Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling. Vidare berättar Eva om talstörningar och läsinlärning, där hon beskriver hur hon har arbetat med barn som har dessa problem. En liten del av uppsatsen berör diagnoser på gott och ont, samt Evas visioner om framtiden där hon beskriver hur ett brett samarbete och kontaktnät kring barn med språkstörningar kan se ut. I intervjuerna förmedlar Eva en positiv bild av barn och deras inlärning. Hon berättar också om vikten av att ta till sig ny forskning och glädjen i att arbeta som specialpedagog. / By the use of life story method we can take part of the special needs educator of Eva narrates. This woman has been working in the school world for 45 years and has a great deal of experience to share. The goal of this work is to give a picture of a special needs educator’s development of competence and methods of working in the schools during the last decades. The alignment for those interviews is stories of Eva from her work with children and their speech, language and communication. This article is about the development of language of children and about the methods Eva in her work used by making a map of the development of language for children in preschool. Eva is also telling us about disturbance in the speech and in readings, giving us an account of her work amongst children who has these problems. A parts of this essay are touching the good and bad about getting a diagnosis, and the future where Eva is giving us her vision of how a wide network with cooperation’s might be for children with disturbance in their language. Eva gives a positive picture of children and the learning in the interviews. She is also talking about the latest findings and how important it is to take it in and about the joy of the work as a special needs educator.

Syftet med denna studie är att få ta del av speciallärares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Jag valt att göra en livsberättelsestudie, där fyra speciallärares berättelser kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter är i fokus. Genom deras egna berättelser om sitt liv som speciallärare vill jag komma åt hur de jobbar med sina elever och varför de väljer att jobba på just de sätten de gör. Jag vill få fram speciallärarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvårigheter och vad det kan bero på.Resultatet visar att de speciallärare som deltagit i studien är ganska samstämmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det är en komplex fråga hur man får dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen. Speciallärarna i studien ser att elever i svårigheter ofta kan vara rumsligt inkluderade, då de är i klassrummet med sina klasskamrater, men att de inte har något utbyte av det som sker, då de inte hänger med i undervisningen. Speciallärarna ser då att det är större möjligheter att klara dessa elever om de plockas ut i mindre grupper eller enskilt. Det är många faktorer som spelar in för att en elev ska lyckas med matematik och en viktig del i speciallärarnas arbete handlar om att skapa en lugn och trygg miljö för dessa elever. Det visar sig att endast en mindre del av deras berättelser handlade om att arbeta med matematiksvårigheter, då fokus i deras arbete oftast ligger på andra områden. Det centrala i allas berättelser handlar om hur viktigt det är för dem att skapa en bra miljö för sina elever, där eleverna får chans att bygga upp sin självkänsla och att få dem att våga tro på sig själva. / The purpose of this study is to gain access to Special Education Needs (SEN) Teachers experiences in their work with students with mathematical difficulties. I have decided to do a life story study, with four SEN Teachers' stories about their work with students of mathematical difficulties in focus. By their own stories about their life as a SEN Teachers, I would like to find out how they work with their students and why they choose to work the way they do. I want to get the SEN Teacher`s thoughts about why these students end up in difficulties with mathematics and what the reason might be.The results show that the SEN Teachers who participated in the study are fairly consistent in how they currently work with their students, and why they work the way they do. The results also show that it is a very complex issue to get these students included in the regular curriculum. The SEN Teachers see that students with difficulties can often be spatially included when they are placed in the classroom with their classmates, but cannot keep up with what is happening in the classroom, and they won’t gain the right knowledge. SEN Teachers will see that there are better chances of success with these students if they are placed in small groups or individually. There are many factors that come into play for a student to succeed in mathematics, and an important part of the SEN Teachers' work is about creating a peaceful and safe environment for these students. I found that only a small part of their stories was about the actual work with mathematics difficulties, the main part of their work were often needed in other areas. The core message of all the stories is the importance to create a good environment for their students, where the students have a chance to build their self esteem and to believe in themselves.

Studiens syfte var att genom kvinnliga chefers/ egna företagares livsberättelser skildra hur kvinnor skapar mening i sitt yrkes- och familjeliv. Studiens teoretiska delar avsåg att belysa villkor för kvinnor i dagens yrkesliv samt skapa en förståelse för kvinnors val i samband med familjebildning avseende fördelning av föräldraledighet och ansvar för familj. Studien var en kvalitativ studie med livsberättelse som metod, fem kvinnor som är yrkesverksamma som chefer eller egna företagare har medverkat i studien. Studiens teoretiska ansats var socialkonstruktionistisk och förförståelsen av livsberättelser var att de skapas mellan den som berättar, den som intervjuar och den samtida kontexten. I livsberättelserna lyftes de meningsskapande sambanden för kvinnor verksamma som chefer eller egna företagare. Studiens resultat visade att kvinnors yrkesliv starkt påverkades av familjen och behovet av att vara nära sina barn påverkar kvinnornas karriärmöjligheter. Kvinnorna i studien tog i  samband med familjebildningen ansvar för barnens omvårdnad. Barnens utflytt skapade nya möjligheter till karriär för kvinnorna men skapade även existentiella frågor. Frågor om meningen i tillvaron och vad vardagen ska fyllas med för att upplevas meningsfull. Att få tillgång till både familj och yrkesliv var avgörande för kvinnorna i studien.

