Introduktion: Att skapa fri luftväg i samband med prehospitalt hjärtstopp är en komplicerad åtgärd i en stressande situation. Det finns flera metoder för denna åtgärd och de har olika svårighetsgrad beroende på vilken metod som ambulanssjuksköterskan behöver använda för att nå framgång. Denna åtgärd förväntas ambulanssjuksköterskan klara av trots att miljön är utmanande och tidspressen stor.   Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av etablering av fri luftväg i samband med hjärtstopp.   Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyseras med latent innehållsanalys. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre verksamhetsställen i södra Sverige.   Resultat: Ambulanssjuksköterskorna berättade om hur luftvägshantering är en liten men viktig del av allt de ska klara av i sin yrkesroll. Det finns en otrygghet i momentet intubation som beror på bristande utbildning i kombination med hur sällan ambulanssjuksköterskan gör detta i det dagliga arbetet. Studien resulterade i tre huvudkategorier: Otrygghet i yrkesrollen, Prehospitala framgångsfaktorer och Personcentrerad vård genom samarbete med tillhörande tolv subkategorier. Det som bekymrade ambulanssjuksköterskorna mest var luftvägshantering på barn. Det som upplevs vara den största framgångsfaktorn betonades vara de enkla åtgärderna när det gäller luftvägshantering.   Slutsats: För att öka ambulanssjuksköterskans trygghet i luftvägshantering krävs ökade utbildningsinsatser. Arbetsgivaren bör ta ett ökat ansvar för utbildning genom att skapa förutsättningar och uppföljning. Vidare bör de riktlinjer som finns för luftvägshantering ses över. De enklaste metoderna är oftast de bästa prehospitalt. / Introduction: To manage an airway in a prehospital environment is a complex measure in a stressful situation. There are several methods for this measure and they have various level of severity depending on the method the ambulance nurse chooses to apply. This measure is expected to be managed by the ambulance nurse despite rough environment and lack of time.   Purpose: To describe the ambulance nurse’s experiences of airway management in a cardiac arrest situation.   Method:  Twelve semi-structured qualitative interviews was made and analyzed by content analysis. The interviews were made at three different ambulance organizations in the south of Sweden     Result: The ambulance nurses told about how small but essential task airway management is. But it’s still a task they must be able to perform in their work.  There is an insecurity in the moment of intubation which is related to lack of training and how rarely they perform the moment in their daily duties. The study resulted in three main categories: Insecurity in the profession, Prehospital success factors and Person-centered care through teamwork with twelve subcategories. What concerned the ambulance nurses the most was airway management on children. They describe the greatest success factor to be the simplest possible measures when it comes to airway management.   Conclusion: To increase the ambulance nurse’s security in airway management more education efforts is needed. Employers should take a greater responsibility for education by creating conditions and monitoring. Therefore, should the guidelines for airway management be reviewed. The simplest methods in airway management are often the most successful.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Avsikten med vår studie är att, genom en kvalitativ intervjustudie, förstå uppfattningar av gymkedjan SATS marknadsföring. Vi har valt att genom ett målstyrt urval förstå hur medlemmar och icke-medlemmar på SATS uppfattar företagets reklamblad som producerats de senaste fyra åren. För att ta reda på hur dessa uppfattningar ser ut, har vi med en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuat 10 respondenter; fem medlemmar respektive fem icke-medlemmar. Med material från dessa intervjuer har vi genomfört en tematisk analys som formats av begrepp som upprepats under intervjuernas gång. Dessa har därefter analyserats för att förstå vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningarna – främst mellan medlemmar och icke-medlemmar. I samband med våra intervjuer har vi även haft avsikt att förstå hur uppfattningen påverkas av teoretiska begrepp såsom PR, rykte, image och visuell kommunikation. Resultatet visade att det finns en relativt lik uppfattning hos båda grupperna i förhållande till känslor som uppstår i mötet av reklamerna. Medlemmarna förhåller sig generellt mer positivt till reklamerna än vad icke-medlemmarna gör. PR, image, rykte och visuell kommunikation har även visat sig spela roll i hur uppfattningen konstruerats, då begreppen ligger till grund för respondenternas generella åsikt av företaget vilket i sin tur påverkar hur de förhåller sig till företaget och även reklambladen. Visuell kommunikation har uttryckts vara viktig för att skapa starkare identifikation och motivation.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

