Utifrån en autobiografisk ingång försöker jag, med stöd av etnografi som metod, att finna svar på vad det är som händer när en äldre människa flyttar från det sista egna hemmet till ett hem på ett äldreboende. Övergång mellan två tydliga positioner, det sista egna hemmet och det nya hemmet på ett äldreboende, betraktas i uppsatsen som en liminal situation. Men hur tydliga är positionerna egentligen och vad händer i detta gränsland? Hur konstrueras den nya hemkänslan på ett äldreboende och vilka faktorer hindrar den nya hemkänslan från att infinna sig? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av möten med intervjupersoner, tidigare forskningsresultat och andra sekundära källor. Undersökningen har varit som att måla på en jättelik kanvas med empirin som redskap. Med hjälp av Joshua Meyrowitz tre olika former av situationellt beteende, det som nästan alltid händer, det som nästan aldrig händer och det som ibland händer, har jag analyserat min empiri och fick bland annat dessa bilder att framträda. Att bo på ett hem börjar hemma, men de tidiga skiftningarna i den äldres hemmiljö är ofta ouppmärksammade. Föreställningar om vad ett hem är styrs bland annat av hur hemmet framställs i media (TV, magasin, internet m.m.), något som gör övergången till den nya positionen svårare, men media kan även vara en ingång till en förändrad syn på boendemiljön. Hemkänsla och rutiner som hör samman med användning av media ger den äldre människan en känsla av trygghet och delaktighet i världen, och ett avbrott med dessa rutiner har stora konsekvenser för den äldres välbefinnande. Att vara anhörig till en äldre person görs med hela jaget som resonanslåda, något som visar sig vara en situation där det är lätt för en anhörig att missa signaler om var den äldre människan befinner sig i processen mellan två positioner. Med boende betraktat som en identitetskonstruktion kan jag se att flytten från det sista egna hemmet till ett rum på ett äldreboende innebär omformuleringar av vem den äldre personen är i den nya boendesituationen. Slutligen kan jag konstatera att den äldre människas nya hem på ett äldreboende inte längre i första hand är relaterat till föremål eller kvadratmeter, utan att det är tryggheten i att veta att man får den vård som behövs är det som utgör grunden till den nya hemkänslan.

Immigrant men often appear in discussions about crime and exclusion in the Swedish social debate. The purpose of this study was therefore to illustrate voices from individuals who have experiences of exclusion in relation to immigration to Sweden and establishment in Swedish society. Immigrant men’s experiences of exclusion and in-betweenness have been main issues in this study. The material chosen for this study are five autobiographical works in order to provide us with the authors' own descriptions of their experiences. Thematic analysis has been used as a method to be able to bring out the overall common experiences that appear in the books by presenting them as different themes. Erving Goffman's theories of stigma and self-presentation are used to explain experiences of feeling outside and in-between two countries that are made up of different cultural norms and societal structures. We found that the authors share similar experiences of exclusion and in-betweenness. The authors find themselves in alienation during a period of their lives because they are in a new context and differ in relation to the majority. It is also connected with the in-betweenness that we understand as having one foot in two worlds which is called liminality, a social transition the authors go through when they start to find themselves in a new context. The exclusion takes place on two fronts, in relation to their countrymen and the Swedish where the authors find themselves in an in-between state. / Invandrarmän förekommer ofta i diskussioner om kriminalitet och utanförskap i den svenska samhällsdebatten. Syftet med denna studie var därför att åskådliggöra röster från individer som har erfarenheter av utanförskap i samband med invandring till Sverige och etableringen i det svenska samhället. Invandrarmäns upplevelser av utanförskap och mellanförskap har varit huvudfrågor i denna studie. Empiri som valts för studien är fem självbiografiska verk för att kunna förse oss med författarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Tematisk analys har använts som metod för att kunna få fram de övergripande gemensamma upplevelser som förekommer i böckerna genom att presentera dem som olika teman. Erving Goffmans teorier om stigma och självframställning används för att förklara erfarenheter av att känna sig utanför och mellan två länder som utgörs av olika kulturella normer och samhällsstrukturer. Vi kom fram till att författarna delar liknande upplevelser av utanförskap och mellanförskap. Författarna befinner sig under en period av livet i ett utanförskap eftersom de befinner sig i ett nytt sammanhang och är avvikande i relation till majoriteten. Det hänger även ihop med mellanförskapet som vi förstår som att ha en fot i två världar som benämns som liminalitet, en social övergång författarna genomgår då de börjar att befinna sig i en ny kontext. Utanförskapet sker på två fronter, i relation till sina landsmän och det svenska varvid författarna befinner sig i ett mellanförskap.

