Ett av skolans uppdrag är att belysa om olika samhällsfunktioner och hur vårt sätt att leva på kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. All undervisning ska enligt skolans styrdokument genomsyra ett övergripande miljöperspektiv, där eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de själva kan vara med och påverka och ta ansvar för den miljö de vistas i. Tidigare forskning om hållbar utveckling i skolans undervisning riktar främst in sig mot elever i de högre skolåren och barn i förskolan, men inte lika mycket till lärare och elever på lågstadiet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse av hur lågstadielärare tolkar begreppet hållbar utveckling, hur det kommer till uttryck i deras undervisning och även vilka förmågor de önskar att eleverna utvecklar. För att undersöka detta har jag intervjuat sex lågstadielärare. Svaren har sedan analyserats och jämförts med olika lärandeteorier och tidigare forskning kring området hållbar utveckling.  Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om begreppet hållbar utveckling i första hand handlar om ekologiska aspekter, om vårt klimat och vår natur samt hur vi på bästa sätt kan ta hand om den. Vidare går det att identifiera att deras undervisning innehåller en blandning av flera lärandeteorier men att det är övervägande normativa och pluralistiska förhållningsätt som dominerar. Dessutom upplever lärarna att läroplanens uppdrag kring området hållbar utveckling lämnar utrymme för fria tolkningar samt att det är svårt att anpassa undervisningens innehåll till en nivå som passar elever på lågstadiet. Lärarna önskar också att eleverna utvecklar färdigheter som hjälper dem att ta miljövänliga beslut. Beslut som gynnar ett hållbart samhälle.

Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om humor i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Frågeställningarna som besvaras är hur lärare ser på humoranvändande i svenskundervisningen, samt deras användande av humor. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts och de teoretiska utgångspunkterna för arbetet är den sociokulturella teorin, inkongruensteorin samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell. Resultatet visar att lärarna ser både möjligheter och utmaningar gällande humoranvändande men att det med en viss fingertoppskänsla kan gynna elevernas lärande och lärmiljö. Det har även visat sig av studien att de intervjuade lärarna använder sig av humor i svenskundervisningen med syfte att skapa ett roligare innehåll och ett tryggare klassrumsklimat. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about humor in Swedish education in grades 4−6. The research questions addressed are how teachers view the use of humor in Swedish language teaching, and their potential use of humor. To achieve this purpose, semi−structured interviews were conducted and the theoretical framework for the study are the sociocultural theory, incongruity theory and Shannon and Weaver’s communication model. The results show that teachers see both opportunities and challenges regarding the use of humor, but with a certain level of sensitivity, it can benefit students’ learning and the learning environment. The study also revealed that the interviewed teachers use humor in Swedish teaching with the aim of creating more engaging content and a safer classroom climate.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

The aim of the study is to investigate some teachers´and students´perceptions of how the teaching of the subject Swedish is designed to motivate the development of students´ language, reading and writing when one to one is used. The study has a the communicative relationally oriented perspective on teaching. The method that has been used to answer the purpose of this study is qualitative and is based on semi structured interviews with some teachers´and students´. The result of the study shows that computers should be seen as an important part of the teaching design to increase students motivation to schoolwork when teachers are forming the teaching. The computer can be seen as a motivational boost for both teachers and students in teaching, but above all, the study shows it facilitates in students´ language-, reading- and writing development. The teachers´ perception is that the major benefits of one to one teaching with computers lies in the ability to adapt for students in need of support. The teachers have different perceptions on how computers can be used in teaching. Nevertheless, they are based essentially on the same motivational factors to increase students motivation for schoolwork, wich are the same as they always have used. Both teachers and students have an idea that other factors appear to be as important as the computer in order for them to be motivated; the importance of the teacher, the importance of the teaching to be structured, and that the teaching is based on the interest of the students, that it feels relevant and can be related to, are also important motivational factors in one to one teaching with computers. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar om hur svenskundervisningen är utformad för att motivera eleverna i deras språk-, läs- och skrivutveckling i en-till-en-undervisning med datorer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet på lärande. Metoden som använts är kvalitativ och för att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med några lärare och elever genomförts. Resultatet visar att datorn bör ses som en viktig del i lärares utformande av undervisning när det gäller att öka elevers motivation till skolarbete. Datorn kan ses som motivationshöjande för lärare och elever i undervisning, men framförallt visar studien att den underlättar i elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att de stora fördelarna med en-till-enundervisning med datorer ligger i möjligheten att anpassa för de elever som är i behov av stöd på olika sätt. Lärarna har olika syn på hur datorn kan användas i undervisningen. Trots detta utgår de från i stort sett samma motivationshöjande faktorer för att öka elevernas motivation till skolarbetet, vilka är samma som de alltid har utgått från. Såväl lärarna som eleverna har en uppfattning om att andra faktorer framstår som minst lika viktiga som datorn för att de ska bli motiverade; lärarens betydelse, vikten av strukturerad undervisning, samt att det man arbetar med utgår från elevers intresse, att det känns relevant och går att relatera till är även de viktiga motivationshöjande faktorerna i en-till-en-undervisning med datorer.

