Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Studien visar vad lärarna har för uppfattningar samt vilka upplevelser de erfarit av laborativ matematikundervisning. Den är baserad på kvalitativa intervjuer samt observationer. Vidare tar studien upp vilka material som de intervjuade har tillgång till, även hur dessa används i undervisningen. Intervjuerna har även gett en förståelse för hur lärarna ser på elevernas kunskapsutveckling vid användandet av laborativ matematik.  Av intervjuerna kan utläsas att den egna inställningen till den laborativa matematiken är avgörande för hur mycket en lärare arbetar laborativt med sina elever. Samtliga lärare ansåg att en laborativ undervisning i matematik var bra men hur mycket det gav eleverna rent kunskapsmässigt fanns det skilda uppfattningar om. De flesta av lärarna uppgav att det är viktigt att eleverna förstår kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta, även att valet av material kan vara bra att reflektera över. Studien visar en blandning av åsikter kring undervisningsmetoden laborativ matematik, dock kan man se en röd tråd som visar att den egna inställningen till laborativ matematik samt det egna självförtroendet till undervisningsformen var en faktor som avgjorde om läraren var positiv eller mer negativ i sitt förhållningssätt.

I denna studie har syftet varit att undersöka verksamma lärares uppfattningar av leken som ett pedagogiskt verktyg för lärande i årskurs F-3. För att undersöka detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats, vilka fokuserar på lärares definition av pedagogisk lek, lekens relevans för lärandet och inställning till leken som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare. Materialet som samlats in genom intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visade på att det fanns aspekter av leken som lärarna hade en gemensam uppfattning om, men det framkom också skillnader. Lärarna uttryckte gemensamt att leken som ett pedagogiskt verktyg var ett viktigt inslag i skolans första årskurser eftersom det bidrog till att anpassa undervisningen och skapa ett lustfyllt lärande. Det som skiljde uppfattningarna åt var vad leken huvudsakligen användes till och vad som påverkar hur mycket leken kan användas. Här framkom en uppfattning om att leken användes med ett syfte om något som det var tänkt att eleverna skulle lära sig. En annan uppfattning om leken talade för att den främst främjar elevernas sociala färdigheter. En slutsats av detta var att lärares uppfattningar om leken är att den är viktig på olika sätt och i olika hög grad.

Problemlösning är en stor del av matematikundervisningen och en relevant kunskap som elever i grundskolan behöver besitta. Det är flera förmågor som tränas i arbete med problemlösning och i möte med problemlösningsuppgifter ges eleverna förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med denna studie var att ta reda på lärares uppfattningar om vad matematisk problemlösning innebär, hur de undervisar i problemlösning, samt vad de uppfattar viktigt att ha i åtanke i problemlösningsundervisning. Detta med särskilt fokus på årskurserna 1-3. Fem legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs 1-3 intervjuades. Deras svar transkriberades och ett resultat framkom som analyserades för att svara på studiens forskningsfrågor. Det kunde utifrån analysen konstateras att lärarna förknippar problemlösning med textuppgifter där ett problem ska lösas, vilket stämmer, men de definierade inte problemlösning på samma sätt som forskningen, att vad som är ett problem beror på vem som möter problemet och hur det uppfattas hos den personen. Det visade sig också att lärarna förespråkade att arbeta praktiskt med konkret material och med visualisering av lösningsmetoder, samt att eleverna får arbeta med problemlösning i grupper. Utifrån lärarnas uppfattningar om problemlösningsundervisning har elevernas språkkunskaper visat sig vara en påverkande faktor huruvida de klarar av att möta problemlösningsuppgifter och lärarna upplever det svårt att anpassa uppgifterna efter elevernas nivåer och behov. Lärarna behöver stötta och uppmuntra eleverna genom hela problemlösningsprocessen för att eleverna ska finna tillit till sin förmåga att kunna lösa ett problem, samt för att upptäcka elevernas svårigheter med det. Det kan utifrån studien konstateras att det är gynnsamt för elevernas matematiska utveckling att få möta och arbeta med matematisk problemlösning kontinuerligt från tidig ålder, vilket kan hjälpa dem att hantera situationer som uppstår i deras vardagliga liv.

