Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

No description available.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions regarding the task of raising pupils into democratic citizens. Therefore, I will investigate how teachers apply this task in teaching. Research shows that Swedish adolescents to a very small extent engage in democtatic processes, compared to other countries. At the same time, the amount of studies performed in Sweden is very limited regarding how teachers integrate the assignment of democracy in primary school, specifically in year 4-6. Thus, it sparked an interest in how teachers apply and include the civics subject. The study was conducted by a qualitative in terms of semi-structured interviews. Six teachers participated and everyone are currently teaching civics in grade 4-6. The theoretical approach has been based on John Dewey and pragmatism. The theory has been used in combination with previous research to analyze the statements of the respondents.   Firstly, the results show that teachers experience their role of educating democratic citizens as unique and important. They believe that there are great opportunities in affecting students' roles as democratic citizens. However, the teachers also describe certain difficulties while teaching about the democratic processes, since the subject is very complex. A large part in the complexity is that school accommodates many different individuals with various sociocultural backgrounds, perceptions and opinions about the world, which constantly needs to be addressed. Additionally, the teachers also experience that using assignments where students actively practice democratic participation should be given a larger share in school. The most effective way to practice this, according to the teachers, is by using communicative methods, e.g., conversations. Finally, the studies conclude that there is a need for developing the communicative parts in the education materials, especially concerning the democracy education. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Därför kommer jag att undersöka hur lärare applicerar detta uppdrag i undervisningen. Forskning visar att svenska ungdomar i mycket liten utsträckning engagerar sig i demokratiska frågor jämfört med andra länder. Samtidigt finns det en mycket begränsad forskning vad gäller hur lärare applicerar demokratiuppdraget i grundskolans årskurs 4-6. Det skapade ett intresse för hur lärare tillämpar och inkluderar demokratiuppdraget i ämnet samhällskunskap. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det deltog sex lärare, samtliga verksamma i ämnet samhällskunskap för grundskolans mellanår, årskurs 4-6. Den teoretiska ansatsen utgår från John Dewey och pragmatismen. Teorin har sedan tillsammans med tidigare forskning använts för att analysera och diskutera respondenternas utsagor.   Resultatet visar att lärare upplever sig ha en mycket viktig och unik roll i att fostra demokratiska medborgare. De anser att det finns stora möjligheter att påverka eleverna i deras medborgarskap. Lärare ser också vissa svårigheter i fostrandet då det stundtals är mycket komplext. En stor del i komplexiteten uppges vara att skolan rymmer många individer med olika sociokulturella bakgrunder, uppfattningar och åsikter om världen som alltid måste bemötas. Lärare uttrycker också att övningar där elever praktiskt tränar på det demokratiska deltagandet bör få en större plats i skolan. I resultatet framgår även att lärare ser kommunikativa metoder i form av samtal som den mest effektiva metoden. Resultatet visar på ett behov av att utveckla de kommunikativa delarna i läromedlen som riktar sig mot demokratiundervisningen.

The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed. / Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras.

The purpose of this paper is to examine how teachers for the younger ages perceive the conceptof social issues and what subject-specific didactic considerations they make regarding them intheir social studies teaching. The research questions that the paper aimed to answer are whatsubject-specific didactic considerations teachers for the younger ages make in their teaching ofsocial issues, and what role does the teacher believe they take or should take in social studiesteaching. Previous research regarding teaching social issues has examined the teaching of olderstudents. This, together with the few descriptions in the policy documents regarding socialissues for younger students, is the basis for the interest to fulfill this study.The method is based on a phenomenographic research approach and empirics were collectedthrough qualitative semi-structured interviews. A total of six teachers were interviewed, withformal qualifications in the subject of social studies. Their answers were then analyzed basedon the theory within the phenomenographic research approach and Vygotsky's socioculturalperspective.The result consists of three qualitatively different categories that describe the teacher'sperception of the concept of social issues and teaching of the content including the purpose andmethod. The results show that teachers work with social issues from a democratic perspective,a values-based perspective and based on current events.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationer av lärarnas uppfattningar om läsundervisning i grundsärskolan. Den valda metoden för studien är fenomenografi. En fenomenografisk studie beskriver hur människor uppfattar ett fenomen i sin miljö. Sex lärare som för närvarande arbetar med läsundervisning i grundsärskolan har intervjuats. En fenomenografisk analys i sex steg har använts för att analysera intervjuerna.  Resultatet i studien redovisas i tre olika utfallsrum. I utfallsrummen beskrivs lärares uppfattningar av sitt ansvar, lärares uppfattningar av god läsundervisning och lärares uppfattningar av utmaningar i grundsärskolan. Slutligen beskriver denna studie hur lärare uppfattar sitt uppdrag, vad de anser vara viktiga inslag i läsundervisning och hur lärare uppfattar elevernas förmåga att lära sig läsa. En viktig slutsats är att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att tro på elevers förmåga att lära sig att läsa. En annan slutsats är att undervisningen bör planeras utifrån elevers intressen. Nuvarande forskning om lärares läsundervisning har diskuterats liksom om läroplanen främjar elevers läsutveckling. / The purpose of this study is to examine and describe variations of teachers' perceptions of readinginstruction in the compusory school for pupils with learning disabilities. The chosen method of the study is phenomenography. A phenomenographical study describes how people perceive a phenomenon in their environment. Six teachers currently working with reading instruction in the compusory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A six-step phenomenographical approach has been used to analyze the interviews. The results of the study are reported in three different outcome spaces. In the outcome spaces describes the teachers’ perceptions of their responsibility, teachers’ perceptions of good reading instruction and teachers' perception of challenges in the compusory school for pupils with learning disabilities. Finally this study describes how teachers perceive their mission, what they deem as key elements of reading instruction and how teachers perceive students' ability to learn to read. An important conclusion is that the interviewed teachers mean that it is important to believe in pupils' ability to learn to read. Another conclusion is that they also favor work planned around student's interests. Current research on teachers´ reading instruction are discussed as well as if the curriculum directing today's training school promotes students reading skills.