I den här magisteruppsatsen undersöks genom en hermeneutisk analys hur samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära, framställs i det senmoderna samhället. Dessutom genom kvalitativa intervjuer hur gymnasieelever upplever ”en bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning och vilka förbättringsförslag de ger till sina respektive samhällskunskapslärare. I forskningsöversikt ligger tonvikten på kursplanen för samhällskunskapsämnet, samhällsundervisning i skolan, samhällskunskapsämnets kris, den formativa bedömningen och relationen mellan lärare och gymnasieelever. De teorier som används handlar om det senmoderna samhället, språket som en viktig faktor för den kommunikativa relationen i undervisningen, den pedagogiska relationen som en kommunikativ relation och motivet för individualisering. Syftet med denna studie är att undersöka samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära utifrån vad som lyfts fram i forskningsöversikt. Dessutom via intervjuer belysa hur gymnasieelever upplever en “bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning. Respondenternas svar varieras på grund av att de aktuella gymnasieeleverna har haft olika erfarenheter samt samhällskunskapslärare under sin skolgång. Diskurser som verkar vara intressanta här handlar om samhällskunskapsämnets paideia, alltså lära, kunskap, makt, lärande, ansvar, relation, professionalism och det senmoderna samhället. Resultatet visar att samhällskunskaps paideia har en flertalig definition, vilken läran och undervisningen också befinner sig i ständig förändring. Dessutom visar resultatet att de tillfrågade gymnasieeleverna har olika perspektiv på hur ”en bra lärare” ska vara och föreslår olika förbättringar i undervisning, metodik och undervisningsstilar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon. / <p>Svenska</p>

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp ingår det i allmänsjuksköterskans uppgifter att påbörja HLR för att försöka rädda patientens liv. På allmän vårdavdelning används mer avancerad behandling, så kallad S-HLR. En hjärtstoppsituation kan upplevas skrämmande för sjuksköterskan eftersom hen sannolikt behöver gå från en mer lugn till en akut situation. Det kan kännas påfrestande men kunskap och erfarenhet hjälper hen att agera. Behandlingen av hjärtstopp utförs i team tillsammans med flera professioner vilket innebär att det är viktigt med ett väl fungerande teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda vid ett hjärtstopp på vårdavdelningar. Metod: Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som besvarade syftet för studien. Resultat: Resultatet visade på att det fanns fyra kategorier som bidrog till upplevelsen av hjärtstopp; ”Kunskap om hjärtstopp” där vikten av utbildning, rutiner och erfarenhet påtalades. ”När hjärtstopp pågår” som innefattar första reaktionen, HLR-situationen och att avbryta HLR. ”Att arbeta i team” bestående av samarbete, trygghet och verktyg för teamet. Slutligen ”Bearbetning efter hjärtstopp” som handlade om debriefing, uppföljning och uppfattning om hjärtstopp. Alla dessa områden bildade tillsammans en uppfattning av hjärtstopp. Slutsats: Hjärtstoppsvård är en påfrestande situation som sjuksköterskan minns länge och det är därför viktigt att avdelningarna arbetar med samtliga kategorier som framkommit i resultatet för att stödja och underlätta för de sjuksköterskor som engageras vid ett hjärtstopp på en vårdavdelning. / Background: When a patient has a cardiac arrest, it is included in the RN's duties to start CPR in order to try to save the patient's life. In the general nursing ward, more advanced treatment, so-called hospital CPR, is used. A cardiac arrest can be daunting for the nurse because they probably need to shift from a calm situation to an emergency situation. It may feel stressful, but knowledge and experience helps the RN to act. The treatment of cardiac arrest is performed in teams with several professions which means that it is important to have a good teamwork. Aim: The aim of the study was to investigate the RN’s experiences of caring for a cardiac arrest occurring at nursing wards. Method: As a method, a qualitative interview study was chosen, based on seven semi- structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis that suited the aim of the study. Result: The result showed that there were four categories that contributed to the experience of cardiac arrest; "Knowledge of cardiac arrest", emphasizing the importance of education, routines and experience. "When cardiac arrest is in progress" that includes the first response, CPR situation, and termination of CPR. "Working in team" consisting of cooperation, safety and instruments for teamwork. Finally, "Processing after cardiac arrest" that involved debriefing, follow-up and perception of cardiac arrest. All of these areas together formed an idea of ​​cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest is an urgent situation that the nurse remembers for a long time, and it is therefore important that the wards work with all categories identified in the results to support and facilitate the nurses engaged in a cardiac arrest in a nursing ward.