Bakgrund: Personer som drabbas av demenssjukdom ökar. Forskning visar att personcentrerad omvårdnad bidrar till ett minskat lidande och ökat välbefinnande hos personer som drabbats av demenssjukdom. Vårdpersonal står inför en ny kultur där utbildning inom personcentrerad omvårdnad och demenssjukdom behövs för att kunna bedriva en god och säker vård. Det är således relevant att ta reda på vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ metod användes. Resultat: Det framkom i resultatet att vårdpersonal upplevde att personcentrerad omvårdnad ligger till grund för en god demensvård. Resultatet sammanställdes i två kategorier, vilka var fördelar med personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom och kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Respektive kategori beskrivs med hjälp av tillhörande underkategorier. Slutsats: Vårdpersonal upplever att det råder kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Utbildning krävs inom dessa områden för att bidra till en trygg och säker demensvård. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att kunna ge individuell vård samt bidra till en god relation mellan vårdpersonal, vårdsökande och deras anhöriga. / Background: The number of people who are diagnosed with dementia is increasing. Person-centered care contributes to decreased suffering and increased well-being among individuals suffering from dementia. Today´s caregivers face a new culture where knowledge of person-centered care and dementia is of immense importance when providing good and secure care. It is thus relevant to ascertain what kind of experiences caregivers have of person-centered care.  Aim: To describe the caregiver's experiences of person-centered care when dealing with dementia.  Method: A literature review, with inductive approach, where ten articles based on qualitative method were included. Result: Findings revealed that caregivers experienced that person-centered care is an important underlying factor when providing safe care to people with dementia. The findings were compiled into two categories, benefits with person-centered care when dealing with dementia and lack of knowledge within the same field. Each category is further described with the help of associated subcategories. Conclusion: Caregivers experience a general lack of knowledge of person-centered care when caring for individuals with dementia. More education is required in order to establish a safe and secure care for people with this condition. Person-centered care is a key aspect when providing safe care and also contributes to good relationship between caregivers, patients, and their next of kin.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera sex invandrade kvinnors berättelser om hur de upplevt att möta det nya landet i allmänhet och den svenska förskolan i synnerhet utan att kunna svenska, eller ha begränsad tillgång till språkliga uttryck. Detta i relation till förskollärares uppdrag att samverka med hemmen samt ge föräldrar möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet. Livsberättelser utgör empirin. Narrativ teori och socialkonstruktionistiskt perspektiv används för analys av resultatet. Inom detta perspektiv utgår man från att det inte finns några givna sanningar utan en mängd varianter av uppfattningar om sanningar. Dessa bildas och ombildas i olika kontexter och som narrativ forskare ser man sig som delaktig i skapandet av de berättelser som konstrueras.  Burr´s fyra kategorier för att definiera social konstruktion har använts i analysarbetet. Resultatet visar att mötet och bemötandet är det som är viktigast för mammorna i studien och barnens trygghet och välbefinnande är det som dominerar narrativen. Att inte kunna språket kan vara ett problem men viljan från förskolans personal att förstå och förstås betonas av mammorna, framför svårigheterna med språkliga hinder. Önskan om ytterligare delaktighet nämns inte och detta bör diskuteras och problematiseras i arbetslagen. / Aim of this study is to examine how immigrant parents experience their first meeting with the new country in general and the Swedish preschool, l in particular, with no or little access to the Swedish language. Previous research in the field is poor and the focus is on how teachers´ and preschool teachers´ opinions about cooperation with parents (Crozier 1999), (Joshi, Eberly & Konzal 2005), (Phoon, Abdullah & Abdullah 2013) (Fakir 2010) (Persson & Tallberg Broman 2002). From parents’ perspective the wellbeing and comfort of their children seem to be of most importance (Vuorinen 2018). The difficulty of not understanding each other due to language barriers is also of interest and was discussed by Massing, Kirova and Hennig (2013). The study was based in Social construction with help from Burr´s (2015) definitions as tools, used in the analysis. Since social construction and narrative research argue that the researcher is part of creating the stories, I have striven to consider that during the process. The study has a qualitative approach and data consists life stories told by six mothers that didn´t know any Swedish, or had limited access to the language, when they first met the Swedish preschool. The life stories were transcribed and interpreted in order to find dominating patterns. Prevailing ethical principles have been considered as they are put in Swedish research council guidelines (Gustavsson, Hermerén & Pettersson, 2011). The respondents were guaranteed confidentiality and possibility to stop participating at any time. Results showed that the dominant finding is the wellbeing and comfort of the children. To be met with interest and curiosity seem to be more important than to be able to speak the same language from the beginning, even if the linguistic barriers can be problematic. The curriculum for Swedish preschools emphasizes the importance of giving parents possibility to be involved in the preschool. But this was not anything that was mentioned in the study. It can be of great interest in discussions among preschool teachers to be better prepared to meet parents.

