Die Einführung des Neuen Steuerungsmodells stellt den öffentlichen Sektor und damit insbesondere die Hochschulen vor eine große Herausforderung. Ziel ist es, finanzielle Probleme und Ineffizienzen zu beheben. Unsere Studie beschäftigt sich mit der Fragestellung: Wie steuern sich Hochschulen und was sind die größten Treiber für den Erfolg in der Steuerung? Um diese Fragen zu beantworten, wurden als Grundgesamtheit alle staatlich anerkannten privaten und öffentlichen Hochschulen in Deutschland, Österreich und der Schweiz (DACH-Region) befragt. Der vorliegende Auswertungsbericht fasst erste deskriptive Ergebnisse dieser Studie zusammen.:Inhaltsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung und Problemstellung 2 Zielsetzung 2.1 Levers of Control von Simons (1995) 2.2 Objects of Control von Merchant und Van der Stede (2012) 3 Datenerhebung 3.1 Methode der Datenerhebung 3.2 Charakterisierung der Grundgesamtheit 3.3 Ablauf der Datenerhebung 3.4 Rücklauf 4 Empirische Ergebnisse zur Hochschulsteuerung 4.1 Hochschulleistung 4.2 Umfeld der Hochschule 4.3 Autonomie 4.4 Strategie der Hochschule 4.4.1 Strategie im Bereich Lehre 4.4.2 Strategie im Bereich Forschung 4.5 Steuerung von Maßnahmen und Aktivitäten 4.6 Verhaltensregeln der Hochschule 4.7 Wertesystem der Hochschule 4.8 Mitarbeiterführung 4.9 Einschätzung von Steuerungsmechanismen 4.10 Steuerungssystem der Hochschule 4.11 Controllinginstrumente 4.11.1 Planungs-, Berichts- und Steuerungsinstrumente 4.11.2 Qualitätsmanagementsysteme 4.11.3 Qualitätsinstrumente 4.11.4 Wirtschaftlichkeitsrechnung Literaturverzeichnis

Bakgrund: Företagskultur är de trossystem, normer, värderingar och underliggande antaganden vars syfte är att bidra till en målkonkgruens inom organisationen. Litteraturen talar således för vikten av kulturstyrning, det framgick dock att det fanns en brist på studier kring hur företag aktivt styr sin företagskultur vid distansarbete. Något som Covid-19 pandemin gav upphov till genom restriktioner för att minska smittspridningen, då det tvingade bolag att flytta arbetet från kontoret till hemmet. Studien ämnar således i att undersöka hur kulturstyrning genomförs vid en övergång till distansarbete och specifikt till följd av covid-19 pandemin. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur chefer aktivt arbetar med att styra med kultur under vid distansarbete, tillika hur den kan skilja sig gentemot när arbetet äger rum på plats.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie där empirin insamlats via semistrukturerade intervjuer med ledare på IKEA. Slutsats: Kulturstyrning vid distansarbete skiljer sig inte i någon avsevärd utsträckning som sådan, gentemot hur den bedrivs på plats. Vid distansarbete så styr dock företag i en större utsträckning genom ett formaliserande av informella ritualer- och processer. De styr likväl kulturen med hjälp av de formella ritualer och symboler som de haft innan distansarbetet, men med skillnaden att det praktiska genomförandet av dem nu sker digitalt.  Rollen som kulturspridare får likväl en mer prominent roll under distansarbetet då det finns ett behov av att framföra kulturen ytterligare när den inte manifesterar sig lika tydligt som på kontoret. / Background: Corporate culture is defined by the belief systems, norms, values, and underlying assumptions whose purpose is to contribute to goal congruence within the organization. The literature thus speaks of the importance of cultural management but there’s a lack of studies regarding how companies actively control their corporate culture during telecommuting. The Covid-19 pandemic led to restrictions to reduce the spread of infection and thus, forced organizations to work from home. The study, therefore, aims to investigate how cultural management is implemented during a transition to teleworking and specifically because of the Covid-19 pandemic. Purpose: The aim of this study is to investigate how leaders actively work with cultural management during tele-work and thus how cultural management is affected by a transition to telecommuting. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with leaders from swedish IKEA firms. Conclusion: Cultural management during telecommuting does not to any significant extent differ from how it is conducted in the office. Companies tend however to a greater extent, to control corporate culture through a formalization of informal rituals and processes. Corporate culture is still controlled through formal rituals and symbols during telecommuting but with the difference that the practical implementation of them takes place digitally. Furthermore, is the role of a cultural spreader given a more prominent role during telecommuting due to a greater need to promote the culture since it does not manifest itself as clearly as in the office.

