Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

Bakgrund: Ekonomistyrning fungerar som ett verktyg för att stödja chefer och styra medarbetare mot organisatoriska mål. Kommunikation som är kritisk för styrningen, är integrerad i organisationens processer, struktur, miljö och kultur. Intern kommunikation stöder anställdas förståelse för företagets mål, vilket påverkar deras beslutsprocesser och hur de bidrar till företagets framgång.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur ekonomistyrning genom intern kommunikation utformas med hjälp av olika kommunikationsvägar. Dessutom är syftet att undersöka om medarbetare på olika nivåer förstår det som kommuniceras. Metod: I metoden förklaras hur denna studie är genomförd. Studien är en fallstudie på ett medelstort industriföretag i Småland. Forskningsmetoden är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer, datainsamling via direkt observation och från dokument.  Slutsats: I slutsatsen besvaras frågeställningarna. Första frågeställningen är “Hur är den interna kommunikationen för styrning utformad? ” vilket besvaras att den är utformad hierarkisk, med en stark möteskultur samt är transparent för den som vill ta del och lyssna. Den andra frågeställningen lyder “hur väl förstår medarbetarna det som kommuniceras?”. Detta besvaras att kommunikationen inte är anpassad för alla och därmed skiljer sig förståelsen mellan nivå, roll och avdelning. Strategisk och taktisk nivå, som har chefsroller, har hög förståelse medan operativ nivå, med underställda roller, inte förstår all intern kommunikation. De som arbetar på produktionsavdelningen har sämre förståelse än resterande operativ personal på andra avdelningar. / Background: Management control serves as a tool to support managers and guide employees towards organizational goals. Communication, which is critical for management, is integrated into the organization's processes, structure, environment and culture. Internal communication supports employees' understanding of the company's goals, influencing their decision-making and contributing to the company's success. Purpose: The purpose of this paper is to increase understanding of how management control through internal communication is designed using different communication pathways. Furthermore the purpose is to examine whether employees in different levels understand what is communicated. Method: The method explains how this study was conducted. This study is a case study of a medium-sized industrial company in Småland. The research method is qualitative, through semi-structured interviews, data collection via direct observation and from documents. Conclusion: In the conclusion, the research questions are answered. The first question is "how is the internal communication for management designed?" to which the answer is that it is designed hierarchically, with a strong meeting culture and is transparent for those who want to take part in the information and listen. The second question is "how well do employees understand what is being communicated?" This is answered by stating that the communication is not tailored to everyone, leading to varying levels of understanding based on role, level and department. Strategic and tactical levels, which include managerial roles, have a high level of understanding, whereas the operational level, with subordinate roles, do not understand all internal communication. Those who work in the production department have a poorer understanding compared to the rest of the operational staff in other departments.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har riktat fokus mot samspelet mellan formelloch informell styrning. Mindre uppmärksamhet har riktats åt när formell och informellstyrning inte samspelar, således när det finns spänningar. Förutom att detta synliggörs genomatt det finns färre studier vars konkreta fokus är spänningar mellan formell och informellstyrning, blir det även tydligt genom att studierna inte explicit fokuserar på de konsekvensersom spänningar kan få. På ett liknande sätt tenderar tidigare studier att fokusera på antingencheferna eller medarbetarna. Således inkluderas inte hur spänningar uppfattas av olikaorganisatoriska nivåer. Därav hade studien sin utgångspunkt från detta. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för spänningarmellan formell och informell styrning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är därförvilka spänningar som föreligger mellan formell och informell styrning och vad som utmärkerdem, hur uppfattningen av dessa spänningar skiljer sig mellan organisatoriska nivåer och vilkakonsekvenser som uppkommer till följd av spänningarna. