Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av jordbruksmark vid exploatering för infrastruktur. Syftet uppnås genom att kartlägga värdebärande element och funktioner som uttryckta av ansvarande myndigheter, samt undersöka dagens praxis genom att kombinera resultatet av intervjuer med två exempelfall för vägprojekt där lantbruksrapporter producerats. För diskussion av resultat används teoretiska begrepp kopplade till människans påverkan av plats, landskap, och rumslighet samt begrepp kopplade till kultur- och naturvärden. För att ytterligare svara till syftet, hur bedömningen av jordbruksmark ser ut, diskuteras resultatet utifrån aktuella riktlinjer för jordbruksmark. Studien visar att materiella, visuella element så som åker- och betesmark men även punkt- och linjelement i jordbruksmarken fyller flera funktioner så som livsmedelsproduktion och bränsleproduktion samtidigt som dess värden är sammanlänkade. Slutsatsen är vidare att metoden för att bedöma jordbruksmarken idag är under förändring, vilket idag resulterar i en prioritering av ekonomiska värden till nackdel för natur- och kulturvärden

The Royal Library (KB) of Sweden harbours great collections of different objects through a special law from 1661. This master degree paper is exploring a part of KB’s digitisation of those collections. It deals with the questions about what the KB had chosen for digitisation, why those choices were maid and who is responsible for making these decisions. The paper will also for example seek out different patterns and trends in the information. The questions were answered through examining10 of the KB’s earlier digitisation projects and tests with qualitative methods: personal interviews, interviews by phone and questionnaires. The interviews and questionnaires were performed with informants at KB. General information about KB’s digitisation and the results from the interviews and questionnaires are presented partly with each individual test and project and partly in two analyse tables. KB had chosen different kinds of objects from their collections, for example older books and posters. The main reasons for digitising objects and collections were preserving and giving access to the collections and objects. The copyright were important to notice and there were also marketing of the collections and the testing of technology. The people responsible for the decision-making were partly KB’s head council and partly the informants involved with the projects. / Uppsatsnivå: D

Sweden has a long tradition of collecting documents by way of a process of legal deposit of copies. Its aim is to ensure the availability of material for research, cultural preservation and citizens’ right to free information. New forms of publications, made possible by technical advances, are not accommodated in the traditional deposit submission criteria. Certain information accordingly risks being lost. This problem has been reviewed in a national public study with the purpose of providing proposals for new legislation. Our thesis is focused on the central questions of the appearance of the discourse surrounding "what is to be preserved" and which definitions of document have been presented in the discourse. To answer the first question, we have utilised the discourse theory of Laclau and Mouffe and for the second question we have used the model presented by the Pédauque research group containing three proposals for a definition of document. The conclusion of the discourse analysis is, among other things, that we identified the overarching themes of the discourse as: democracy, cultural preservation, technical development, accessibility and publication. There is an antagonism within the discourse as regards the level of accessibility of electronic online information and the level of priority of collection in relation to privately and professionally published material. Our analysis of the definition of document led to the conclusion that Pédauque’s document perspectives is used in an integrated manner in the discourse and that these are dependent upon each other when the actors in the discourse present them. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to examine the use of the concept cultural heritage in Swedish governmental cultural policy. Ten official reports, reaching over a time period of seven years (1997-2004) are examined in the following way: What is cultural heritage? What functions/ values does the cultural heritage have? Whose heritage is a cultural heritage? With some simplification you can say that there are two different views on cultural heritage in the documents. The most common way to refer to cultural heritage is a category of chosen historical objects whose preservation is motivated by their function as sources of information and knowledge about the history and development of the Swedish society. It also constitutes continuity, context and belonging. This heritage is equally valuable to all people and its relation to different ethnical and social groups is not brought up for discussion in the documents. At the other end of the scale cultural heritage is in a few documents regarded as a pluralistic collection of heritages. Anything can be cultural heritage if someone claims that it is so. Every group and every individual have the right to a cultural heritage of their own. It is therefore important to give special attention to the heritage of marginal groups, who have often been left out in the traditional historical writing. In these documents cultural heritage is not just a historical matter, but also something that is being created at the present time. It is a source of knowledge, but also a democratic tool. / Uppsatsnivå: D