Kostnaden för hälso- och sjukvård i Sverige uppgår årligen enligt Statistiska centralbyrån till drygt 230 miljarder kronor vilket kan anses vara mycket. Den svenska hälso- och sjukvården är viktig för samhället och således blir de interna förhållandena och processerna viktiga för de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Denna fallstudie har genom två delstudier undersökt en större hälso- och sjukvårdsorganisation som för drygt 1,5 år sedan genomförde en omorganisering. Specifikt har studien undersökt stödfunktionernas teamarbete och syftar till att öka förståelsen för hur teamens nya organisation teoretiskt kan förstås. Vidare syftar studien till att söka förståelse för hur arbetet som teamen bedriver upplevs fungera och tas emot. I delstudie ett intervjuades 12 medarbetare och chefer och i delstudie två insamlades en webbenkät ifrån 10 verksamhetschefer. Empirin har analyserats tematiskt och visade bland annat att den struktur som teamen verkar inom bättre kan förstås som en matrisorganisation med tillhörande utmaningar. Vidare är några av slutsatserna att den interna kontrollen var bristfällig och att både medarbetare och chefer gavs föga möjligheter till att i förlängningen utveckla ett ansvarsfullt arbetssätt. Diskussion om vad som kan utvecklas har redogjorts. Förslag på framtida forskning är att jämföra planerad- och upplevd styrning med faktisk produktivitet. / The cost of health care in Sweden is annually, according to Statistics Sweden more than 230 billion SEK which can be considered a lot. The Swedish health care is important to the society and consequently, the internal conditions and processes are important for those working within the health care. This case study has been conducted through two sub-studies, examined a larger health care organization, which undertook a reorganization one and a half year ago. Specifically this case study has studied the support functions teamwork, and aims to increase the theoretically understanding of the team's new work organization. Consequently the purpose of this case study has been to seek understanding of the work that the teams engage in and how it is received. In sub-study number one, 12 employees and managers where interviewed and in sub-study two, a web-based questionnaire was distributed to 10 branch managers. The empirical data were analyzed thematically and shows that the team's new organization better can be understood as a matrix organization, with related challenges. Furthermore, some of the conclusions are that the internal controls were inadequate and both employees and managers were given little opportunity to take long term responsibility for their work. A discussion of what can be developed is outlined. Suggestions for future research are to compare planed- and perceived management control with actual productivity.