Syftet med studien var att utröna hur fem lärare i årskurs 1–3 resonerar om och uppfattar dokumentation av elevers talspråkliga färdigheter. Vilken form av dokumentation lärare beskriver sig använda i syfte att bedöma och följa upp elevers talspråkliga färdigheter och vilka ändamål med denna dokumentation lärare redogör för var de frågor studien syftade att besvara. Fem lärare i årskurserna 1–3 intervjuades på plats i sina respektive skolor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades utifrån analysmetoden innehållsanalys och Åsa Hirshs (2015) fem ändamål med IUP:er. Resultatet visar att lärare använder flera olika former för att dokumentera elevers talspråkliga färdigheter. Det ändamål med dokumentationen lärarna framhäver mest frekvent är att de nyttjar den som ett informationsbärande dokument för föräldrar och elever. Alla lärare lyfter fram minst ett dokumentationsändamål som inte omfattas av Hirshs (2015) typologier vilket bidrog till att tre nya dokumentationsändamål skapades. Därtill visar det sig att skriftliga anteckningar används utifrån flest antal ändamål medan elevskapat och nedskrivet material bara används för att engagera eleverna i bedömningen av sina kunskaper och observationsscheman bara för att informera om elevens nuvarande kunskaper.

I skolan ställs mycket höga förväntningar på nyanlända elever, då de förväntas lära det svenska språket parallellt med ämneskunskaper. Många lärare saknar dock kompetens i hur de ska främja nyanlända elever språk- och kunskapsutveckling. Därför syftar studien till att bidra med kunskap om hur undervisningen i So-ämnena kan organiseras för nyanlända elever i årskurs 4–6. Det görs genom att undersöka vilka undervisningsfaktorer lärare uppfattar gynna nyanlända elevers kunskapsutveckling inom So-ämnena samt på vilka sätt lärande möjliggörs för nyanlända elever inom So-ämnena. Skoldidaktisk teori och sociokulturell teori utgör studiens teoretiska ramverk. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. All insamlade data har därefter analyserats tematiskt och sammanställts i matriser utefter likheter och skillnader. Bearbetningen och analysen resulterade i att fem huvudsakliga teman fanns; involverade professioner och verksamheter, språklig medvetenhets inverkan, det sociala samspelets betydelse, användning av translanguaging samt interkulturellt perspektiv. Respektive tema delades in i subteman för att konkretisera innebörden av resultatet. Lärarnas uppfattningar skiljde sig en del åt men de främsta likheterna som framträdde var att de uppfattade studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling och för att synliggöra elevernas kunskaper. Bildstöd nämndes som ett bra stöd för att bearbeta ämnesinnehåll. Det beskrevs som viktigt att vara observant på både ämnesspecifika begrepp och vardagsspråk som de nyanlända eleverna inte kan samt att vara observant vid olika gruppkonstellationer då nyanlända elever i heterogena grupper sällan är speciellt delaktiga. Filmer på modersmålet och användning av inläsningstjänst beskrevs som framgångsrika hjälpmedel för nyanlända elevers kunskapsutveckling i So-ämnena. Avslutningsvis beskrivs att lärare måste ha kunskap om vad som är gynnande för nyanlända elevers kunskapsutveckling samt vilka redskap och hjälpmedel som finns för att nyanlända elever ska utveckla sina So-kunskaper så mycket som möjligt. / There are high expectations on newly arrived pupils in school. They are supposed to develop both language and subject knowledge at the same time. This despite teachers lacking competence in how to promote newly arrived pupils’ development in language and subject knowledge at the same time. Because of this, the aim of this study is to contribute with knowledge about how to organize the teaching in the social orientated subjects for newly arrived pupils in 4th-6th grade. This is done by answering the following questions: Which factors in the teaching do teachers perceive promoting for newly arrived pupils developing their knowledge in the social orientated subjects? And in what ways is learning in the social orientated subjects made possible for newly arrived students? A school didactic theory and sociocultural theory form the theoretical framework of the study. Data has been collected by qualitative interviews with five teachers. All the collected data has been thematically analyzed and put together in matrices based on similarities and differences. The processing and analysis resulted in five head themes: professions and functions involved, the impact of linguistic awareness, the importance of social interaction, use of translanguaging and intercultural perspective. Each theme was divided into subthemes to concretize the meaning of the result. The teachers’ perception differed, but the most common similarity was that they perceived study guidance in the mother tongue as a useful resource to promote newly arrived pupils’ knowledge and to make the pupils’ knowledge more visible. Support from images was mentioned as great for processing content in the subject. It was described as important to be aware of both words, specific for the subject, and more ordinary words, used in the daily talk, that the newly arrived pupils are not aware of. Another factor mentioned to be aware of was group structures. This because newly arrived pupils attend to not be involved in heterogeneous groups. Films in the mother tongue and the use of Inläsningstjänst was described as successful tools for newly arrived pupils to increase their knowledge in the social orientated subjects. Lastly the importance of subject teachers’ knowledge about how to increase newly arrived pupils’ knowledge and about available resources are mentioned.