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt angreppssätt. För attuppfylla studiens syfte genomfördes en enfallsstudie där fallföretaget var anonymt och kallasför Stocken i denna studie. Insamlingen av det empiriska materialet byggde huvudsakligen påsemistrukturerade intervjuer med Stockens anställda. Urvalet av respondenterna representeradeföretagets alla avdelningar samt organisatoriska nivåer. Detta bidrog till en förståelse förspänningar och vad som utmärker dem men även hur uppfattningen av dem varierar mellanolika organisatoriska nivåer samt vilka konsekvenserna blir. Slutsats: Spänningar mellan formell och informell styrning kan ses ur en historisk dimensionsom har sitt ursprung i förändring. Hur spänningar uppfattas på olika organisatoriska nivåervarierar mellan olika spänningar och de skiljer sig huvudsakligen genom att en spänning istyrningen uppfattas av en organisatorisk nivå medan en annan organisatorisk nivå inteupplever samma styrning som motstridig. För de spänningar som uppmärksammas identifierastre huvudsakliga konsekvenser: arbetsmiljö påverkas, flexibilitet försämras och ett behov avhantering uppstår. / Background and problem: Previous research has focused on the interplay between formaland informal control. Less attention has been paid to instances when formal and informalcontrol do not interplay harmoniously, particularly when tensions arise. This is evident notonly from the limited number of studies specifically addressing the tensions between formaland informal control but also from the studie’s lack of explicit focus on the potentialconsequences of these tensions. Additionally, earlier studies tend to concentrate either onmanagers or employees, thus failing to include how tensions are perceived across differentorganizational levels. This study aims to address these gaps. Purpose and research questions: The purpose of this study is to deepen the understanding ofthe tensions between formal and informal control. The research questions guiding the studyare: What tensions exist between formal and informal control and what characterizes them?How do perceptions of these tensions differ across organizations levels? What are theconsequences resulting from these tensions? Method: This study adopts a qualitative research approach and an abductive reasoningstrategy. To achieve the study’s purpose, a single-case study was conducted, with the casecompany being anonymized and referred to as “Stocken”. Data collection primarily involvedsemi-structured interviews with Stocken’s employees. The selection of respondentsrepresented all departments and organizational levels within the company. This approachfacilitated an understanding of the tensions and their characteristics, how these tensions areperceived across different organizational levels, and the resulting consequences. Conclusion: Tensions between formal and informal control can be viewed from a historicalperspective, originating from organizational changes. Perceptions of these tensions vary acrossdifferent organizational levels, with some levels perceiving a particular tension in controlwhile others do not experience the same tension as contradictory. Three main consequences ofthese identified tensions are: an impact on the work environment, reduced flexibility, and aneed for management intervention

Bakgrund: Att arbeta på distans, antingen helt eller delvis, har fått betydande konsekvenser för organisationer. Till följd av Covid-19 och det ökade distansarbetet har behovet av styrning ökat. Samtidigt har det även uppstått ett ökat behov av förtroende till anställda när de ska utföra sina arbetsuppgifter hemifrån utan tillsyn. Styrning och förtroende är två välstuderade områden, där tidigare forskning studerat uppfattningar av styrning och förtroende samt relationen mellan de båda styridealen. Av tidigare forskning framgår det även att styrning på olika sätt kan förorsaka spänningar. Det har även uppmärksammats hur distans- och hybridarbete påverkar styrning och förtroende. Den nuvarande forskningslitteraturen missar däremot att belysa hur spänningar uppstår och hanteras mellan styrning och förtroende i samband med distanserad arbetsform. Syfte: Denna studie syftar till att skapa förståelse för spänningar mellan styrning och förtroende i en hybridverksamhet genom att belysa hur spänningar uppstår och hur de hanteras i en hybridverksamhet. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare på ett företag och utgör därmed en enfallsstudie. För att uppfylla syftet med studien har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver även hur insamlingen och tolkningen av det empiriska materialet gått till. Slutsats: Sammantaget har vi identifierat en gemensam trigger som framförallt ligger till grund för att spänningar uppstår i det studerade företaget. Studien har resulterat i att spänningar uppstår i situationer, utifrån individers uppfattningar, som är främst relaterade till arbetsformen, det vill säga distansarbetet. Den gemensamma triggern har benämnts som distansering och bidragit med en synvinkel om mer kunskap om hur arbetsformer ger upphov till att spänningar uppstår mellan styrning och förtroende. Den mest framträdande hanteringen av spänningar mellan styrning och förtroende visar vikten av kommunikation för att förhindra eller förmildra konkurrerande relationer mellan styrning och förtroende. / Background: Working remotely, either fully or partially, has had significant implications for organizations. As a result of Covid-19 and the increase of remote work, the need for control has increased. At the same time, there has also been an increased need for trust in employees when they have to perform their tasks from home without supervision. Control and trust are two well-studied