Studien syftar övergripande till att studera avancemangsmöjligheter inom Handelsbanken Capital Markets i relation till anställdas kön, uttagen föräldraledighet och anställningstid. Jämställdhet på en arbetsplats definieras i denna studie utifrån frekvensmått på 40/60 gällande kön, medan avancemangsmöjligheter definieras utifrån att besitta en chefsposition. Studiens avsikt är att besvara följande tre frågeställningar: Finns det ett samband mellan att besitta en chefsposition på Handelsbanken Capital Markets och könstillhörighet? Finns det ett samband mellan att ha en chefsposition och antal år arbetade på Handelsbanken Capital Markets? Fyra hypoteser har sedan framtagits ur tidigare forskning. Hypoteserna har sedan undersöks med hjälp av datamaterial framtaget av Handelsbanken Capital Markets HR-avdelning. Datamaterialet innefattar information om Handelsbanken Capital Markets samtliga 825 anställda från år 2019. Analyser görs sedan genom linjära regressionsanalyser och en korstabell. Resultaten i studien visar på att könsfördelningen av chefer är jämnt fördelat med 43 % kvinnor och 57 % män, vilket faller under frekvensmåttet 40/60. Vidare visar resultatet att anställda som tagit ut lång föräldraledighet inte är lika benägna att vara chef i jämförelse med anställda som tagit ut kort föräldraledighet samt att män som tagit ut lång föräldraledighet har lägre benägenhet att vara chef jämfört med kvinnor med lång föräldraledighet. En av fyra hypoteser stärks av studiens resultat. De slutsatser som dras är att Handelsbanken Capital Markets har en någorlunda jämställd arbetsplats kopplat till avancemangsmöjligheter.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur spelares spelglädje påverkas av datorspelsmusik som adaptivt anpassar sig efter spelet - jämfört med linjärdatorspelsmusik som endast repeterar sig. Tidigare forskning tyder på att adaptivmusik påverkar spelupplevelsen positivt samt att spelare föredrar adaptiv musik överlinjär och ingen musik alls. Detta var också undersökningens hypotes: att spelare klart skulle föredra adaptiv över linjär musik. För undersökningen skapades en artefakt iform av ett kort spel där spelare kunde få antingen adaptiv eller linjär musik. De blev dock inte informerade om vilken musiktyp de hade. Efter spelomgången fick de svara på ett par frågor kring hur de upplevde spelet. Undersökningens resultat visade inte på något större skillnad mellan spelupplevelsen med adaptiv eller linjär musik. Några skillnader mellan gruppernas resultat gick att finna - men inga säkra slutsatser kan dras av detta på grund av att det är för lite data insamlat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This report is aimed at building companies and brokers who are interested to see how the trends in prices are on older buildings, near a new construction project. It may be that it is easier for construction companies to get through the planning permission if it can be shown that the new construction projects have a positive impact on the price of existing adjacent buildings. The study may be viewed as a pilot project where this kind of reports are rare and probably not done before in Sweden. The model must be extended to more areas in order to ensure the result of higher significance. The conclusion about the study is that it is an indication of positive price impact, but the modeling and the approach has been the central focus of the study. It is likely to assume that in order to make a better model, even more factors have be taken into account. For example, it is possible that when a construction project is built, it can be improved communications to the area, new stores can be built or similar improvements, so even such aspects would be needed for a more rigorous study. / Den här rapporten är riktad till byggbolag och mäklare som är intresserade av att se hur prisutvecklingen på äldre bebyggelse är kring ett nybyggnadsprojekt. Det kan tänkas att det är lättare för byggbolag att få igenom bygglov om det kan påvisas att nybyggnadsprojekt har en positiv inverkan på priset gällande närliggande byggnation. Studien får dock ses som ett pilotprojekt då arbeten av den här typen är ovanliga och troligen inte utförda tidigare i Sverige. Modellen behöver utvidgas med fler områden för att kunna säkerställa resultatet med högre signifikans. Slutsatsen kring studien är att det finns indikation på positiv prispåverkan, men modelleringen och tillvägagångssättet har varit det centrala i studien. Det är troligt att anta att för att göra en så god modell som möjligt behövs även fler faktorer beaktas. Exempelvis kan det tänkas att då ett nybyggnadsprojekt byggs, förbättras även kommunikationerna till området det kan byggas nya butiker eller motsvarande förbättringar, så även sådana aspekter skulle behövas för en mer rigorös studie.