Ämnet samhällskunskap är ett ämne som behandlar innehåll som ska förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare. För att det ska kunna ske är det av vikt att lärarna ger eleverna möjligheter att lära sig det. I studien är syftet att undersöka vilka metoder som lärare uppfattar motiverar elever samt vilka metoder som lärare uppfattar som framgångsrika för elevers kunskapsutveckling i ämnet samhällskunskap. Studien har gjorts ur ett årskurs 4–6 perspektiv. Studien tar sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där tanken om lärande i samspel, och lärande genom medierande verktyg, är av vikt. En kvalitativ metod har använts för studien. För att belysa lärarnas uppfattningar av motiverande och kunskapsutvecklande metoder har kvalitativa intervjuer använts. Efter genomförda intervjuer, bearbetades materialet och analys samt kodning gjordes. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om vilka metoder som motiverar elever och vilka metoder som anses kunskapsutvecklande i stora drag handlar om att eleverna gynnas av ett varierat arbetssätt där det ingår att de får dela med sig utav sina tankar och idéer genom bland annat grupparbete, diskussioner och praktiskt arbete. Slutsatsen av studien är att lärarnas uppfattningar av vad det är som motiverar och utvecklar elevernas kunskaper till stora delar stämmer överens med vad forskning säger. Det är därmed av stor vikt att som lärare vara medveten om vad det är som motiverar eleverna för att en faktisk kunskapsutveckling ska ske. / The civic education contains subjects that is supposed to prepare pupils to become democratic citizens. To be able to fulfil that goal it is important for teachers to give the pupils opportunities to learn about it. The aim of this study is therefore to examine which methods teachers apprehend to be successful for pupil’s knowledge development and their motivation in civics education. This study has been done in the perspective of the Swedish primary school. The study is based on the sociocultural learning theory, where learning in cooperation, and learning through mediating tools is important. A qualitative method has been used for this study. To acknowledge the teacher’s perceptions about motivating and knowledge development, this study has used qualitive interviews. After the interviews were done, the material was processed and analyzed, furthermore a coding was done. The result showed that the teacher’s perception about which methods that motivates the pupils and which methods that are knowledge developing was that they should vary their teaching. For example, the pupils should be in an environment where they can share their thoughts and ideas through working in groups, discussions, and practical tasks. The conclusion of this study is that the teacher’s perceptions of what is considered motivating and knowledge developing mainly agrees with what research says. There it is important for teachers to be aware of what motivates pupils for an actual knowledge development to happen.

The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.