Background:The curriculum for English underlines the importance of speaking. Pupils and teachers should speak English in the classroom. The study’s theoretical frame is based on Dysthe socio cultural perspective. Pupils need to use the language in order to gain knowledge. We have used Krashen’s five hypotheses and Kugel’s five stages in our study. Other literature that has been used is previous curriculums for English, Backlund, Tholin and Hedge. These writers use theories about learning and the importance of developing language. The study took place at three different schools in western Sweden.Aim:The purpose of the study is to investigate teachers’ attitudes towards speaking English in the language classroom in relation to writing, listening and reading.Procedure:The procedure used is qualitative interviews. By using qualitative interviews the respondents had the ability to ask questions and underline and clarify their answers when needed. The interviews were recorded on mp-3 players. They were later transcribed and analyzed in order to find a valid resultResults:The result that emerges is that teachers consider speaking the most important tool in the classroom. They feel that it is important for students to be able to communicate in English. Even though they think that speaking is the most important aspect they are aware that it is not easy to live up to. The teachers believe that speaking anxieties are one of the reasons of why children in school do not speak English. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare på olika sätt tolkar uppdraget om att undervisa i sex och samlevnad och vilka skillnader som finns i den undervisningen på låg- och mellanstadiet. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där elva lärare intervjuades, tre på låg-stadiet, sju på mellanstadiet och en som var verksam inom både låg- och mel-lanstadiet, fördelade på åtta skolor. Resultatet visar att de motiveringar som lärarna betonade mest var att främja elevernas förståelse för sig själv och andra. När det gäller innehåll betonade lärarna främst respekt för sig själv och andra som den viktigaste kunskapen. Vidare framgick diskussion, reflektion och samtal som de vanligaste arbetsmetoderna vid undervisning av sex och sam-levnad. Det framgick att lågstadiet arbetar mer värdegrundsorienterat med fo-kus på normer och värderingar för att fungera i samhället. Detta skiljde sig från mellanstadiet som utöver värdegrundsorienterat arbete även fokuserade på praktiska och teoretiska kunskaper för att främja självständighet. Studien visar även att majoriteten av skolorna saknar en tydlig progression mellan stadierna och ingen av respondenterna har erbjudits kompetensutveckling inom kun-skapsområdet. En slutsats av studien är att kvaliteten på respondenternas sex- och samlevnadsundervisning framstod som god då de inte upplevde några av de hinder som påtalas i forskningslitteraturen, exempelvis genans kring kun-skapsområdet eller motsättningar från föräldrar. Dock påvisades det att under-visningen bedrivs i mindre utsträckning än vad lärarna önskar samt vad läro-plan och forskning förespråkar. En implikation från studien är att lärare behö-ver få mer stöd och kompetensutveckling för att ges bättre förutsättningar att bedriva god sex- och samlevnadsundervisning samt att eftersträva ett progress-ionstänk för att underlätta elevernas lärande inom kunskapsområdet. / The purpose of this study is to increase knowledge about how teachers in dif-ferent ways interpret the task of teaching sex and relationship education (SRE) and what differences there are in teaching SRE in primary and secondary school. A qualitative method with semi-structured interviews was used in the study based on answers from eleven teachers in eight different schools. Three of them in primary school and seven in secondary school, and one who worked in both primary- and secondary school. The results show that the motivations that the teachers emphasized most were to promote the students' understanding of themselves and others. In terms of content, teachers mainly emphasized re-spect for themselves and others as the most important knowledge. Further-more, discussion, reflection and conversation were emphasized as the most common working methods in teaching SRE. It emerged that the SRE in pri-mary school is more based on the fundamental values with a focus on norms and values in the process of helping the students to function in society. Unlike middle school, which also conducted value-oriented work but also focused on practical and theoretical knowledge to promote independence. The study shows that most schools lack a clear progression between the stages and that the teachers rarely are offered competence development in SRE. The study concluded that the respondents´ SRE appeared to be of good quality based on that none of the obstacles from the research literature were experienced by the teachers, for example embarrassment about SRE or contradictions from par-ents. However, it was shown that SRE is conducted to a lesser extent than what the teachers wished for and what the curriculum and research advocate. One implication from the study is that teachers need to receive more support and competence development, to be given better conditions to conduct good SRE and to strive for a progression to facilitate students' learning in SRE.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm. Vidare visar undersökningen på en motvilja att undervisa på de praktiska programmen eftersom det anses vara svårt att nå ut till de här eleverna. I undersökningen problematiseras även ämnets framtid som kärnämne.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio. Resultatet visar att flera av lärarna inte använder den fysiska närmiljön i undervisningen. Däremot använder lärarna elevernas vardag som ett redskap i klassrummet. Fler av lärarna uttrycker en önskan om att använda närmiljön mer i undervisningen.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares attityder till användandet av sånger och ramsor i engelskundervisning för elevers språkutveckling. Förhoppningarna är att bidra till en mer effektiv engelskundervisning för elever i årskurs 1–3 samt uppmuntra lärare att använda sånger och ramsor som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Utifrån en fenomenografisk metodansats utfördes lärarintervjuer med fem lärare. Utfallsrummet efter den fenomenografiska analysen visade att samtliga lärare var överens om sånger och ramsors pedagogiska värde, men att deras användning av sånger och ramsor berodde på deras personliga preferenser och inställningar, samt deras tidigare erfarenheter. En annan orsak var i vilken mån lärarna arbetade ämnesöverskridande, där sådant arbete inkluderade användandet av sånger och ramsor också utanför engelskundervisningen. / The purpose with this study is to find out teachers' attitudes towards the use of songs and rhymes in English teaching for students' language development. The hopes are to contribute to more effective English teaching for students in grades 1–3 and to encourage teachers to use songs and rhymes as a pedagogical tool in teaching. Based on a phenomenographic methodological approach, teacher interviews were conducted with five teachers. The outcome room after the phenomenographic analysis showed that all teachers agreed on the pedagogical value of songs and rhymes, but that their use of songs and rhymes depended on their personal preferences and attitudes, as well as their previous experiences. Another reason was the extent to which the teachers worked across subjects, where such work included the use of songs and rhymes also outside of English teaching.

