Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

Today we live in a multicultural society where many students have Swedish as a second language. Straszer et al. (2022) says that in 2017 24% of all students in the Swedish schools had recently migrated to Sweden. We have noticed that language acquisition in the subject social science has not been researched as much as other subjects with higher status. We will answer questions such as why language acquisition is important for students that have Swedish as a second language. The method to this research is a form of literature study, where we have used scientific articles and a doctoral thesis. These treat both language acquisition in general but also linked to the subject language in social science, they also treat the importance of the mother tongue when it comes to language development in a second language. The articles take place both in Sweden but some articles treat language acquisition from a more international perspective such as examples from the United states of America and Singapore. In the result we meet subjects such as epistemic injustice that describes that all students don’t have the same presumptions when it comes to knowledge. Keerfoot and Bello-Nonjengele (2022) looks at this knowledge based justice from a lingual perspective where knowledge is being mediated through language and communication. We also take a look outside of Sweden to broaden our study with more examples and research. We have examples from both the USA and Singapore. Singapore for example has all their teaching in another language than their official language. Thereafter we also look at how one can work with language acquisition in a science classroom, both from a natural science perspective and a social science perspective. We found a gap in research where natural science holds a higher status than social science. This gap should be filled since we in many articles learned that language acquisition and social science work very well together. In the search of how one can work with language acquisition many articles about mother tongue tuition appeared and how it can and should be integrated more in the language acquisition-work with students that have Swedish as a second language. We also found research on how it should be more integrated as it has a great impact on both language acquisition and school results in general. We find that there is a hierarchy among languages and that modern language holds a much more secure role in school as it is a part of the syllabus. At the same time that we write this study a new government has recently taken place that lays out a suggestion to investigate whether mother tongue would have a negative effect on2integration and knowledge development in the Swedish language. How can these suggestions be suggested when science research says otherwise? This was something we wanted to investigate more.

Europeiska unionen som helhet är en av de största energianvändarna och har en av världens största utsläpp av växthusgaser. För att minska globala uppvärmningen har mål sats upp för att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än 2 grader sen förindustrielltid. Närmare 40 % av Sveriges totala energianvändning kommer från bostads- och servicesektorn detta i samband med att 2020-målen närmar sig bidrar till att energieffektiviseringar i byggnader blir allt mer essentiellt. Energikartläggningar är ett verktyg för att bestämma vad som har stört energibesparingspotential innan effektiviseringsåtgärder sker. Examensarbetet inkluderar en energikartläggning av Trödje skola som förvaltas av Gavlefastigheter. Arbetet är utfört med simuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy. IDA ICE användes för att modulera den befintliga byggnaden där all data för skolan inkluderades. Rapportens vision är att undersöka hur mycket energi som är möjlig att spara genom energibesparingsåtgärder samt vilken åtgärd som är effektivast. Energibesparingspotentialen i skolan är hög, skolan använder 42,6 kWh/m2år mer än genomsnittet för Gavlefastigheters skolor vilket motsvarar 21 %. Resultaten visar att skolans komplexitet samt att påbyggnationen även kallad paviljongen är en stor faktor till att energianvändningen är hög. Skolans energianvändning har en potential att minska med 17 % vilket inte motsvarade det uppsatta 25 % - målet med arbetet. Arbetet visar att störst besparingspotential finns via byte av fönster och värmeväxlare i ventilationssystemet men även att de åtgärder som antas ge störst besparing inte alltid är effektivast. / The European Union as a whole is one of the largest energy users and has one of the world's largest greenhouse gas emissions. To reduce global warming, targets have been set to ensure that the average temperature on the earth does not increase more than 2 degrees since the pre-industrial time. Nearly 40% of Sweden's total energy use comes from the building and services sector which in context with that the 2020 targets approaching contributes to the increased need of higher energy efficiency of buildings. Energy audits is a tool for determining what has the greatest potential for saving energy before efficiency measures occurs. The thesis includes an energy audit of Trödje primary and middle school, administered by Gavlefastigheter. The study was performed using IDA Indoor Climate and Energy simulation tool. IDA ICE was used to modulate the existing building where all data for the school was included. The vision of the thesis is to investigate how much energy which is possible to save through energy saving measures and which action that is most effective. The potential energy saving in the school is high, the school uses 42.6 kWh/m2year more than the average for Gavlefastigheter schools, which corresponds to 21 %. The results show that the complexity of the school and the reconstruction, also called the paviljong, are a major factor in the high energy consumption. The school's energy use has a potential to decrease by 17 %, which did not correspond to the 25 % target set for the work. The work shows that the greatest savings potential exists through the exchange of windows and heat exchangers in the ventilation system, but also that the measures that are assumed to give the greatest savings are not always the most effective.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.