The purpose of the study is through life interviews examine how older women talk about their lives, how dreams, life choices and self-understandings are formed and renegotiated in relation to social norms and structures. The study is based on interviews with six different women. The empirical focus of the study is women born and raised in the countryside of Västerbotten, Sweden during the 1930’s and 1940’s. The analysis of the material is based on narrative perspective, with inspiration from the theory of performativity, an intersectional understanding of gender, age, social class and place. The results of the study show that identity can be understood as part of a narrative construction and that the way the life-story is structured interacts with age. In the narrative, memories are given a certain meaning and are presented as central to the whole course of life's entirety. In the women's narrative, it has become clear that the dreams that are formulated are largely the result of intersectional factors; gender, class, age and place, and that dreams are constructed in relation to one's own self-understanding. Many of the women express a satisfaction with the life that has been, but there are also dreams that have continued to function as an alternative narrative to the life that is lived. Some dreams still have a chance to come true, while others act a "what if" next to the existence of life.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner personer med demenssjukdom. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom sker i nästintill alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete stöta på etiska dilemman gällande vårdandet, samt ha en viktig roll i att vårda patienten enligt ett personcentretat förhållningssätt för att förebygga lidande.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid vårdandet av personer med demenssjukdom.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed som genererade i 13 vetenskapliga artiklar. Dataanalys av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell.Resultat: Resultatet nämner tre teman: vikten av livsberättelsen, kompetenser och erfarenheter och organisation och dess påverkan på omvårdnaden. Till detta tillhör två subteman till varje tema. Slutsats:  Examenarbetet visar att sjuksköterskor möter svårigheter i vårdandet av personer med demenssjukdom. Dessa personer finns i nästintill alla vårdmiljöer, därav bör vården vara anpassad utefter varje enskild persons behov. Det framkom att sjuksköterskan bör ta sig tiden att försöka förstå personens livsberättelse, vikten av utbildning samt organisationens påverkan och hur den kan gynna vårdandet. Sjuksköterskan har en viktig del i det personcentrerande vårdandet för att främja personer med demenssjukdoms hälsa. / Background: Globally 55 million people are living with dementia. The meeting between the nurse and a patient with dementia happens in almost all care environments. The nurse will encounter ethical dilemmas regarding the care of the patient with dementia. Nurses have an important role where they need to give person-centred care to prevent unnecessary suffering.  Aim: To describe the nurse's experiences of person-centred care when caring for people with dementia.Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. Data collection was done in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed which generated in 13 scientific articles. Data analysis of the articles was done according to Friberg's five-step model.Results: The results mention three themes: the importance of the life story, competences and experiences and the organization and its impact on nursing. To this belong two subthemes to each theme.Conclusion: The thesis shows that nurses face difficulties in caring for people with dementia. These people can be found in almost all care environments, hence the care should be adapted to the needs of each individual person. It emerged that the nurse should take the time to try to understand the person's life story, the importance of education and the influence the organization have and how it can benefit the care. The nurse has an important part in person-centered care which is to promote the health of people with dementia.

<p>Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.</p><p>I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.</p><p>Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.</p><p>Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.</p>

This dissertation deals with the changing conditions for schools and the teaching profession from a teachers’ perspective. The process of the global restructuring of national educational systems that gained momentum in Sweden in the 1990s, involved the introduction of a school voucher system, competition mechanisms and the decentralization of responsibilities to schools and teachers.  The aim of this dissertation is to examine teachers’ professional identities in relation to changes in local and global conditions for schools and the teaching profession.     Empirically, this study is anchored in 15 life history interviews conducted with eight teachers who have been working at the same secondary school in a Swedish mid-sized town. The school opened in 1965 in a residential area and closed down 2007 facing difficulties in attracting students. The teachers’ professional identities are analyzed in terms of identity performances, that is, the socially situated actions embedded in the stories and the interviews, in which they express and negotiate who they are or would like to be as a teacher. Methodologically this study contributes to a new way of investigating the relation between local school contexts and teacher identities by analyzing the institutional memories of a school.     Results show that educational restructuring in this local school context entailed shifts in the meanings of previously known social relationships and phenomena, such as the school’s mixed student base, reputation and forms of cooperation, and that the local press became an important actor when market mechanisms were introduced. The study highlights the complexity and variability when professional identities take shape in the teachers’ stories. Some features of the professional identities focused on in this study appear to be relatively stable, while others appear to be more varying. Self biographical factors, culturally available narratives of the teaching profession, as well as local factors tend to have a stabilizing effect on the identities shaped in the stories. However, diverse professional aims, life events and changing working conditions contribute to changes in the identity constructions. In the analysis of the institutional memories presented in the thesis, it is evident that identity performances are shaped in the teachers’ retellings of those memories. In different teachers’ versions of institutional memories, identity performances that stress e.g. the importance of discipline in school and opposition to women’s subordination are shaped.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden. Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet. I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken. Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar. Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.