Bakgrund och problem: Organisationsförändring är något som mer eller mindre alla organisationer någon gång genomgår. Detta medför att behoven och möjligheterna i en organisation förändras. Därav har styrning fått en central roll i att hantera de nya omständigheter som uppstår av en organisationsförändring. Styrning behöver därför förändras beroende på hur omständigheterna påverkar organisationen. Den befintliga forskningen om styrningsförändringar vid en organisationsförändring är begränsad och därav ett relativt outforskat område. Tidigare studier har inte belyst att styrningsförändringar befinner sig i olika stadier vid en organisationsförändring och därav kommer detta område att undersökas vidare i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur organisationsförändringar driver fram styrningsförändringar genom att beskriva styrningsförändringar i olika stadier. Detta kommer att synliggöras genom att undersöka hur Växjö kommuns styrning i ekonomifunktionen förändras genom att kolla på hur styrningen såg ut innan centraliseringen samt vad för styrningsförändringar som har gjorts, som håller på att göras och som planeras. Metod: Det har genomförts en fallstudie på Växjö kommun för att undersöka den organisationsförändring som skett i deras ekonomifunktion. Det empiriska materialet har främst inhämtats från semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ forskningsansats har tillämpats. I metodkapitlet framgår det hur det teoretiska och empiriska materialet har samlats in. Vidare inkluderas en analysmetod som beskriver hur det insamlade materialet hanterats för att besvara studien syfte och frågeställning. Slutsats: Resultatet av studien visar att det uppstår flera olika former av styrningsförändringar som drivits fram av en organisationsförändring. Det har visat sig att en organisationsförändring i form av centralisering förändrar förutsättningarna i en organisationoch därav blir styrningsförändringar viktigt för att anpassa organisationen till de nya omständigheterna. Vidare har denna studie bidragit med en ökad förståelse för styrningsförändringar i form av att styrningsförändringar befinner sig i olika stadier där det framgår att de är genomförda, pågående eller planerade. Detta förklaras av att styrningsförändringar successivt behöver implementeras för att helheten ska fungera. / Background and problem: Organizational change is something that more or less all organizations go through at some point. This leads to the changes in an organization's needs and opportunities. As a result, management control has a central role in being able to handle the new circumstances that arise from an organizational change. Therefore management control needs to change depending on how the circumstances affect the organization. The existing research on changes in management control during an organizational change is limited and therefore a relatively unexplored area. Previous studies have not highlighted that changes in management control are in different stages during an organizational change, and therefore this study aims to investigate this. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how an organizational change drives changes in management control by illustrating changes in management control in different stages. This will be made by examining Växjö municipality that has implemented a centralization of their financial function and thereby look at changes in management control. The study also aims to look at different phases of changes in management control that have been made, are ongoing and are planned. Method: A case study has been performed in Växjö municipality to investigate the organizational change that took place in their finance function. The empirical material has mainly been obtained from semi-structured interviews where a qualitative research approach has been applied. The method chapter shows how the theoretical and empirical material has been collected. Furthermore, an analysis method is included that describes how the collected material can answer the study's purpose and question. Conclusion: The results of studies show that there are several different precedents of governance changes that were driven by an organizational change. It has been shown that an organizational change in the form of centralization changes the conditions in an organizationand therefore governance changes become important to adapt the organization to the new circumstances. Furthermore, this study has contributed with an increased understanding of governance changes in the form of governance changes being in different stages where it appears that they are implemented, ongoing or planned. This is explained by the fact that governance changes need to be gradually implemented for the entirety of the organization to function.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

En tillväxtfas kännetecknas av en föränderlig affärsmiljö som medför interna och externa utmaningar. Detta eftersom företagen måste kontrollera en större organisation samtidigt som de behöver förbättra sina konkurrensfördelar. Som konsekvens påverkas även företagets strategier och den ekonomistyrning som tillämpas, där företagen måste anpassa sig till förändringar för att säkerställa fortsatt framgång. Tidigare studier påvisar att företagen därtill är i behov av en mer adekvat styrning som kan stödja företaget i tillväxtfasen. I linje med detta har det under senaste åren skett en utveckling inom ekonomistyrningsområdet som har myntat strategisk ekonomistyrning, vilket beskrivs som en framåtblickande och flexibel styrmodell. Tidigare studier påvisar endast behovet av denna typ av styrning samt att företagen behöver hantera förändringar. Däremot finns det begränsad forskning om hur styrsystemet faktiskt utformas under tillväxt. Syftet med studien är att redogöra för hur strategisk ekonomistyrning utformas under tillväxt för att hantera interna och externa förändringar. För att genomföra studien användes en kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. För att samla in det empiriska materialet genomfördes nio intervjuer med gasellföretag eftersom de kännetecknas av påfallande tillväxt. Studien visar att strategisk ekonomistyrning under tillväxt präglas av ständig förbättring och anpassning. Genom uppföljning och anpassning ökar förståelsen för vilka interna och externa faktorer som bidrar till tillväxt och mer konkurrenskraftiga strategier som i sin tur möjliggör fortsatt framgång och tillväxt. Studien visar även på att det är svårt att formulera långsiktiga planer och mål eftersom gasellföretag hela tiden ställs inför nya ändrade förutsättningar. Gasellföretagens strategier är således tvungna att vara flexibla och målen fungerade mer som en tänkt riktning för företagen, snarare än något