Människor reser allt mer. Forskning har visat att utlandsresor gör något med oss som sexuella varelser; människor ligger mer, vågar prova nytt och sättet att bedöma risk är satt ur spel. Beteenden som annars skulle betraktats som oförenliga med ens personlighet blir plötsligt förenliga. Forskning om turism och sexualitet är utbredd men få har intresserat sig för de som arbetar i turistmentalitetens miljöer. Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan säsongsarbete, sexualitet och sexuell hälsa. Studien utfördes på ön Phuket i Thailand och med semistrukturerade intervjuer som metod. Elva säsongsarbetare ingick i studien. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om liminalitet (Turner, 1969), sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999) och sexuella värdehierarkier (Rubin, 1999). Resultatet visar att möjligheterna till sexuella möten och relationer är goda men flera berättar om en problematik vid längre relationer. Flera vittnade om en vidgad sexuell repertoar vilken inkluderade ”sexigare” klädsel, samkönade sexuella möten, multipla partners, samt köp och försäljning av sexuella tjänster. Hälso- och sjukvård besöks i ärenden som inte är kopplade till sexualiteten. Få hade testat sig för hiv/STI, desto fler hade självmedicinerat. Studien visar ett behov av fokus på säsongsarbetare som målgrupp för preventiva insatser vad gäller sexuell hälsa, vilka har potential att även nå turister. / People are travelling more. Research shows that travelling temporarily changes people as sexual beings; they have more sexual partners, become more adventurous, and tend to assess risk poorly. Behaviour people would usually consider out of character becomes the norm. The area of tourism and sexuality has been extensively researched. However, even though long-stay travellers are considered having an increased risk for sexually transmitted infections, only a few studies have focused on seasonal workers in tourist hotspots. Therefore the aim of this study was to explore the interaction between seasonal work, sexuality and sexual health. Methods: Eleven semi-structured interviews were conducted with Swedish seasonal workers in Phuket, Thailand. The interviews were analyzed by applying theories of liminality (Turner, 1969), sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999) and hierarchies of sexual acts (Rubin, 1999). The results show that seasonal workers experience wide-ranging possibilities for sexual encounters and relationships, however, several expressed that the contextual behaviour led to difficulties in establishing long-term emotional relationships. The interviewees reported an expansion of their sexual repertoire while abroad, including wearing “sexier” clothes, having same-sex encounters, engaging in sex with multiple partners such as threesomes and “gang bangs”, and experiencing commercial sex. While all had visited local health care services none had used the services of a local sexual health clinic. Few had recently been tested for HIV/STI, but self-medication with antibiotics (Azithromycin) bought at the pharmacy was a common practice. Conclusion: The study suggests that seasonal workers abroad should be targeted with sexual health programs, aiming at increasing sexual health knowledge and safer sex practices, and decreasing self medication for STIs.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Arbetet utforskar det liminala gränslandet mellan mode och arkitektur genom parallella jämförelser av fasadbeklädnad och kläder. Med utgångspunkt i den personliga sfären, undersöks arkitektoniska och bärbara strukturer utifrån och omkring kroppen. Detta är ett undersökande kollage över designpraktikens gränser som förenar det mest intima rummet; våra kläder med den mest intima arkitekturen; tältet. Både arkitektur och mode grundar sig i vikten av att skyla och skydda sig samt att uttrycka identitet. Vad finns det för rumslig potential i detta lager som vi adderar genom att klä, både mänsklig kropp och arkitektonisk huskropp? Dagens samhälle speglar en livsstil i ständig förändring och förflyttning vilket gör att vi behöver vara mer flexibla i våra rum. Det publika rummet ställer allt högre extroverta krav och gör alltmer anspråk på det privata rummet. För dagens samtida urbana nomad formas ett behov av en mobil, bärbar och konvertibel privat sfär.  Här följer en tolkning utifrån definitionen om arkitektoniskt och mänskligt skydd.

Utifrån sex intervjuer med kolloledare, som uppsatsen baseras på, framkommer att en tydlig skiljelinje görs mellan kollo och livet utanför. Kollo beskrivs som en särskild och annorlunda värld. För intervjupersonerna innebär arbetet på kollo att separeras från sin vanliga kontext för att istället bli del av ett nytt och relativt slutet sammanhang. Genom att bland annat tillämpa Michel Foucaults idéer om heterotopier och antropologen Victor Turners tankar om liminalitet och communitas skapas förståelse för hur kollo som rum inverkar på ledarnas villkor, förutsättningar, handlingsmöjligheter, relationer, tankar, sinnesstämningar och kroppsuppfattningar. Uppsatsens övergripande intresseområde är rum, sammanhang och varande som erfars och konstrueras som något utöver det vanliga och vardagliga. / <p>Uppsatsventilering ägde rum den 13-01-2023 på Stockholms universitet. </p>