Engelskan har en stor påverkan i det svenska språket och i det svenska samhället idag. Många elever kan därför redan ha ett ordförråd i engelska när de börjar skolan, från till exempel film eller spel. När man undervisar barn i årskurserna 1-3 är det viktigt att eleverna blir exponerade till det engelska språket, för att utveckla ett eventuellt redan befintligt ordförråd. Detta examensarbete är en empirisk studie och innebär att egen datainsamling har gjorts, i detta fall observationer och enkäter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket engelska används och i vilken form i årskurserna 2 och 3. I resultatet upptäcktes det från observationerna att engelska används i olika mängder, huvudsakligen genom läromedel, lärarna pratar svenska och engelska i undervisningen och eleverna är i största grad delaktiga. Det som gemensamt hittades i enkäten var att lärarna tycker om att undervisa engelska, det är svårt/utmanande att få eleverna att våga prata, lärarna försöker prata mycket engelska och eleverna tycker om att lära sig engelska. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta forska om olika fenomen inom engelska för unga åldrar. / <p>Engelska</p>

In this degree project, a survey-study of 50 Swedish primary teachers’ attitudes towards reading and their choice of reading instruction practice in Swedish was made. The aim of the study was to examine Swedish primary teachers’ attitudes towards reading and how they describe their reading instruction practice. This to make it possible to examine if there is a relationship between the teachers’ attitudes towards reading and the choice they make about their reading instruction practice. The study aimed to answer the questions below: Considering the personal reading habit among the teachers, what kind of attitudes and perceptions of reading does the teachers in the study express? When it comes to their reading instruction practice, based on what principals do they describe their practice? What is described as important by the teachers when planning and contemplating reading instruction practice in Swedish? What does the teachers describe as successful motivators for a beneficial development in reading among the pupils? Is there a relationship between the teachers’ attitudes towards reading and their choice of reading instruction practice? Is the choice of reading instruction practice among the teachers influenced by the attitude towards reading that they have? The theoretical bases of this study were based on theories of functions of reading, the literacy language practices emergent literacy and skill-based read readiness and also on the theory of attitudes value in decision making.As a conclusion, this study finds that there is evidence for a relationship between the teachers’ attitudes towards reading and their choice reading instruction practice in Swedish. It is shown that the teachers’ attitudes towards reading could be seen as influential in the choice of reading instruction practice. This since there is a correlation between how reading is defined, descried and how the purpose of reading is described, in both of the aspects which the study investigated. / I detta självständiga arbete gjordes en enkätstudie av 50 svenska lågstadielärares attityder gentemot läsning och deras val av undervisningspraktik i läsundervisningen i Svenska. Syftet med studien var att undersöka svenska lågstadielärares attityder gentemot läsning och hur de beskriver sin läsundervisningspraktik i svenska. Detta för att undersöka utifall det fanns en relation i vilken attityd gentemot läsning de hade och de val de gjorde i utformandet av sin läsundervisningspraktik i svenskämnet. Studien syftade till att besvara dessa frågor: Utifrån den personliga fritidsläsningen, vilka attityder och inställningar gentemot läsning uttrycker lärarna i studien? Utifrån vilka principer beskriver lärarna sin läsundervisningspraktik? Vad framhåller de är av vikt vid planering samt genomförande av läsundervisning i svenskämnet i lågstadiet? Vad framhåller lärarna som motivatorer för en gynnsam läsutveckling hos eleverna? Finns det en relation mellan lärarnas personliga attityd samt förhållning gentemot läsning och deras val av metod i läsundervisningen? Är deras val av metod i undervisningen influerad av vad de personligen anser om läsning? De teoretiska utgångspunkterna i detta självständiga arbete baseras på teorier om funktioner av läsning, teorier om språkundervisningspraktikerna emergent literacy samt skill-based read readiness och också på teorier om hur våra attityder står i relation till de val och beslut vi gör. Sammanfattningsvis finner denna studie att det finns bevis för en relation mellan lågstadielärarnas personliga attityder gentemot läsning och hur de väljer att konstruera sin läsundervisningspraktik i svenskämnet. Detta då det finns en korrelation mellan hur lärarna i studien definierar och beskriver läsning samt syftet med läsning,  båda de aspekter som studien undersökte.