Det här projektet handlar om närmandet. Om att närma byggnaden som hanterar våra döda. Varken tvinga, skrämma eller försköna. Det är en byggnad som börjar och slutar. En skulpturerad byggnadskropp med ett logistiskt flöde och rytmisk struktur. Förslaget är ett försök till ett sakta synliggörande. Synlig för att byggnaden sträcker ut sig och syns. Synlig för att du tilltåts titta in. Synlig för att du kan passera genom dess byggnadselement. Det är en skulptur av linjär form i ett landskap mellan vardag och död. En modern industri, en värdig arbetsplats, en byggnad av tyng, en byggnad som stödjer. Det ofrånkomliga har tagit fysiskt gestalt. Det har inte bäddats in, utan tar plats, rakt på plats. En uppbruten gestaltning för en splittrad själ. Ett gränsland mellan det som lever och det som passerat, till den andra sidan. / This project investigates how to approach the occupation that takes care of the deceased, to near and to border on the industry without intruding. It’s an attempt to disclose gradually, neither by intimidating anyone nor by harmonizing the reality. This crematorium is a linear building that has a beginning and an end. It is a sculptured construction with a logistical flow and rhythmic structure.   Norra Begravningsplatsen in Solna is a dual place where the contrast between industry, housing, grief, work and peace meet. The centerpiece of this meeting takes place on the lot where the crematorium is placed. The experience of the place as bicameral, neglected and concealed, despite all the different activities it touches, initiated the design where the desire was to create a building with a direction. Nevertheless the place and the program deal with contrasts. It is about the contrasting relation between someone's everyday life and another’s grief. It is the encounter between the living and the dead. The building stands both symbolically and physically the boundary between industry and cemetery. It becomes a transition and it becomes a flow in a shape of architecture. In the context of the site, the building makes it self apparently visible where its volume reaches out and takes place on a broad area of the given lot. There is a possibility to look in to the building and observe the process if wanted and there are plenty of places around the building where one can rest, take cover for the rain or just lean against a comforting wall. The building has several openings and ways to pass through its components, where the divided structure as a whole distracts the mind of a passing. This project is an attempt to defuse the tension that the building has in the society of today. It strives to be a modern industry, a dignified place to work, a building of weight with an aim of supporting the bereaved that surrounds it. The inevitable has taken physical form in the building; it has not been embedded and covered - it takes place straight on the spot. It is a broken design for a broken soul, a borderland between the living and that, which has passed to the other side, past the line.

Det här examensarbetet utgår ifrån idén om kunskaper som icke-linjärt och geografisktorganiserade. För att ge idén en form målar texten upp fantasibilden fältet, som kopplassamman med en figuration av de posthumanistiska filosoferna Gilles Delueze och FélixGuattari: rhizomet. Genom att synliggöra hur konstnärligt bildskapande kan förstås somrhizomatiskt lärande ämnar studien kontextualisera posthumanistiska alternativ fördidaktiska tillvägagångssätt i bildundervisning. Studiens relevans för det bildpedagogiskafältet motiveras av att lärande i bildskapande redan tenderar att kännetecknas av oriktade,kreativa och flödande processer. De huvudsakliga forskningsfrågorna som studienengagerar sig i är hur rhizomatiskt lärande framträder i konstnärligt bildskapande och hurdetta synliggör och kontextualiserar posthumanistiska alternativ för didaktiskatillvägagångssätt i bildundervisning. Studien antar metodologiska praktiker inspireradeav autoetnografi, utvecklade genom postkvalitativt tänkande. För att framkalla empirikonstruerades ett meningsfullt kollaborativt måleriprojekt mellan mig själv och engymnasieelev från bild- och formprogrammet, vilken betraktas som medforskare istudien. I analysarbetet används en kartograferande analys, som syftar till att synliggörakomplexa sammankopplingar som uppstår inom ramen för bildskapande praktiker. Dettaarbete leder fram till att exempel på hur materiell agens, konfabulativa konversationeroch materiellt-diskursiva praktiker görs synliga inom bildskapande sammanhang, vilketskrivs fram i denna uppsats samt gestaltas i måleri, ontologiteoretisk textformgivningsamt haptisk-optisk, metodologisk lek. De posthumanistiska trådar som går att följagenom uppsatsen bär alla på erbjudanden om didaktiska tillvägagångssätt förundervisning i ämnet bild och därför avslutas uppsatsen med att ett första steg tas in i endiskussion om didaktik. Genom att ta tillvara oriktade kreativa processer, konfabulativakonversationer och konstnärliga möten mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörerbidrar detta examensarbete till ett pågående samtal om posthumanistisk pedagogik.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