areas, where previous research has studied perceptions of control and trust and the relationship between the two ideals. It also appears from previous research that control can cause tensions in different ways. Attention has also been paid to how remote and hybrid work affects control and trust. The current research literature, however, fails to shed light on how tensions arise and are managed between control and trust in connection with remote working. Purpose: This study aims to create an understanding of tensions between control and trust in a hybrid working company by highlighting how tensions arise and how they are managed in a hybrid working company. Method: This study has been carried out on managers and employees of a case company and therefore constitutes a one-case study. In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy and performed semi-structured interviews. The method also describes how the collection and interpretation of the empirical material has been done. Conclusion: All in all, we have identified a common trigger that is primarily the basis for tensions arising in the studied company. This study has resulted in tensions arising in situations, based on individuals' perceptions, which are primarily related to remote work. The common trigger has been named distancing and has contributed more knowledge about how forms of work give rise to tensions between control and trust from a distancing perspective. The most prominent way to manage tensions between trust and control demonstrates the importance of communication to prevent or extenuate competing relationships between control and trust.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det ställs allt högre krav på att företag ska ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Bankerna är de aktörer som kan styra hur kapital ska investeras och har därmed stor makt och mycket att vinna på att främja en hållbar utveckling i samhället. De globala affärsmöjligheterna som marknaden för hållbar utveckling utgör uppskattas att år 2050 uppgå till omkring tre biljoner dollar per år. Banking on shared value (BSV), som är en vidareutveckling av creating shared value, innebär att banker kan generera ekonomiskt värde på ett sätt som samtidigt skapar socialt och miljömässigt värde. Av en granskning som har utförts av Fair Finance Guide framgår det att de sju största bankerna i Sverige får relativt låga hållbarhetsbetyg. Många forskare menar att sustainability management control systems (SMCS), vilket är en en utvecklad modell av Malmi och Browns teori om MCS kan vara nyckeln till att lyckas integrera hållbar utveckling i verksamheten. Det efterfrågas dock fler praktikfall inom området. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur företagsledningen inom banksektorn kan använda SMCS för att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet En fallstudie har genomförts av Ekobanken som är den enda svenska bank som är medlem i Global Alliance for Banking on Values och som har fått högst betyg av samtliga banker i Fair Finance Guides granskning. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med två personer inom Ekobankens ledning samt från dokumentstudier. Studien har en abduktiv ansats. Vi har identifierat Ekobankens mest framträdande styrningsverktyg som kulturell styrning som har ett starkt fokus på hållbar utveckling, administrativ styrning och cybernetiska styrningsverktyg. Ekobanken har enligt oss ett väl fungerande SMCS som lyckas med att integrera hållbar utveckling i verksamheten. Vi anser dock inte att Ekobankens arbete med hållbar utveckling kan definieras som BSV fullt ut men att de är den bank i Sverige som i nuläget kommer närmast att uppfylla kraven för BSV. Vi menar därmed att studiens resultat med fördel kan verka inspirerande för andra banker. Det är framförallt Ekobankens transparens, öppna klimat, ledningens engagemang samt deras hållbarhetsredovisning och utlåningspolicy som andra banker, som jobbar mot hållbar utveckling, enligt vår mening bör ta fasta på. / Sustainable development is a topical subject in today's society and there is an increasing demand for companies to take responsibility by contributing to sustainable development. The banks control how capital is invested, thus giving them great power to and a lot to gain from promoting sustainable development in society. The business opportunities from the market for sustainable development is estimated to provide a value of three trillion dollars annually by 2050. Banking on shared value ​​(BSV), which is a further development of creating shared value, means that banks can generate economic value and at the same time create social and environmental value. A review conducted by Fair Finance Guide shows that the seven largest banks in Sweden are performing relatively low results in terms of sustainability. Many researchers argue that sustainability management control systems (SMCS), which is a developed model of Malmi and Brown's theory about MCS, can be the key to successfully integrating sustainable development into the business. However, more practical cases are required in the area. This study aims at contributing to an increased understanding of how corporate