There is a discrepancy between national school guidelines towards inclusive education, and the current political trend towards economic efficacy, that may be problematic for teachers. The aim of this contextual study is to formulate a contextual understanding of the participating teachers’ perceptions of their effort to help all their students achieve the goals set forth by school curricula, and use this understanding for the purpose of suggesting points of entry for special needs educators´ guidance of teachers’ practices towards more inclusive education. Information was gathered by sending an extensive web questionnaire to all teachers within a given headmaster´s administration, sending web questionnaires to a majority of third grade students taught by those teachers, conducting interviews with a few of the participating teachers as well as with the special needs educators, carrying out a classroom observation, and gathering additional information concerning working conditions and social interactions. The data gathered in this case study has been subjected to an analytical process comprising of an assessment of the degree of inclusive approach, using the Inclusive Approach through Participation as well as the Framework of Participation, technical triangulation of all data post the inclusive assessment, and analysis of context by the Ecology of Human Development/the Bioecological Theory. The analytical process has resulted in a contextual description that has enabled me to suggest possible points of entry to be used in special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. The degree to which there exists a collegial sense of security, varied forms of teacher-student interactions, collegial cooperation, pedagogical discussions, a dialogue in search of mutual understanding, and consequent follow-ups appears, in the light of the limited selection of participants, as relevant to these teachers ability to help their students. Further research is needed to identify valid points of entry for special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. This contextual study will hopefully inspire further research into teachers´ perceptions of their work to facilitate implementation of inclusive education and thereby improve every student´s ability to achieve the set goals.

“The apprenticeship of observation” is a person’s previous experiences as a student and it can greatly affect a person’s beliefs about teaching. This paper aimed to study the effect that previous student experiences had had on English major students at a university in China. A questionnaire was designed in order to collect data. The questionnaire was distributed to 117 undergraduate English majors. The results showed that the English majors considered their previous experiences as students to have greatly affected their current beliefs about English language teaching. The results further showed that the effects had mainly been positive and that the English major students considered “methods for English teaching”, “content”, and “lesson planning” to be the areas that had been affected most. These results were in accordance with most previous studies on the topic. / “Observationens lärlingskap” (min översättning) är en persons tidigare erfarenheter som elev och dessa kan starkt påverka en persons uppfattning om undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tidigare eleverfarenheter hade haft på engelskstuderande studenter vid ett universitet i Kina. Ett frågeformulär utformades för att samla in underlag. Frågeformuläret delades ut till 117 engelskstudenter. Resultatet visade att engelskstudenterna ansåg att deras tidigare eleverfarenheter starkt hade påverkat deras nuvarande åsikter om engelskundervisning. Vidare visade resultatet att effekten mestadels var positiv och att engelskstudenterna ansåg att “metoder för engelskundervisning”, “innehåll” och “lektionsplanering” var de områden som hade blivit mest påverkade. Dessa resultat stämde med tidigare studier inom området.

Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställdhetsuppdraget. / The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equality commitment into a set of practical tools while also acknowledging the risk of mechanizing it is discussed.