Bakgrund: Hjärtat är en stark symbol för människor. Den medicintekniska utvecklingen har förändrat människors livsvillkor och sjuksköterskans arbete. Den tekniska utvecklingen speglar ett behov personcentrerad vård. Detta har väckt ett intresse för hjärttransplantationspatienters upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med åtta artiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet analyserade med Fribergs analysmetod. Resultat: Utifrån resultatet framträdde fyra teman: Medicinsk påverkan,sociala relationer, känslomässiga prövningar och en andra chans. Sammanfattning: Litteraturöversikten gav en inblick i hjärttransplantationspatienternas upplevelser efter transplantationen. Dessa handlade om upplevelser av medicinbiverkningar, förändringar i sociala relationer, utmaningar i känsloliv och deras upplevelser efter att ha fått en andra chans på livet. / Background: The heart is a powerful symbol for humans. The technological advancements in medicine have changed people's living conditions and the work of nurses. The technological development reflects a need for person-centered care. This has generated an interest in the experiences of heart transplantation patients. Aim: To describe patients experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted utilizing eight articles. Data collection was performed on the CINAHL and PubMed databases. The results were analyzed using Friberg's analysis method. Results: Based on the results, four themes emerged: Medical impact, social relationships, emotional trials, and a second chance. Summary: The literature review provided insight into the experiences of hearttransplant patients post-transplantation. These experiences included encountering medication side effects, changes in social relationships, emotional challenges, and reflections on their experiences after being given a second chance at life.

This doctoral thesis addresses how mobile project workers; technical consultants working in projects, experience and deal with project-based work. The thesis consists of a compilation of five papers and an extended summary. It is based on three qualitative studies including methods like interviews, diaries, and observations. The thesis adopts and develops the conceptual lens of liminality. The results of this thesis show that mobile project workers use four different practices to deal with liminality at work. Furthermore, the thesis develops the framework of “liminality competence,” indicating that some mobile project workers are better at utilizing their liminal positions than others. The thesis also studies how liminality competence is developed and how formal training programs influence the liminal position for mobile project workers. / I denna avhandling studeras hur mobila projektarbetare, i detta fall teknikkonsulter som utför arbete i kundprojekt, upplever och hanterar projektbaserat arbete. Avhandlingen presenterar tre kvalitativa studier som bygger på intervjuer, dagboksanteckningar och deltagande observationer. Avhandlingen består av fem artiklar och en kappa. För denna studie används begreppet liminalitet som fångar den mobilitet och organisatoriska tvetydighet som föreligger i mobila projektarbetares arbetssituation. Avhandlingen utvecklar liminalitetsbegreppet ytterligare relaterat till liminella positioner i arbetslivet. Analysen identifierar fyra liminalitetspraktiker som mobila projektarbetare använder för att hantera sin arbetssituation. Dessutom utvecklas begreppet liminalitetskompetens. Detta begrepp används för att förstå hur mobila projektarbetare hanterar sin liminella arbetssituation och vilka skillnader som finns vad gäller förmågan att hantera liminalitet i arbetet. Avhandlingen undersöker också hur sådan kompetens utvecklas och hur formella lärandeprogram kan påverka liminalitetssituationen och liminalitetskompetensen hos mobila projektmedarbetare.

This thesis is about cultural aspects of advanced medical technology for treating end-stage heart failure. New medical technologies like mechanical help-hearts save lives, but they also bring new uncertainties, risks, and challenges. Based on nine months of ethnographic field work in a Swedish academic hospital, this study examines the ways of managing uncertainties of end-stage heart failure and of high-tech treatment, and also how these practices tie into the shared understandings of life-threatening chronic illness, the body, and medical technology’s role. This study draws on anthropological discussions of healing rituals as an analytical tool to make sense of social and cultural dimensions of mechanical help-heart implantation treatment. Viewed as a ritual, this treatment creates and maintains hope as a virtue through which possibilities of new medical technology are justified as culturally approved ways of handling the uncertainties of severe heart failure and mechanical help-heart treatment. Ultimately, even when treatment is regarded as successful, the patients may be saved but are never really ‘cured’ and remain, thus, permanently tied to the world of medicine. This new mode of existence is characterized by paradoxical permanent transit between uncertainty and hope. / Avhandlingen fokuserar på de kulturella aspekterna av den medicinska teknologin som används vid behandling av svår hjärtsvikt. Samtidigt som ny medicinsk teknologi som mekaniska hjälphjärtan räddar liv för den även med sig ovisshet och nya utmaningar som ofta är svåra att förutse. Baserat på nio månaders etnografiskt fältarbete vid ett universitetssjukhus i Sverige undersöks hur denna ovisshet och dessa utmaningar hanteras av medicinskt personal och patienter. I avhandlingen behandlas också sambanden mellan medicinska praktiker och de lokalt delade uppfattningarna om livshotande kroniska sjukdomar, den mänskliga kroppen och teknologins roll. Utifrån diskussioner inom antropologin om ’helande ritualer’ analyseras i avhandlingen de sociala och kulturella aspekterna av behandling med mekaniskt hjälphjärta. Studien visar att genom de rituella aspekterna av denna behandling, genereras och upprätthålls hoppet som en dygd. Den nya medicinska teknologins möjligheter rättfärdigas på så sätt som ett kulturellt accepterat sätt att hantera ovissheten vid svår hjärtsvikt och behandling med mekaniskt hjälphjärta. Även vid lyckade behandlingar, då patienternas liv räddas, blir de trots allt inte riktigt ’botade’ utan förblir bundna till den medicinska världen. Detta nya levnadssätt karakteriseras av en paradoxal och livslång balansgång mellan ovisshet och hopp.