avartefakter som kan urskiljas och vilka andra typer av metoder det finns atttillgå vid detektion av kryptobrytning.Resultatet visar att enbart specifika typer av kryptobrytningsattacker kanupptäckas med paketanalysatorer och systemverktyg eftersom en hackarekan, i de flesta fall, förbipassera verktygen. Däremot visar i de flesta fallresultatet att det finns nackdelar respektive fördelar med varje metod. Detmest effektiva sättet för att skydda privata tillgångar och publikaorganisationers resurser är att använda en flerskiktsstrategi genom attkombinera alla typer av metoder. Ett antal av de artefakter som hittades somkan vara till användning var IP adresser, MAC-adresser, geolokalisering ochmetadata. / Today, illegal crypto mining poses a significant threat because it plays a bigrole in organized crime. In addition, it can shorten the lifespan significantly.Programs dedicated to crypto mining also consume substantial amounts ofprocessing power, which can slow down a computer. Various methods can beemployed to detect such programs on a computer.The purpose of this work is to investigate whether it is possible to identifycrypto mining using tools that can analyze packets transmitted over thenetwork from a crypto mining program. Additionally, it is observed whichvariants of artifacts can be distinguished and what other types of methods areavailable for detecting crypto mining.The result shows that only specific types of crypto mining attacks can bedetected using packet analyzers and system tools, as a hacker can bypass thesetools in most cases. However, the result also indicates that there aredisadvantages and advantages to each method. The most effective way toprotect your assets and organizational resources is to use a multi-layeredstrategy by combining all types of methods. Some of the artifacts found thatmay be useful include IP addresses, MAC addresses, geolocation, andmetadata.