Under VFU-perioderna har det visat sig att konkreta material är något som används antingen frekvent eller sällan. Tidigare forskning tyder på att användandet av konkreta material är gynnsamt för elevers matematiska förmågor, samtidigt kan lärares tilltro och tillgång till materialet styra användandet av konkreta material. Syftet med denna studie är att granska lärares olika uppfattningar kring användandet av konkreta material i matematikundervisningen från förskoleklass till och med årskurs tre. Frågeställningar som behandlas i studien handlar om vilka för- och nackdelar lärare ser i användandet av konkreta material i matematikundervisning. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och för att få syn på lärares uppfattningar kring konkreta material genomfördes en anonym enkätundersökning som analyserades genom färgkodning. Enkäten bestod av tre förkodade bakgrundsfrågor och åtta öppna frågor som bearbetades och ledde fram till fem beskrivningskategorier. Resultatet visade att de positiva aspekterna respondenterna framförde berörde framförallt elevers förståelse, motivation, intresse för matematik samt klassrumsklimat. De negativa aspekterna respondenterna framförde var brist på material, ljudnivå i samband med användandet av material samt felaktigt användande av material. Studiens slutsats är att majoriteten av lärare är positivt inställda till användandet av konkreta material i sin undervisning och gärna vill se att det används i större utsträckning men att skolans ekonomiska situation emellanåt upplevs vara begränsande.

Syftet med studien är att få en inblick i lärares uppfattningar kring hur arbetet med musik inom skola och fritidshem för elever i årskurs 1-6 ser ut och hur man genom interkulturell musikundervisning bemöter barns skilda relationer till musik och musicerande utifrån barns sociala och kulturella bakgrund och hur undervisningen kan möjliggöra för eleverna att använda musik som uttrycksform. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med musiklärare vid olika grad av mångkulturella skolor. Resultatet visar en enighet bland de tillfrågade lärarna att musikundervisningens roll i skolverksamheten är till för att ge eleverna de verktyg de behöver för att använda sig av musik som uttrycksform. Resultatet visar även ur lärarnas perspektiv en bild av barns relation och konsumtion av musik i de yngre åldrarna som starkt präglad av populärkulturen och lärarnas uppfattningar kring att barns musiksmak och identitetsanknytning till musik tar fart först i slutet av mellanstadiet eller i senare ålder. Resultatet kretsar även kring ensemblespelets vikt inom musikundervisningen och lärares tankar och resonemang kring den musik de anser stå i centrum för deras undervisning.

Studies have shown that a majority of teachers in Sweden (among other countries) today use an algebraic approach to introduce complex numbers. Studies have also shown that this approach could be problematic for students' conceptualization, and can lead to misconceptions regarding the complex numbers. The purpose of this study was therefore to investigate if teachers' perceptions of complex numbers had any effect on their choice of method in regards to introducing the complex numbers to their students. A secondary purpose of this study was to see which digital learning resources teachers use, and how they use these in their teaching of the complex numbers. A qualitative interview with seven teachers was conducted to hear their personal choices and experiences. The study found no connection between the teachers' perception of complex numbers, and their choice of introducing complex numbers. Regarding the use of digital learning resources, the study found many of the teachers to be inexperienced or limited in their use of digital learning resources in their teaching of the complex numbers. / Forskning har visat att majoriteten av lärare i Sverige (bland andra länder) använder idag en algebraisk undervisningsmetod för att introducera komplexa tal. Forskning har också visat att detta kan vara problematiskt för elevers begreppsskapande och kan leda till missuppfattningar av komplexa tal. Syftet med den här studien var således att undersöka om lärares uppfattningar av komplexa tal har någon inverkan på deras val av introduktion i undervisningen. Ett sekundärt syfte var att se vilka digitala hjälpmedel lärare använder och hur de väljer att använda dessa i samband med undervisningen av komplexa tal. En kvalitativ intervju gjordes med sju lärare för att ta del av deras undervisning och deras personliga erfarenheter. Studien fann ingen koppling mellan lärarnas uppfattningar av komplexa tal och hur de valde att introducera komplexa tal. Gällande digitala verktyg så fann studien många lärare oerfarna eller begränsade i sin användning av digitala verktyg i sin undervisning av komplexa tal.