governance in the banking sector can use SMCS to integrate sustainable development into the business. A case study has been carried out on Ekobanken, which is the only Swedish bank that is a member of Global Alliance for Banking on Values and has been awarded the highest rating in the Fair Finance Guide´s review. The empirical material has been collected by means of semi-structured interviews with two persons within Ekobanken´s management team as well as documentary studies. The study has an abductive approach. We have identified Ekobanken's most prominent management tools as cultural governance with a strong focus on sustainable development, administrative governance and cybernetic management tools. In our opinion Ekobanken has a successful SMCS that manage to integrating sustainable development into the business. However, Ekobanken's work with sustainable development can, in our opinion, not be fully defined as BSV, but we believe that they are the bank in Sweden that is currently closest to meeting the requirements for BSV. Therefore we mean that the results of this study can be of inspiration for other banks. It is primarily Ekobanken's transparency, open climate, management's commitment, and their sustainability report and lending policy that other banks working towards sustainable development should strive to apply.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Bakgrund: Traditionellt sett förknippas ekonomistyrning med den formella styrningen och mycket fokus har därmed lagts på den formella styrningen. Eftersom företag idag påverkas av kultur på olika sätt, kan den formella styrningen kompletteras med den informella styrningen. I styrningsarbetet blir ledarnas uppgift att reflektera på inflytande, vägleda och vidta olika åtgärder så att medarbetarna utför önskvärda ageranden. Samtidigt bör hänsyn tas till att det som kommuniceras av ledarna inte alltid uppfattas likadant av medarbetarna. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur företagskultur relaterar med den cybernetiska och administrativa styrningen, med avseende på vilken typ av relation som är förekommande enligt ledarna och medarbetarna. Uppsatsens delsyfte är att beskriva ledarna och medarbetarnas uppfattning om den cybernetiska, administrativa och kulturella styrningen som styrmedel. Metod: Studien har genomförts på en av IKEAs organisationer i Älmhult och är därmed en fallsstudie. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ ansats med femton semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare. Vidare har studien utgått ifrån en deduktiv ansats. Slutsats: Resultatet av studien visar att företagskultur relaterar till den cybernetiska och administrativa styrningen på flera olika sätt. Kulturen har en kompletterande, stödjande och samverkande effekt på den cybernetiska ochadministrativa styrningen. I vissa fall förekommer det även motsägande relationer mellan styrsystemen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att kultur som styrmedel används i större omfång än den cybernetiska och administrativa styrningen i fallföretaget. Ledarna och medarbetarna har liknande uppfattning om den kulturella och administrativa styrningen. Uppfattningen om den cybernetiska styrningen som styrmedel varierar dock bland ledare och medarbetare. / Background: Traditionally, management accounting is associated with formal management and a lot of focus has thus been placed on formal management. Since companies today are influenced by culture in different ways, formal control can be supplemented with informal control. In the management work, the leaders' task is to reflect on influence, guide and take various measures so that the employees perform desirable actions. At the same time, it should be taken into account that what is communicated by the leaders is not always perceived in the same way by the employees. Purpose: The essay aims to describe how organizational culture relates to the cybernetic and administrative management, with respect to what type of relationship is present according to the leaders and employees. The partial aim of the essay is to describe the leaders' and employees' perception of the cybernetic, administrative and cultural management as a means of governance. Method: The study has been carried out at one of IKEA's organizations in Älmhult and is thus a case study. The survey is based on a qualitative approach with fifteen semi-structured interviews with leaders and employees. Furthermore, the study was based on a deductive approach. Conclusion: The result of the study show that corporate culture relates to cybernetic and administrative control in several different ways. Culture has a complementary, supportive and synergistic effect on cybernetic and administrative control. In some cases, there are also contradictory relationships between the control systems. Another conclusion that can be drawn is that culture as a means of control is used to a greater extent than cybernetic and administrative control in the company. Leaders and employees have a similar opinion about the cultural and administrative management. However, the perception of cybernetic governance as a means of governance varies among leaders and employees.