som var tvunget att uppnås. / A growth phase entails a dynamic business environment with internal and external challenges. Companies must effectively handle a larger organization as well as enhance their competitiveadvantages. Consequently, the company's strategies and management control system are impacted, necessitating adaptation for sustained success. In line with this, there has been a development in the field of management control in recent years, strategic management control, which is described as a more forward-looking and flexible control system. Previous studies only highlight the need for this type of management and the companies' need to manage changes. However, there is limited research on how the control system is designed during the growth phase. The purpose of the study is to examine how strategic management control is designed during growth to manage internal and external changes. To carry out the studies, a qualitative research method and a deductive approach were used. In order to collect the empirical material, nine interviews were conductef with gazelle companies were interviewed since they are characterized by remarkable growth. The study shows that strategic management control during growth is characterized by constant improvement and adaptation. Through follow-up and adaptation, the understanding of which internal and external factors contribute to growth and more competitive strategies increases, which in turn enables continued success and growth. The study also shows that it is difficult to formulate long-term plans and goals since gazelle companies are constantly faced with new and changed conditions. The gazelle companies' strategies thus had to be flexible, and the goals functioned more as an imagined direction for the companies, rather than something that had to be achieved.

Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions

Purpose: The purpose of this research is to examine how Management Control Systems (MCS) impact Diversification Strategy Processes (DSP) in diversified firms. Method: A qualitative research method was used where five different profiled managers participated in the research. The interviews were semi-structured and secondary data were used together with the findings where secondary data was available. Thematic analysis was used throughout the data analysis. Conclusion: The results are inconclusive regarding the impact of the Belief, Interactive, and Diagnostic Controls on the Initiation, Searching, and Execution Stage of DSP. The findings are, however, consistent with the impact of Boundary Controls on the Initiation, Searching, and Execution Stage of DSP. Research Limitations: This research has not differentiated between different types of diversification strategies and their processes. Small, medium, and large firms have not been separated throughout the research. The sample size of the data collection was small, making the results not generalizable.

Bakgrund och problem: Hållbarhet är ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet under de senaste åren på grund av klimatförändringar och förbrukning av naturresurser. Miljömässiga trender gör att miljökrav och förväntningar från intressenter och samhället ökar. För att styra en verksamhet i rätt riktning krävs både formella och informella styrsystem. I syfte att följa med i utvecklingen och vara konkurrenskraftig krävs förståelse för hur formella och informella styrsystem kan användas för att integrera miljömässig hållbarhet i verksamhetsstyrning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur medelstora företag integrerar miljömässig hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Detta genom att skapa en förståelse för vilka styrverktyg som används. Forskningsfrågan baseras på respondenternas individuella syn på miljömässig hållbarhet.  Metod: Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod och tillämpar en abduktiv forskningsansats och en komparativ design. Datainsamlingen från tio medelstora företag har utförts genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med kunskap om miljömässig hållbarhet. Den teoretiska referensramen har formulerats med hjälp av vetenskapliga artiklar, böcker och relevanta hemsidor.  Slutsatser: Studiens resultat visar att hälften av de medelstora företagen i urvalet har en enkelt utvecklad verksamhetsstyrning för att integrera miljömässig hållbarhet, det vill säga både svagt utvecklade formella och informella styrsystem. Urvalets andra hälft har en kulturbaserad verksamhetsstyrning, där informella styrsystem för miljömässig hållbarhet är starkt utvecklade, medan formella styrsystem är mindre utvecklade. Troligtvis kommer medelstora företag på lång sikt gå mot att tillämpa både starka formella och informella styrsystem för att integrera miljömässig hållbarhet. / Background and problem: The concept of sustainability has gained increased attention over the recent years due to climate change and consumption of natural resources. The rising trend of sustainability results in more strict requirements and expectations from stakeholders and society. In order to lead an organization in the right direction both formal and informal controls are required. With a view to follow the development and be competitive, an understanding of the integration of environmental sustainability into the management control is beneficial. Purpose: The purpose of this study is to identify how medium-sized enterprises integrate environmental sustainability into their management control. The study aims to create an understanding of what controls are frequently used and the research question is based on the individual views on environmental sustainability of the respondents.  Method: This study is based on qualitative research and it applies a abductive approach and a comparative design. Data was collected from ten medium-sized enterprises through semi-structured interviews with knowledgeable persons within the area of environmental sustainability. The theoretical frame of reference has been written with the support of scientific articles, course literature and relevant web pages. Conclusion: The results of the study indicate that half of the medium-sized enterprises in the sample have a simply developed management control system regarding the integration of environmental sustainability, which implies that both the formal and informal controls are developed in a basic manner. The remaining half of the sample consists of companies with culture-based management control, meaning that the informal controls are strongly developed, while the formal controls are less advanced. In the long term, medium-sized enterprises are likely to move towards applying both strong formal and informal controls to integrate environmental sustainability.