The purpose of this study is to investigate how teachers assess their students in the technology subject based on formative assessment. As a method, semi-structured interviews were used and conducted with six middle school technology teachers. The result shows that the teachers have a common understanding of the concepts within assessment and that all teachers use formative assessment in their teaching. The results also show that teachers are bound by the frame factors that limit and influence their opportunities for teaching and assessment. The subject does not have a stable didactic core content and there is uncertainty regarding how the curriculum should be interpreted while the teachers lack collegial support. Formative assessment is described as an important tool in relation to the nature of the technology subject and the interest in formative assessment can be supported given the right conditions.

Syftet med denna uppsats var att beskriva grundlärares uppfattning av variationsteori i skrivundervisning av texttyper. Undersökningens frågor svarade mot hur lärare resonerar om val av innehåll och metoder i undervisningen om skrivande av texttyper samt hur lärare upplevde att de använde variationsteori för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att utveckla elevers skrivande av olika texttyper. Analysen var genomförd med fenomenografi som ansats, webbenkät och semistrukturerad intervju som metod och variationsteori som teori. Resultatet visade att lärarna upplevde variationsteori som tidskrävande och komplex att arbeta med men att det gav god effekt för både elevernas kunskapsutveckling och för lärarnas utveckling av yrkesprofession. Resultatet visade också att lärarna upplever att det är komplext att använda variationsteori i undervisning om att skriva olika texttyper. Men variationsteorin är uppskattad att använda i undervisningen och vissa faktorer kan förenkla användandet. Slutsatsen blir ända att svenskämnets struktur behöver bli mer tillgängligt för variationsteori. / The aim of this paper was to describe teachers’ ways of understanding variation theory used in teaching to write different types of texts. This was done by answering questions as how teachers’ reason in selecting content and methods in teaching to write different types of texts and how teachers experienced how to use variation theory in planning, teaching and evaluation of teaching to develop students' writing of different text types. This empirical study was done with a phenomenography view and variation theory as the theoretical framework for the analysis. The methods were survey and semi structured interview. The results showed that the teachers experienced the variation theory as time-consuming and complex to work with, but that it had a good effect on both the students 'knowledge development and the teachers' development of professional profession. The results showed that the teachers’ experience variation theory as complex in teaching about writing different types of texts. Although variation theory was appreciated in teaching and some factors may facilitate the use of the theory. Anyway, the structure needs to be more accessible to variation theory.

Ett av skolans uppdrag är att belysa om olika samhällsfunktioner och hur vårt sätt att leva på kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. All undervisning ska enligt skolans styrdokument genomsyra ett övergripande miljöperspektiv, där eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de själva kan vara med och påverka och ta ansvar för den miljö de vistas i. Tidigare forskning om hållbar utveckling i skolans undervisning riktar främst in sig mot elever i de högre skolåren och barn i förskolan, men inte lika mycket till lärare och elever på lågstadiet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse av hur lågstadielärare tolkar begreppet hållbar utveckling, hur det kommer till uttryck i deras undervisning och även vilka förmågor de önskar att eleverna utvecklar. För att undersöka detta har jag intervjuat sex lågstadielärare. Svaren har sedan analyserats och jämförts med olika lärandeteorier och tidigare forskning kring området hållbar utveckling.  Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om begreppet hållbar utveckling i första hand handlar om ekologiska aspekter, om vårt klimat och vår natur samt hur vi på bästa sätt kan ta hand om den. Vidare går det att identifiera att deras undervisning innehåller en blandning av flera lärandeteorier men att det är övervägande normativa och pluralistiska förhållningsätt som dominerar. Dessutom upplever lärarna att läroplanens uppdrag kring området hållbar utveckling lämnar utrymme för fria tolkningar samt att det är svårt att anpassa undervisningens innehåll till en nivå som passar elever på lågstadiet. Lärarna önskar också att eleverna utvecklar färdigheter som hjälper dem att ta miljövänliga beslut. Beslut som gynnar ett hållbart samhälle.