Fotboll och ekonomi är två ämnen som tillsammans utgör en stor del av världens intressen. Det är dessutom ämnen som under 2000-talet oftast blir nämnda i samma mening. Oftast talas det om att pengar inte kan köpa allt, och i fotbollsvärlden handlar det om att man inte kan köpa en ligatitel. Denna studie fokuserar på att undersöka hur ekonomisk ställning i ett svenskt elitfotbollslag kan påverka deras slutliga tabellplacering i Allsvenskan och Superettan. Inledningsvis diskuteras det om svensk fotbolls ställning i världen, tidigare studier och på vilket sätt denna studie tar sig ann ämnet. Relevant teori kring ämnet presenteras och även en förklaring kring urvalet av olika ekonomiska nyckeltal. Undersökningen omfattar totalt sex olika ekonomiska nyckeltal tagna från årsredovisningar från sex olika lag under är period på nio år. Dessa nyckeltal sätts i relation till lagens tabellplaceringar i en analys av beskrivande statistik, enkel linjär regression och multipel regression. Genom en analys av beskrivande statistik kring den insamlade datan visade studien på att en stark ekonomi kan ge en fördel i jakten på ligaguldet. Resultatet från den enkla linjära regressionen gav en analys på hur de olika nyckeltalen påverkar tabellplacering var för sig. Slutligen av resultaten från den multipla regressionen fick studien svar på vilka av de ekonomiska nyckeltalen som tillsammans bäst kan förklara vilken tabellplacering laget tar. För framtida studier föreslås en undersökning med ett större urval av variabler relaterade till ekonomisk styrka och prestation.

No description available.

Målet har varit att öka andelen skrotanvändning i omsmältan med hjälp av linjärprogrammering som en optimering vid en aluminiumindustri, vilket uppnåddes. Det har gjorts en nulägesanalys om hur aluminium används, hur produktionen fungerar samt var det faller ut skrot. Följande har en teoretisk referensram upprättats med källor från tidigare problem som lösts med linjärprogrammering, en beskrivning av linjärprogrammering och en matematisk uppställning. Det har också beskrivits hur problemet ställts upp, vilka infallsvinklar som använts och de resultat som optimeringen gett. Det har även gjorts arbete kring den måluppfyllande optimeringen som presenterats efter resultatet, vilket följs av en diskussion och slutsats med rekommendationer för framtida arbete inom ämnet. Optimeringen är gjord både mot volym som målfunktion, vilket ger en ökad användning av skrotet, och med pris som målfunktion, som bidrar till en minskad kapitalbindning i skrotet som finns kvar. Dagslägets användning av skrot uppgår till cirka 30 % per år medan optimeringsmodellen gjord på endast 17 av 72 recept skulle kunna få i så mycket som 90 % av hela årets producerade skrot. En optimering på endast ett recept visar också på att det är möjligt att smälta om och producera gjutlegeringar bestående av hög andel enbart skrot. / The aim with this project was to increase the amount of used scrap in the remelt of aluminum alloys by using linear programming, which was successfully done. A status analysis about the average use and characteristics of aluminum has been described, as well as a mapping of the todays industry within the company. This is followed by a theoretical chapter containing references from previous work solved with linear programming, and a description of LP including the mathematical model. The attempt to solve this problem is carefully shown in the forthcoming chapters together with the different approaches that were used. The results are presented with analysis of each optimization, followed by a discussion and a conclusion including future recommendations. The model is used with two different objective functions to get perspective, volume to maximize the amount of used scrap and price to increase use of high valued alloys in order to decrease capital accumulation within the non-used scrap. The remelt process of today consumes about 30 % of the total scrap produced during one year. This model shows that it is possible, by having 17 out of 72 recipes, to use 90 % of all scrap. One optimization for a single recipe also proved that it is possible to produce an alloy consisting of basically scrap.

Bakgrund: För att kunna ta välgrundade finansiella beslut, behöver aktörer göra prognoser om vad som kommer ske i framtiden. Detta har medfört att både forskare och praktiker har byggt olika modeller som syftar till att prognostisera framtiden. Ett centralt mått i många finansiella modeller är tillgångens volatilitet, som är ett mått på prisförändringen under en tidsperiod. Den implicita volatiliteten, härledd via derivatmarknaden och prissättningsmodeller, är en marknadsprognos för en tillgångs framtida volatilitet. Tidigare forskning pekar på att den implicita volatiliteten är bättre på att prognostisera den framtida volatiliteten jämfört med modeller som använder historisk volatilitet. Däremot finns det osäkerheter kring hur variabler som handelsvolym och löptid påverkar dessa volatilitetsprognoser. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur prognosförmågan hos den implicita volatiliteten för den framtida realiserade volatiliteten förhåller sig vid olika löptider samt vid olika handelsvolymer. Metod: För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Urvalet består av 100 bolag som varit noterade på S&amp;P 500 mellan 2017 och 2021. Vidare har regressioner utförts i syfte till att fastställa den implicita volatilitetens prognosförmåga. Två modeller har använts varav en heterogeneous autoregressive modell (HAR) och en enkel linjär regression (ELR). Slutligen analyseras regressionerna utifrån kategoriseringar baserat på löptid samt olika handelsvolym. Slutsats: Studien finner inga signifikanta skillnader bland förklaringsgraderna med avseende på olika löptider. Däremot finner vi att den implicita volatiliteten från kortare optioner tenderar att underskatta den realiserade volatiliteten till högre grad än för längre löptider. I kontrast till tidigare forskning finner vi att prognoser blev sämre vid högre handelsvolymer men att underskattningar är vanligare för lägre handelsvolymer.