Introduktion: På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter med livshotande tillstånd med hopp om förbättring i en högteknologisk miljö. Trots detta avlider det cirka 10% av intensivvårdspatienter årligen i Sverige. De livsuppehållande behandlingar som ges är ofta invasiva och smärtsamma. Insikten om att den livsuppehållande behandlingen inte alltid gynnar patienten, har ökat bland vårdpersonalen på intensivvårdsavdelningar. Detta leder även till att beslut om att avbryta den kurativa behandlingen och övergå till palliativ vård har ökat. Detta medför att intensivvårdssjuksköterskan kommer ofta i kontakt med vård av palliativa patienter i sin profession.  Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vårdtillfällen inom intensivvård när kurativ behandling inte påbörjas, eller avslutas och övergår till palliativ vård. Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade öppna intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Resultat: Analysen resulterade i ett tema en vilja att lindra lidande för både patient och närstående och fyra kategorier: IVA-sjuksköterskans upplevelse av att vårda döende patienter, IVA sjuksköterskans delaktighet i beslut, IVA-sjuksköterskans upplevelse av att involvera närstående i beslutsfattandet, samt IVA-sjuksköterskans upplevelse av frustration över beslutsprocess. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde inte det som känslomässigt påfrestande att vårda palliativa patienter men upplevde istället att processen fram till att beslutet att övergå från kurativ behandling till palliativ vård var frustrerande. Kommunikation angavs som en nyckelfaktor under hela beslutsprocessen. Detta gällde både kommunikationen inom vårdlaget och kommunikationen med närstående. / Introduction: Patients with a life-threatening illness are admitted to the ICU with hope of recovery. ICU patients receive advanced life-saving treatment in a high technological environment. About 10% of ICU patients die regardless of the invasive and sometimes painful treatment received. Health care professionals have however gained insight that the life-saving treatment patients receive can sometimes be futile. This has even lead to an increase of ending curative treatment in ICU patients hence starting end-of-life care. This means that the ICU nurses often experience giving end-of-life care to ICU patients in their profession. Aim: The aim was to study ICU nurses’ experiences of withholding or withdrawing curative treatment and the transition to end-of-life care. Method: A qualitative method with a descriptive design was used to conduct the study. Data were collected using semi-structured, open interviews, and analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of data resulted in a theme: an intention to alleviate the patient’s and relatives’ suffering, and four categories: ICU nurses’ experiences of caring for the dying ICU patient, ICU nurses’ experiences of being involved in the decision-making process, ICU nurses’ experiences of involving the relatives in the decision-making process, and ICU nurses’ feelings of frustration over the decision-making process. Conclusion: The ICU nurses did not experience emotional distress due to providing end-of-life care to ICU patients. However, the process of transition from curative treatment to end-of-life care was frustrating for ICU nurses. Communication, both within the health-care team and between the ICU nurses and the relatives, was a key factor during the entire decision-making process.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.