I det här examensarbetet har en läroboksanalys gjorts på två läroböcker, Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012). Syftet med examensarbetet är att se vilka skillnader som finns i de undersökta läroböckerna och om innehållet överensstämmer med läroplanen. Ett vidare syfte är sedan att undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader kan ha för eleverna.   En av läroböckerna är riktad mot yrkesklasser och den andra mot studieförberedande program. För att besvara examensarbetets syfte utfördes en kvalitativ textanalys där vi granskade texternas innehåll och utformning. Analysen har ett produktorienterat ändamål där en komparativ innehållsanalys gjorts på två läroböcker, resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning.  För att komplettera resultatet har vi sedan gjort fyra intervjuer med yrkesverksamma och legitimerade ämneslärare på gymnasiet.   Resultatet från läroboksundersökningen påvisar att det finns skillnader i innehållet och utformningen av böckerna. Det övergripande resultatet indikerar att Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012) består av ett förkortat innehåll som inte tydligt visar hur eleven ska nå de högre betygen och uppgifterna i läroboken baseras på faktainhämtning. Däremot har Svenska impulser 1 (2017) ett tydligt fokus på det centrala innehållet i läroplanen där det explicit uttrycks vad som krävs av eleven för att nå de högre betygen. Vidare innehåller läroboken förberedande delar till nationella provet i svenska och innehåller betygsmatriser som visar vad som krävs av eleven.   Resultatet från lärarintervjuerna visar att lärarna har förutfattade meningar gentemot elever och dessa påverkar det didaktiska förhållningssättet. Resultatet visar även att det som utgör val av läroböcker och läromedel är ett lättbegripligt innehåll, tilltal och att läroboken håller rätt nivå.

Deklarationen om nordisk språkpolitik syftar till att stärka grannspråksförståelsen i Norden och i det arbetet spelar skolan en roll genom svenskundervisningen. Trots deklarationen har grannspråksundervisningen i svensk skola kallats svensklärarens dåliga samvete och Sverige har fått kritik för att inte arbeta nog med detta inom skolan för att möta målen. Denna studie undersöker hur fyra svensklärare på gymnasiet arbetar med grannspråksundervisning utifrån kursplanen i Svenska 2. Även lärarnas attityder till grannspråksundervisning samt hur de ser på sin egen kompetens att bedriva den behandlas. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det som konkret står formulerat styrdokumenten men också att tre av dem även inkluderar moment utöver kursplanen. Den generella attityden till grannspråksundervisning hos lärarna är positiv trots att två av dem väljer att prioritera andra moment i kursplanen högre. Endast en av de intervjuade lärarna anser sig ha kompetens nog för att bedriva grannspråksundervisning trots att allas lärarutbildning har inkluderat grannspråk. Resultatet visar vidare att det finns en diskrepans mellan skolans uttalande roll i arbetet att stärka grannspråksförståelsen och grannspråksundervisningen i praktiken. / The declaration of Nordic language politics aims to strengthen neighbouring language comprehension in the Nordic countries and in that work, schools play an important part. Despite the declaration the teaching of neighbouring languages in Swedish schools has been called “the bad conscience of the Swedish teacher” and Sweden has received criticism for not doing enough within the schools to meet the aims. This study investigates how four Swedish teachers in upper secondary school work with teaching neighbouring languages according to the syllabus for Swedish 2. The study will also deal with the teachers’ attitudes towards teaching neighbouring languages and how they perceive their own competence to teach it. The results show that the teachers work according to what the curriculum says concretely but also that three of them also extend their teaching outside of the syllabus. The teachers’ general attitude towards teaching neighbouring languages is positive even though two of them choose to prioritize other parts of the syllabus. Only one of the interviewed teachers considers themselves to acquire the competence to teach neighbouring languages even though all theteachers’ education included neighbouring languages. Furthermore, the results show there is a discrepancy between the schools outspoken role in strengthening neighbourin