Titel: Svensk ledarskap, kultur och styrning - Anpassning av kultur och styrning till svenskt ledarskap i företag som agerar i Sverige med utländskt ägande Problemställning: Mellan koncernen och dotterbolag ges direktiv om hur dotterbolaget ska styra sin verksamhet. Svenskt ledarskap är världsunikt, och det finns därav anledning att studera hur förhållandet mellan koncernen och dotterbolaget fungerar i den svenska kontexten med ett unikt ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att bidra till litteratur om styrning och organisationskultur genom att skapa förståelse för hur utländskt ägda koncerner kan behöva anpassa styrningen och kulturen i sina svenska dotterbolag för att det ska fungera med svensk kultur och svenskt ledarskap. Forskningsfrågor: 1. Anpassas organisationskultur och styrning i ett företag med utländskt ägande när de agerar i Sverige utifrån svenskt ledarskap, och i så fall hur? 2. Vilken upplevd påverkan har eventuell anpassning eller icke-anpassning på medarbetarna? Metod: För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ flerfallsstudie med tre fall. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Utifrån vår studie har vi sett att de svenska dotterbolagen använder sig av en filtrering genom det svenska ledarskapet för att göra en anpassning av koncernens styrning och kultur. Filtrering innebär att ledningen i dotterbolagen anpassar kulturen och styrningen som kommer från koncernen så den passar den nationella och organisatoriska kulturen som finns på dotterbolagen i Sverige. En högre grad av anpassning resulterar i att anställda blir mer motiverade och färre interna motsättningar. Kunskapsbidrag: Även om dotterbolag arbetar på olika sätt i förhållande till sin koncern så finns det ett behov av att anpassa kultur och styrning till den nationella kontexten. Anpassningen görs genom ett filter av svenskt ledarskap för att passa svensk kultur. / Title: Swedish leadership, culture and management control - Adaptation of culture and control to Swedish leadership in companies that act in Sweden with foreign ownership Problematization: Between concern and subsidiary, directives are given about how the subsidiary should control its operation. Swedish leadership is unique, and therefore there is a need to study how the relationship between concern and subsidiary works in the Swedish context with the unique leadership. Purpose: The purpose of the study is to contribute to literature about management control and organizational culture by creating an understanding of how a foreign owned concern could need to adapt its management control and culture in their Swedish subsidiary in order for it to work with Swedish culture and Swedish leadership. Research question: 1. Is organizational culture and management control adjusted in a company with foreign ownership when they work in Sweden, based on Swedish leadership, and if so, how? 2. What impact is experienced by the employees by the adaptation or lack of adaptation? Method: In order to study this, we have conducted a qualitative multiple case study with three cases. The study was conducted with semi-structured interviews. Results: Based on our study, we have seen that the Swedish subsidiaries use a filtration through the Swedish leadership to adjust the concern’s management control and culture. The filtration is a way for top management in the subsidiaries to adjust the culture and management control in order to make sure that it fits the national and organizational culture in the Swedish subsidiary. A high degree of adjustment results in more motivated employees and less internal disagreements. Contribution of knowledge: Even if subsidiaries work in different ways in relation to their parent company, there is a need to adjust culture and management control to the national context. The adjustment is done through a filter of Swedish leadership to suit the Swedish context.