Digitizing and digital libraries create great opportunities toprovide access to cultural heritage globally, but the quicklychanging information technology environment also raises manyquestions. The aim of this bachelor thesis is to analyse whatvisions and ideas behind one specific digital library, Europeana,that can be found in documentation related to the project. Whatideas can be identified concerning aspects such as userparticipation, access to information, knowledge andinformation literacy? What is the project’s role in relation toeducation, preservation of cultural heritage and democracy?The method used to answer these research questions is adescriptive idea analysis. The empirical material, consisting ofprimary sources written in relation to the project, has beencategorized within dimensions and analysed according toDouglas Raber’s three public library strategies: social activism,the conservative response and the populist initiative. Thefindings of this study are that social activism is the dominatingstrategy, including aims as to support social inclusion, promotecultural diversity and help democratize access to information.Another present strategy is the populist initiative, concerningthe will to keep up with changing user needs and online trends.The conservative response can be identified, but barely. Thereare good possibilities for the future development of this project,even if some contradictions can be found concerning thevisions in relation to financial, juridical and politicalrestrictions. Important problem areas such as the unevenparticipation of different member countries, copyrightrestrictions and diverse user needs, must be addressed also inthe future. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Bachelor’s thesis is twofold. Firstly it aims to make a contribution to the understanding of how five Swedish Diocesan libraries have carried out the digitizing of their rare book and manuscript collections. Problem areas related to this activity are also investigated. Secondly, it aims to examine the relative guidelines and standardization norms, which have been formulated on a national basis. The research questions posed are:Which problem areas connected to the digitizing activities carried out at the Diocesan libraries can be identified in the empirical material?Which possible discrepancies might be found comparing the digitizing activity at the Diocesan libraries and the guiding principles on a national level?In order to find answers to the research questions, interviews with six librarians at the Diocesan libraries were conducted. Furthermore, using the method of content analysis, the interviews, literature, previous research, reports and in-house documents were examined. The theoretical framework used is a triangular model formulated by the museologist, Ivo Maroević, indicating the relationship between the institutions of cultural heritage: archives, libraries and museums. The particularity of the collections of the Diocesan libraries places them in the middle of the triangle.The most important problem areas were found to be connected with: economical and personnel resources, outsourcing and open access, preservation, storage, and the national strategy for digitization. The major discrepancy with national recommendations consists in the differences of the digitization process at the Diocesan libraries, depending on whether it is related to a project or on demand. / Program: Bibliotekarie

Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

Denna uppsats ämnar analysera den process och de kulturmiljövärden som bidrar till att aktörer identifierar platsen Gamla Uppsala som ett kulturarv, samt vem av aktörerna som besitter tolkningsföreträde av platsen. För att möjliggöra denna undersökning, har samtalsintervjuer, granskning av rapporter och dokument, samt inventeringar av landskapet, ansetts utgöra lämpliga metoder för att besvara frågeställningarna. Svaren som framkommit i samband med studien pekar på att det finns en övergripande tanke om platsen som historiskt viktig, samtidigt som det även råder skiljaktigheter mellan vilka specifika kulturmiljövärden respektive aktör betonar. Kulturmiljövärdena beror även på aktörernas framställning av kulturarvet som något abstrakt eller fysiskt påtagligt. Resultatet av de två sista frågorna kan beskrivas utifrån att det finns ett tolkningsföreträde på platsen, som kan kopplas till politiska prioriteringar och ramverk, men även ekonomiska tillgångar. Dessa faktorer är i sin tur beroende av olika internationella, nationella och lokala kontexter, som påverkar de olika aktörernas möjligheter till inflytande över Gamla Uppsalas utformning.

Förskolan är en arena som omfattas av många olika kulturer. Denna studie syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur förskollärare arbetar för att inkludera olika kulturer i förskolans verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Vi vill också undersöka hur de arbetar för att uppmärksamma barns egna kulturarv. Studien präglas av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Dessa har genomförts med sju verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. Studiens resultat visar att det mångkulturella arbetssättet bör innefattas av bland annat kommunikation, nyfikenhet, förståelse och en ömsesidig respekt. Inkluderandet av olika kulturer kommer till uttryck i vardagliga situationer exempelvis under samlingar då barnen får möta sånger, ramsor, flaggor och “Google Earth”. Det framkommer även i resultatet att barns kulturarv uppmärksammas genom att förskollärarna oftast belyser högtider, traditioner och de olika språk som finns i barngruppen. Sammanfattningsvis ses arbetet med mångkultur som berikande och spännande samtidigt som det är komplext. Efter genomförd studie kan vi dra slutsatsen att pedagogens förhållningssätt har en stor betydelse för hur arbetet formas och relationer skapas i verksamheten.

Denna uppsats siktar på att besvara frågan om vilket utfall man kan förvänta sig av Kulturarvsinkubatorns PPP-projekt och vilka risker de bör ta i beaktande. Överlag ger denna uppsats en positiv bild av Kulturarvsinkubatorns verksamhet, med ett fåtal undantag som adresseras i rekommendationerna i slutet av uppsatsen. Med hänsyn på de geografiska förutsättningarna för projektet på svensk landsbygd vävs detta perspektiv in i diskussionen och rekommendationerna. Rekommendationerna fokuserar på vikten av att vårda det dialogbaserade arbetsklimat som uppstått i projektet, att riskfördelningen mellan aktörerna kan vara nyckel till både framgång och motgång, samt behovet av förutsägbarhet i de långsiktiga målen för projektet.